Den svenska matresan

Vad har blodsoppa och helstekt gås att göra med helgonet Martin av Tours? Jo, tillsammans har de format traditionen med att äta gåsamiddag på Mårtensafton den 10 november. Följ med när vi upptäcker hur denne Martin, eller Mårten som han kommit att kallas på svenska, gömde sig bland gässen för att slippa bli biskop - och hur hans livsöde sedan gav upphov till en hösttradition med stark koppling till Skåne. Vi tar dig med på en kort odyssé genom den heliga Martins liv och gärningar och förklarar hur hans livsberättelse mynnat ut i vår svenska gåsamiddag. Vi utforskar även hur traditionerna kopplade till Martin av Tours ser ut i andra länder runt om Europa - och så får du veta hur det kom att bli en tradition så starkt förknippad med södra Sverige. Följ Den svenska matresan på Instagram och Tiktok Du hittar oss även på YouTube Vill du komma i kontakt med oss? Mejla svenskamatresan@gmail.com

Visste du att de första formerna av sushi hade likheter med vår svenska surströmming? Eller att sushi har en lång historia som streetfood? Följ med till när den första nigirin serverades i Tokyo, lär dig skillnaden mellan maki och california roll, och var med oss och upptäck när sushin fick sitt stora genomslag i Sverige. Vi pratar även världens dyraste sushiservering och benar ut vad som gör sushiris så speciellt.

Hur har vi lagat mat hemma genom tiderna, och hur har den landat på våra middagsbord? Inte bara sättet vi lagar mat på i hemmen har förändrats, men även hur varorna införskaffas. I det här avsnittet gör vi en historisk tillbakablick i hur mat tillagats i de svenska hemmen, och hur snabbköp utvecklats till hemleverans och färdiga matkassar. Hur ser framtidens hemmamiddagar ut? Vi pratar med Fahran Javanmiri på Homechef om ett helt nytt sätt att skapa och se på middagar hemma.

Smör som bryns i pannan. Olivolja som ringlas över en bit nybakat bröd. Ister som smaksättare, och gyllene rapsolja. Matfett må vara en basvara i var mans kök - men har likväl en tusenårig historia som berättar om smör som exportvara, olivolja som Medelhavets gröna guld och raps som källa till omega 3. Från stekning till bakning till smöret på mackan - följ med när vi pratar Matfett!

Det är lätt att ta varmkorv eller hamburgare för givet. Men snabbmatens roll i svensk matkultur har en alldeles egen historia att berätta - från ambulerande korvmadamer till förbjudna hamburgare, matiga tunnbrödsrullar och kebab. I det här avsnittet får du en historisk tillbakablick i hur snabbmat kom till Sverige för att sedan ta en allt mer självklar plats i vårt dagliga liv. Vi pratar korv med bröd, hamburgare, Clock, kebab, tunnbrödsrulle... och bensinmackens roll som snabbmatsrestaurang. Följ med!

Emmer, enkorn, svedjeråg och dinkel. Kulturspannmål är sädesslagen i tiden med sin unika smak, hälsofrämjande egenskaper och starka livskraft. Vad är egentligen kulturspannmål, vilka är de vanligaste typerna - hur odlas de och används idag? Följ med oss på vajande sädesfält och upptäck en viktig del av svensk jordbrukshistoria.

Surströmmingspremiären den 20 augusti 2026 närmar sig - vi firar med en resa i surströmmingens historia från nödmat till norrländsk delikatess. När uppkom surströmming, hur har tillverkningsmetoden utvecklats och vilken roll har surströmming haft i det svenska samhället genom århundradena? Vilka är de absolut viktigaste tillbehören? Vi pratar med surströmmingsälskaren Maria som kan längta ett helt år efter att öppna årets första surströmmingsburk och göra den första klämman. Följ med!

