Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

Hur viktig är sömnen för vår hälsa, och kan vi bli så upptagna av att sova bra att det får motsatt effekt? I det här avsnittet av Forskarpodden gästar Christian Benedict, professor i farmakologi och sömnforskare vid Uppsala universitet. Vi pratar om hur sömnforskning går till och vad forskningen säger om sambanden mellan sömn och sjukdomar som Alzheimers, diabetes och sömnapné. Vi diskuterar också sömnoptimering och varför lagom ibland kan vara ett bättre rättesnöre än att försöka maximera sömnen. Vad händer när sängen börjar förknippas med stress och misslyckande? Och vad kan vi göra för att sova bättre? Christian tipsar även om olika strategier, från motion och vistelser i naturen till sömnskilsmässa, ljudböcker och poddar som hjälp för att somna.

Professorn i grekiska Eric Cullhed har varit dubbelt aktuell under 2026. Odysséen, som tillsammans med Iliaden är central i hans forskning, har åter fått stor uppmärksamhet genom nya filmatiseringar och dokumentärer. Samtidigt har han gett ut boken ”Gråt: Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. I avsnittet berättar Eric Cullhed om hur man forskar om antika texter och om arbetet bakom boken. Där undersöker han frågan ”Vad är gråt?” genom att pröva olika teorier från litteratur och forskning genom historien – och fråga sig om de verkligen har rätt.

Ett djurs maximala livslängd finns programmerat i dess arvsmassa, som en anpassning till artens livsvillkor. Evolutionen pågår ständigt och om förutsättningarna förändras kan i stället genvarianter som ger ett längre eller ett kortare liv gynnas. Men evolutionen är inte alltid fördelaktig för alla. Ute i naturen finns gott om på gener som är dåliga, eller till och med skadliga, för antingen hanar eller för honor. Hur kommer det sig? Möt Göran Arnqvist, professor i zooekologi, som forskar om detta. Läs en transkribering av avsnittet.

Det talas mycket om den ökande psykisk ohälsan bland unga i samhällsdebatten, men vad handlar det om egentligen? Forskarna vill reda ut begreppen och ta reda på vilka insatser som behövs. Möt Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi, som leder det tvärvetenskapliga projektet UPIC – Ungas Psykiska Hälsa i Centrum. Läs en transkribering av avsnittet.

När det gäller valdeltagande i Sverige har klyftan mellan inrikes och utrikesfödda ökat. Det är färre utrikesfödda som röstar idag än för 30–40 år sedan. Varför är det så? Forskning visar att ålder vid invandring spelar in men grannskapet där man bor har också stor betydelse. Det berättar Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs en transkribering av avsnittet.

Mikroskopiskt små partiklar i luften kan utgöra ett hot mot vår hälsa. Personer som dagligen i sina arbeten andas in partiklar, till exempel svetsare, har en förhöjd risk att drabbas av lungsjukdomar och cancer. Forskaren Hanna Karlsson berättar om hur hon som forskare är med och utvecklar säkrare arbetsmiljöer med renare luft. Hon hoppas också att hennes kunskap om hur lungorna tar upp nanopartiklar ska komma till nytta när nya läkemedel utvecklas. Läs en transkribering av avsnittet.

I våra kroppar pågår ett krig mellan våra egna goda bakterier och bakterier som kan göra oss sjuka. Och de kommunicerar med varandra genom att utsöndra molekyler. Nu har forskarna upptäckt att de här till synes enkla mikroorganismerna också använder sitt giftvapen för att skicka krypterade meddelanden till sina allra närmaste. Hör Sanna Koskiniemi berätta om vad bakterierna säger till varandra och hur kunskapen om det på sikt skulle kunna bidra till minskad antibiotikaanvändning. Läs en transkribering av avsnittet.

I Sverige har alla rätt till bra sjukvård och utbildning. Ändå så ser vi stora ojämlikheter när det gäller hälsa. Vad beror det på? Är det kanske för komplicerat att navigera rätt i djungeln av alla hälsoråd och rekommendationer? Möt Mikael Elinder som undersöker de här frågorna i ett stort forskningsprojekt. Läs en transkribering av avsnittet.