Solen steker och du är först i kön till glasskiosken. Våffla eller bägare - vanilj, choklad eller jordgubb? Ingen svensk sommar utan glass! I det här avsnittet spårar vi den frysta favoriten tillbaka till tiden då is och snö användes istället för frys. Vi följer glassens väg till Sverige från sorbet till gräddglass, via gelato till Piggelin. Med en glass i handen önskar vi er lyssnare en riktigt glad sommar och hörs igen i augusti, lagom till surströmmingspremiären!

RÄTTELSE: I avsnittet nämns att William Banting var amerikan, detta är fel. Rätt är att William Banting föddes 1796 i London, England och var en engelsk begravningsentreprenör. Genom alla tider har människan strävat efter den perfekta kroppen. Jakten på förlorade kilon har tagit vägen från klassiska bantningskurer till LCHF, Atkins och periodisk fasta till mer nischade dieter som grapefruktsdieten, banandieten och flygvärdinnedieten. Vi vill poängtera att ingen av oss är utbildad dietist, och att tanken med detta avsnitt är att utforska dieter ur ett måltidshistoriskt perspektiv. Vi tar inte heller ställning till vilken diet eller kosthållning som är mer eller mindre hälsosam än någon annan, utan utgår från att det är högst individuellt.

Tänk att ett glas mjölk kan rymma så mycket historia. Från fäbodskultur via industriell revolution till ett obligatorisk inslag i skollunchen. I det här avsnittet låter vi mjölken berätta om lantbruk, mejeriernas framväxt, tekniska landvinningar, mjölkpropaganda och nya, växtbaserade alternativ. Vi inleder med mjölkprovning - hur enkelt är det att känna skillnaden på grön, röd, blå och rosa mjölk?

När du beställer in en trerättersmeny på restaurang, tar en chèvresallad till lunch eller kokar ihop en bechamelsås är Frankrikes historiska vingslag med i bakgrunden. Det här avsnittet tar avstamp i den gustavianska erans 1700-tal, när franska influenser så smått började föras in i vårt land. Vi pratar om hur fransk matkultur påverkat inte bara sättet vi äter på, men även vad vi lägger på tallriken och vilka ord som används i svenska menyer och restaurangkök än idag. Bienvenue!

Nässelpesto, smoothie med maskrosblad och älgörtste? Det går utmärkt att använda ogräs i mat, och i dagens avsnitt går vi in på de vanligaste sorterna och hur de kan användas. Från späda nässelblad som används i soppa och te till mångsidig maskros, näringsrik kirskål, väldoftande älgört och frisk harsyra. Vi hoppas att du efter dagens avsnitt se på ogräs med nya ögon. Följ med!

Inför polkagrisens dag den 20 april ägnar vi oss åt en av Sveriges mest populära godsaker. Från begynnelsen i Gränna i mitten av 1800-talet till dagens varianter med yuzu- och rabarbersmak. Vi hälsar på hos polkagrisbagare Emilia Gates på Gamla Stans Polkagriskokeri - och fascineras över ett hantverk som gått i arv i mer än 150 år. Någonsin undrat vad en polkagris innehåller, hur kopplingen till Gränna ser ut och varför vissa polkagrisar är formade som ett J? Följ med när vi dyker ner i polkagrisens randiga, söta och pepparmintsdoftande historia!

Påsken är äntligen här, och med det ägg, sill, lax och påskägg! I dagens avsnitt följer vi påskmatens historia tillbaka till tiden före det att Sverige blev kristet och hela vägen fram till dagens varierade påskbord. Vi blickar tillbaka på det klassiska smörgåsbordets historia och dess koppling till svensk högtidsmat - och går närmare in på varför just ägg, lamm och lax kommit att förknippas med påskmat. Följ med!

Våffeldagen närmar sig - dags att smöra våffeljärnet och njuta av frasiga, nygräddade våfflor med sylt och grädde. Men vad har denna härliga vårtradition för koppling till oblat? Varför är svenska våfflor hjärtformade, och vad är skillnaden mellan belgisk våffla och Liège-våffla? Följ med oss på våfflans resa från nattvardsbröd till lyxig brunchfavorit. En historia där religion, teknik och våffelsmet möts i perfekt symbios.

På begäran av våra lyssnare ger vi oss in i korvens värld. Korven har en lång och fascinerande historia - från ett sätt att ta tillvara på hela djuret till oumbärlig vardagsräddare. Hur kom falukorven till? Vad är skillnaden mellan emulsionskorv och färskkorv? När började vi äta korv med bröd, och hur kom ketchup och senap in i bilden? Följ med!

Snön gnistrar i solens sken, spåren är pistade och skidorna vallade. Den historiska sträckan från Sälen till Mora ska deltagarna i Vasaloppet ta sig och för att orka hela vägen intas förstås varm blåbärssoppa! Samtidigt värms frusna händer genom att krama en kåsa med nyponsoppa under vinterutflykten. I avsnitt 38 tar Den svenska matresan sig ut i vintersportens värld och djupdyker i dess varma bärdrycker som bär på en lång historia. Följ med på resan du också!

Inför Knäckebrödets dag den 19 februari knaprar vi oss igenom en central del av svensk historia - den om Knäckebröd. Från runda spisbröd med hål i mitten som bakades två gånger om året till dagens varianter med chiafrön och havssalt försöker vi få en överblick över svensk knäckebrödshistoria. Vi pratar med Annika Sund från Leksands Knäckebröd, vars gammelfarmorsmormor grundade bageriet för sex generationer sedan. Hur blev just detta familjebageri ett av Sveriges största? Varför är Knäckebröd så nyttigt, hur spelar formen och tjockleken in på smaken, och hur smakar en Knäckepizza? Följ med!

Årets första avsnitt tar oss tillbaka till konserveringskonstens början. Hur har fermentering, saltning, torkning och rökning format den svenska mathistorien? I ett land med mer vinter än sommar har konservering varit en förutsättning för att överleva - saltad sill, filmjölk, knäckebröd, torkade ärtor och bacon är bara några exempel på mat med lång hållbarhet före kylskåpets entré. Följ med när vi pratar konserveringsmetoder från nödvändighet till smaksättning - till dagens trender kring hälsa och hållbarhet.

Vi summerar ännu ett år med svensk matkultur - från gröt och semlor till svenska ostar, grillat och surdeg. Under året har en lång rad experter inom svensk gastronomi gästat podden. Vi har fått lära oss om Hushållsostens historia, hur sill gick från vardagsmat till festrätt och hur en svensk stjärnkock tolkar svensk husmanskost. Vill du även veta vilka som var de fem mest lyssnade avsnitten av Den svenska matresan under 2025? Ingen årskrönika utan nedräkning! Vi önskar dig en God Jul och ett Gott Nytt År och ses igen i slutet av januari 2026.

Visste du att köttbullen gjorde sin entré på julbordet så sent som på 70-talet? Hur många köttbullar som serveras varje år på IKEA? I detta avsnitt fördjupar vi oss i vad många skulle beskriva som Sveriges nationalrätt: Köttbullar. Men denna gyllenbruna lilla boll av köttfärs har inte sina rötter i vårt avlånga land, tvärtom har den rest långt innan den landade bland moset och lingonen på våra svenska tallrikar. Följ med när vi pratar köttbullens historia från köttkvarn till kylkedja, frikadeller och andra varianter på köttbullar.

Sverige är ett av få länder i världen med fri skolmat - vi har alla en relation till blodpuddingen med lingonsylt eller fiskpinnarna med potatismos. Men när började skolmatens historia i Sverige, hur har menyn utvecklats genom tiderna, och vilka krav ställs på skolmaten idag? Vi tar avstamp i 1800-talets skolbespisning med matvakt, pratar med Veronica som gick i skolan på 1960-talet och med Elias som går i förskoleklass år 2025. Följ med på en tidsresa i skolmatens värld som tar dig från gröt via leverpudding och sillbiffar till fajitaskrydda, salladsbufféer och schnitzel med bea.