En helt ny behandling av lymfkörtelcancer testas i Uppsala. Cancern bekämpas genom att förstärka patientens egna immunceller och forskare har utvecklat metoden från labbänk till klinisk prövning. Gunilla Enblad och Magnus Essand berättar mer om forskningen och vad den kan leda till. Läs en transkribering av avsnittet.

Dinosaurierna var en gång jordens härskare. Men vad var det som gjorde att just de blev så framgångsrika? Paleontologen Martin Qvarnström söker svar i deras fossiliserade bajs. Han var också med och gjorde uppseendeväckande fynd i Skåne som visar att det fanns enorma köttätande dinosaurier långt tidigare än man tidigare trott – över 130 miljoner år före Tyrannosaurus rex satte sin fot på jorden. Läs en transkribering av avsnittet.

Trots att universum är själva grunden för vår existens, är det fortfarande mycket vi inte vet: Vad är egentligen mörk energi och mörk materia? Finns det liv på andra planeter? Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och författare, berättar mer om universums hemligheter, men också om miraklet människan. Läs en transkribering av avsnittet.

Dejtingappar, föräldrarappar, relationsappar… Digital rådgivning finns för det mesta och AI kan hjälpa oss att fatta mer välavvägda beslut än vad vi annars skulle göra. Men vad händer med oss om vi blir helt beroende av den nya tekniken för att hantera alltifrån vardagens bekymmer till de stora livsavgörande valen? Det här är frågor som Carl Öhman studerar. Läs en transkribering av avsnittet.

Att vara konsument är idag svårare än någonsin, med globala utmaningar som antibiotikaresistens och klimatförändringar att ta hänsyn till. Många konsumenter flyr sitt ansvar. Men det finns sätt att få fler att inse sin handlingskraft och fatta mer hållbara köpbeslut, berättar Anna-Carin Nordvall, professor i företagsekonomi. Läs en transkribering av avsnittet.

Vulkaner kan vara fascinerande men även orsaka död och förödelse. Därför är det viktigt att förstå hur de fungerar och känna till olika vulkaners beteenden. Möt forskaren Steffi Burchardt som reser till gamla magmakammare för att studera dem. Läs en transkribering av avsnittet.

Vad jobbade egentligen män och kvinnor med förr tiden och hur såg arbetsfördelningen ut? I ett forskningsprojekt studeras gamla rättsprotokoll från 1550-talet och fram till 1880-talet för att få svar på det. Och bilden som framträder har överraskat forskarna, berättar Maria Ågren, professor i historia. Läs en transkribering av avsnittet.

Globaliseringen och klimatförändringarna har gjort att nya myggarter har etablerar sig i Europa. Med dem har vi fått hit tropiska sjukdomar som de kan vara bärare av. Enligt forskarna är det bara en tidsfråga innan vi kan ha utbrott av till exempel nilfeber i Sverige. Möt Jenny Hesson som leder ett forskningsprojekt om myggburna virus. Läs en transkribering av avsnittet.

I dagens USA växer klyftan mellan republikaner och demokrater. Vad finns det som kan hålla befolkningen samman? Den amerikanska konstitutionen spelar en viktig roll, men väcker också debatt, berättar Adam Hjorthén, docent i histora och universitetslektor vid Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS). Läs en transkribering av avsnittet.

I ett drygt kvartssekel har Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, studerat Svalbards isar. Han har själv märkt hur de smälter bort i en allt snabbare takt på grund av klimatförändringarna. Det har inte bara förändrat landskapet utan även förutsättningarna för att ge sig ut på forskningsexpeditioner. Läs en transkribering av avsnittet.

Kärnvapenhotet ökar i världen, ett hot som är riktat mot hela mänskligheten. Till skillnad från under kalla kriget är det flera stormakter som har kärnvapenkapacitet och behöver komma överens. Forskarna vid Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning sprider kunskap om vad som kan göras för att nedrusta och på sikt avskaffa kärnvapen. Möt Peter Wallensteen och Thomas Jonter, som leder varsitt forskningsprogram. Läs en transkribering av avsnittet.