Den 14 november firar vi Ostkakans dag – och i det här avsnittet gräver vi ner oss i allt som har med den älskade efterrätten att göra. Från medeltidens första recept till dagens klassiska småländska och hälsingska varianter. Vi tar reda på hur mycket Frödinge ostkaka som säljs per år, hur vi svenskar föredrar att äta vår ostkaka - och spanar på nya snabbrecept där keso är en central ingrediens. Dessutom: hur hänger egentligen ostkaka och cheesecake ihop? Tryck på play och fira Ostkakans dag med oss!

När åt du senast mört, braxen, gädda och nors? I det här avsnittet går vi bokstavligen talat på djupet och dyker ner i insjöfiskarnas spännande värld. För att förstå detta ämne till fullo pratar vi med David Ly Bayard, vars passion och intresse för insjöfisk började med ett examensarbete i Grythyttan. David öppnar våra ögon för vilken oupptäckt guldgruva som simmar runt i våra sjöar - insjöfisk är inte bara gott, det är samtidigt en källa till lokal och klimatsmart mat.

I avsnitt 30 frossar vi i smörgåstårta. Vad döljer sig bakom de eleganta lagren av formfranska, majonnäs och stilfullt skuren gurka? Vi förundras över hur smörgåstårtans intåg i Sverige kan kopplas till cocktailkulturen och festliga bjudningar. Hur de första versionerna var förvånansvärt lika dagens vegetariska smörgåstårtor, och pratar om kopplingen till det klassiska svenska smörgåsbordet. Vill du också vara väl förberedd för Smörgåstårtans dag den 13 november? Då är det här avsnittet för dig.

Varifrån har klassiska rätter som ärtsoppa, kåldolmar och Toast Skagen sitt ursprung? När blev potatis grundstommen i svensk husmanskost, och hur ser en modern tolkning av husmanskost ut? Följ med när vi upptäcker hur svensk husmanskost formats genom tiderna, från medeltid till nutid. Vi pratar med Emma Shields, köksmästare på Freyja Stockholm, som berättar om sin moderna tolkning av svensk husmanskost.

Det är svårt att inte bli glad av kroppkakor. Mjuka, mättande och alldeles oemotståndliga utgör de en del av södra Sveriges gastronomiska identitet - givetvis med fokus på Öland och Småland. Vad finns det för regionala skillnader i recept, vad skiljer palt från kroppkaka, och på vilka restauranger kan du hitta denna klassiska institution i svensk husmanskost? Följ med när vi pratar kroppkakans historia och försöker bena ut dess olika varianter. Med viss risk för att potatisskalaren och lingonsylten åker fram...

Lagom till svampens dag den 7 september beger vi oss ut i svampskogen. Vi utforskar klassiska matsvampar som kantarell och trumpetsvamp, benar ut skillnaden mellan sopp och skivling och tittar närmare på allt ifrån champinjon till fårticka. Visste du att världens största organism är en svamp? Att Karl Johanssvamp kallas för "liten gris" på italienska och hur citrongul slemskivling smakar? Allt detta och mycket mer om skogens guld i detta avsnitt av Den svenska matresan.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i två ostar med helt olika uttryck – men med lika starka rötter i den svenska matkulturen. Äggost från Bohuslän är en len, syrlig och mild färskost som tillagas långsamt av ägg och syrade mejeriprodukter, och som ofta serveras med sylt eller sill. Kaffeosten från de norra delarna av landet är en fast, gnisslig ost som skärs i bitar och läggs direkt i kaffet – en tradition med rötter i samisk matkultur och vardagsliv nära fjäll och renhjordar. Vi reder ut ursprung, tillagning och kultur – från kokkärl till kaffekopp.

Augusti betyder kräfttider – och i det här avsnittet dyker vi ner i en av Sveriges mest älskade sensommartraditioner. Från 1500-talets adel till dagens pappershattar och snapsvisor: hur blev kräftskivan den fest den är idag? Vi reder ut skillnaden mellan insjökräftor och havskräftor, när pappersmånen kom in i bilden, och varför vi egentligen sjunger när vi skålar. Allt detta i avsnitt 25 av Den svenska matresan, om Kräftskiva!

Vad vore en svensk sommar utan bär? I avsnitt 24 av Den svenska matresan plockar vi fram allt från barndomsminnen i hallonsnår till norrländskt guld på myrmark. Vi utforskar bärens betydelse för både smaklökar och samhällsekonomi – via hallon, blåbär, lingon, jordgubbar, svarta vinbär, slånbär, mullbär och hjortron. Vi passar även på att önska alla lyssnare en härlig sommar och hörs igen i augusti, lagom till kräftskivan!

Att packa en filt, en termos kaffe, lite smörgåsar (och kanske något sött) och ge sig ut i det fria… det är något många av oss förknippar med utflykt, fritid och kanske framförallt svensk sommaridyll. Men var kommer picknicken ifrån? När blev det egentligen en svensk tradition att äta ute i grönskan? Och vad har vi helst i picknickkorgen? I avsnitt 23 av Den svenska matresan lägger vi ut en filt på gräsmattan och dukar upp för att botanisera i picknickens historia – från adliga jaktluncher till termosens guldålder.

Sillen beskrivs ibland som Sveriges nationalrätt - och firas lite extra den 6 juni som både är Svenska flaggans och sillens dag. Vi har bläddrat i sillfiskets historieböcker och försökt förstå hur sillen gått från vardagsmat till att enbart dukas fram på jul, påsk och midsommar. Vi har grävt i skilladerna mellan sill och strömming och hur sillen smakat genom tiderna. Från saltad och rökt till glasmästarsill och brantevikssill via ingefära, lime och brynt smör. Vi pratar Sillens dag, kreativa smaksättningar, och sillens framtid med Jonas Espefors på Salt & Sill, som tillsammans med Klädesholmen Seafood varje år tar fram Årets Sill. För dig som knappt kan vänta till midsommarbordets silltallrik - följ med!

Hur sätter man en surdeg? Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd? Och vilket mjöl är egentligen bäst till surdeg? I det här avsnittet pratar vi med David Haendler, surdegsexpert som skrivit två akademiska uppsatser i ämnet. Följ med från surdegsstart till ett nybakat bröd - och lär dig om hur kefir och rakblad kan hjälpa dig i surdegsbaket.

I takt med att vårsolen börjar värma sprids äntligen doften av nygrillat i grannskapet. Oavsett om glöden kommer från kol eller gasol så har grillningen blivit en uppskattad umgängesform - eller rent av en svensk nationalsport. Men när började vi äta mat tillagad över öppen eld? När slog grillningen igenom på allvar, och vad har vi lagt på gallret genom tiderna? Utöver att försöka svara på dessa frågor pratar vi även grill-tillbehör, marinad, BBQ-krydda, brisket och dryckestips till grillat. Häng med i detta maxade grill-avsnitt tillägnat Grillens Dag!

Ägg, ett livsmedel de flesta tar för givet, som endast blir uppmärksammat en gång om året då påsken nalkas. Hur länge har människan ätit ägg? Hur många ägg äter vi i Sverige varje år? Hur ofta har en höna ägglossning - och hur hör påsk och ägg ihop? Vi pratar ägg som kungamat, skillnaden mellan äggkopp och ägghållare, och äggrätter på restaurang. Med det här avsnittet önskar vi på Den svenska matresan alla lyssnare en Glad Påsk!

Cajsa Warg är utan tvekan en av tidernas största, och första matinfluencers. Hennes kokbok gavs ut år 1755 och blev en sådan succé att den gavs ut i 14 upplagor, översattes till tyska och är aktuell än idag - trots att priset med dåtidens mått motsvarande en halv månadslön för en smed. Vad var det som gjorde Cajsa Wargs kokkonst så omtyckt att hon förblir en matkändis än idag, 270 år senare? För att få svaren har vi pratat med Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå Universitet och författare till boken "Cajsa Wargs kokkonst : fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal". Följ med för att få veta vad Cajsa tyckte om glass, till vilket recept det krävs "två pigga pigor" och vilka som var hennes främsta konkurrenter.

Hushållsost, Präst, Grevé och Herrgård. Våra svenska hårdostar har alla en egen historia att berätta - från 1700-talet och fram till idag. Vad har munkar och kloster med ost att göra? Vilken roll har kvinnor spelat i svensk osthistoria? Vilket vin passar till Herrgård, och hur kom messmör till? I det här avsnittet går vi på djupet i dessa frågor, och pratar Hushållsost med prisbelönta Gäsene Mejeri. Vi tar också reda på vilken som är Sveriges populäraste ost, och undersöker skillnaden mellan Halloumi och svensk eldost. Följ med!

Punschrullens och podcastens dag infaller i år den 7 mars - Den svenska matresan firar genom att dyka ner i historien bakom denna klassiska fikafavorit. När uppkom punschrullen? Varför kallas det dammsugare? Och finns det några internationella motsvarigheter? Det tar vi reda på i dagens arraksdoftande avsnitt. Ingen punschrulle utan punsch - i den andra delen av avsnittet får vi veta varför punsch är ett typiskt svenskt fenomen, när den kom till Sverige och när i tiden vi konsumerade hela fem miljoner liter punsch per år.

Fettisdagen närmar sig och vi gör därför en djupdykning i det delikata ämnet Semlor. Är semlan svensk från början? Varför äter vi semlor före fastan? Vad kännetecknar den perfekta semlan - och hur många nya semmelvarianter finns det egentligen? I detta dubbelavsnitt som till 100 % tillägnas semlor söker vi svaren på dessa och många andra frågor. Vi pratar med Semmelmannen, Hey Lucie i Sigtuna och Elins kollega Hanna. Följ med på en resa som tar dig genom semlans historia, från hetvägg till prinsessemla och allt däremellan!

Sparrissoppa med champinjonkroketter, "Hvitkålssoppa" eller "Afredd buljong med stekta brödtärningar". Historiens vegetariska recept skiljer sig något från dagens vegoschnitzel och halloumi stroganoff - men motivationen bakom är densamma. Att välja bort kött och fisk med omtanke om djuren, miljön eller den egna hälsa. Men vilka kulturer var de första dokumenterade att äta växtbaserat? Hur utvecklades den vegetariska livsstilen i Sverige under 1900-talet? Och vart är vego-trenden på väg just nu? I avsnitt 14 av Den svenska matresan gör vi en tidsresa i hur vegetarisk mat utvecklats i Sverige med fokus på de senaste hundra åren. Följ med!

Gröt - en maträtt som hjälper oss att överleva januari och som har ett starkt grepp om den svenska folksjälen. Från vikingatid till Nobelfest, via mjölgröt, flyttgröt, havregrynsgröt och overnight oats. I det här avsnittet berättar Daniel Serra, kulinarisk arkeolog och författare, om hur grötätandet såg ut på vikingatiden. Vilka ingredienser användes, hur åt man och hur vikingatidens gröt smakade. Vill du veta hur gröt gick från kvällsmål till frukost, och varför det är havregrynsgröt som dominerar våra tallrikar? Välkommen till årets första avsnitt av Den svenska matresan!

När vi firar året som gått och välkomnar det nya är det de allra lyxigaste maträtterna som landar på tallriken: hummer, ostron, oxfilé och crème brûlée. Till skillnad från julbordets självklara maträtter tillåter nyårsmiddagen var och en att göra sin egen tolkning av hur denna trerättersmeny ska komponeras. Men varför är det givet att nyårsmiddagen ska ha tre rätter? Vad är egentligen de vanligaste för- huvud och efterrätterna som serveras runt om i Sverige på nyårsafton, och varför? Till sist - vilka mattrender kan vi förvänta oss år 2025? Det är frågorna vi kommer att ägna oss åt i årets sista avsnitt av Den svenska matresan.

Frosten gnistrar på hustaken och doften av varm lussebulle sprider sig till tonerna av Så mörk är natten i midvintertid. Det är den mörkaste tiden på året - något vi tar oss runt genom att äta saffransbröd, knapra pepparkakor och genom att låta Lucia sprida sitt vackra ljus. Hur kommer det sig att vi firar Lucia? Varför firar med just lussebullar och pepparkakor? Det pratar vi om idag - och går på djupet om den dyrbara kryddan som ger lussebullen sin gyllene färg: saffran.

När doften av kryddnejlika och kanel börjar spridas vet vi att glöggminglens tid är här. Fram med glöggkoppar, russin, mandel och pepparkakor - för i det här avsnittet av den svenska matresan ska vi utforska temat glögg. Vi kommer att prata glöggens historia från Antikens Grekland via Rhendalen till glühwein och Gustav Vasa. Till dagens stora glöggutbud med allt ifrån saffransglögg till ginglögg. Du kommer att få veta vad som är definitionen av vinglögg och starkvinsglögg, vilken typ av vin som används och vilka tillbehör som numer räknas som klassiker på glöggminglet.

Tillhör du de som gärna firar födelsedagen med en bit fluffig prinsesstårta? Du är inte ensam - varje år konsumeras mer än en halv miljon prinsesstårtor i Sverige. Men varför heter det prinsesstårta, vad är skillnaden mellan dagens recept och originalreceptet, och vad går de för trender i prinsesstårta? Såhär i november är det ju även både Gustav Adolfsdagen och Napoleonbakelsens dag - två bakelser vi tar en närmare titt på i avsnitt 9 om Prinsesstårta och svenska bakelser.

Har morötter alltid varit orangea? Vad är ett potatislov? Och hur skedde förflyttningen av rotfrukter från överlevnadsmat till efterfrågad delikatess? När slutade vi äta rovor och gick över till potatis? Och hur använder man rädisa, kålrot och jordärtskocka i matlagningen? Det, och mycket mer ska vi ta reda på idag då vi går under jord till rotfrukternas förlovade land! Ett avsnitt som önskats av en av våra lyssnare.

Capricciosa, Hawaii eller kebabpizza. Det här avsnittet av den svenska matresan tar dig på en historia in i pizzans värld, från den världsarvsskyddade napolitanska pizzan till kebabpizzan och dess olika såser. Du får veta att frukt på pizzan har en näst intill antik koppling, hur pizza bianca uppstod och vad som gör den svenska pizzakulturen unik. Följ med!

Kanelbullens dag firar 25 år, och har blivit en omtyckt tradition så här i början av oktober. Men hur kom det sig egentligen att kanelbullen fick en egen dag, när bakades den första kanelbullen i Sverige, och hur blev det hela svenska folkets fikafavorit? Hur kom det sig att vi började använda kanel i bakning - och hur många kanelbullar äter vi egentligen på kanelbullens dag? Det är några av frågorna vi försöker besvara i avsnitt 6 av Den svenska matresan - som även handlar om svensk fikakultur.

Den här veckan handlar det om en maträtt som är lika älskad av stora som av små - pannkakor och plättar. En maträtt som tycks finnas i ett oändligt antal versioner och som är djupt rotad i den svenska matkulturen. Efter en historisk tillbakablick som tar oss till dagarna före Antikens Grekland pratar vi tillagningssätt, crêpes och pannkakstårta. Vi går in på ugnspannkaka, elvispannkaka och spaghettipannkaka... och mycket mer! Följ med oss in i pannkakans värld i denna veckas avsnitt av Den svenska matresan.