Minst 200 000 unga i Sverige uppskattas leva i en så kallad hederskontext idag. Hur väl fungerar samhällets insatser för att fånga upp och hjälpa de här personerna. Vad mer behöver göras? Bland annat det ska nu forskaren Siv-Britt Björktomta undersöka inom ramen för ett nytt forskningsprojekt. Läs en transkribering av avsnittet.

Specialdesignade virus kan bli ett vapen mot cancer. De både dödar cancerceller och aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper tumörcellerna. Ett ombyggt förkylningsvirus visar nu lovande resultat på bukspottkörtelcancer, berättar Angelica Loskog i Forskarpodden. Läs en transkribering av avsnittet.

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, vilket både orsakar lidande för individerna och stora kostnader för samhället. Nu finns en ny behandling på marknaden och bättre möjligheter att ställa en tidig diagnos, tack vare forskningen. Stina Syvänen och Dag Sehlin berättar om den senaste utvecklingen. Läs en transkribering av avsnittet

År 2024 går rekordmånga människor i världen till val. Men alla val är inte fria och rättvisa. I auktoritära stater används flerpartival och jämställdhetsreformer för att framstå som mer demokratiska. Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap, berättar om sin forskning i länder som Mexico, Tanzania, Sri Lanka och Tunisien. Läs en transkribering av avsnittet

Hur ser vi till att migranter får bättre vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa? Det gäller att vara lyhörd för olika kulturer i mötet med patienter, utan att tappa det medicinska perspektivet. Birgitta Essén är överläkare och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Hon hämtar inspiration från kliniken men också från samhällsvetenskapliga teorier.

Sekvensering av gener från människor som levde för länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades. Genom dna-analyser vet vi idag att den moderna människan fick barn med neandertalare. Och även med den gåtfulla denisovamänniskan som vi i princip bara känner till genom deras arvsmassa. Intervju med Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi. Läs en transkribering av avsnittet

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt. Läs en transkribering av avsnittet

Om vi skulle kunna härma processerna som sker i solen skulle vi kunna skapa energi genom fusion. Ett enda gram bränsle skulle då kunna ge motsvarande mängd el som en eluppvärmd villa gör av med på ett helt år. Och viktiga framsteg görs nu inom forskningen, bland annat har flera världsrekord satts. Fysikern Jacob Eriksson berättar att alltmer pekar mot att det faktiskt kommer att bli möjligt att bygga riktiga fusionskraftverk på jorden. Läs en transkribering av avsnittet

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avsattes och till och med mördades. Även här i Sverige. Konung Gustav III. Konstnär: Alexander Roslin. Foto: Mikael Wallerstedt Länk till Gustav III privata arkiv Läs en transkribering av avsnittet

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling. Läs en transkribering av avsnittet

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån och undvika att betrakta dem som sanningar.

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”. Läs en transkribering av avsnittet

ALS, tvångssyndrom, lupus, cancer… Genom att kartlägga djurs dna kan vi få en djupare förståelse av biologin bakom sjukdomar. Det internationella forskningsprojektet Zoonomia har undersökt arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, berättar om alla olika upptäckter som forskarna gjort. Läs en transkribering av avsnittet

Hur det tidiga universum såg ut är fortfarande inte helt klarlagt. I teorin borde det till exempel bland annat ha funnits extremt mycket massivare stjärnor än idag. Erik Zackrisson, docent i astronomi, hoppas nu att med hjälp av det nya, avancerade James Webb-teleskopet för första gången kunna observera de här monsterstjärnorna. En annan fråga som han också söker svar på är om det finns avancerade civilisationer där ute i rymden. Läs en transkribering av avsnittet

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Det är bara en av alla nya möjligheter med den nya AI-tekniken. Men forskarna behöver också väga möjligheter mot risker, berättar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens. Läs en transkribering av avsnittet

Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare finner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Vad är det egentligen som händer i den muslimska världen just nu? Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Läs en transkribering av avsnittet

Hur påverkar den nya AI-tekniken arbetsmiljön och vårt engagemang på jobbet? Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion och har forskat i tjugo år om digitalisering och arbetsmiljö. Nu ska hon studera hur AI används på olika arbetsplatser. För att lyckas med digitalisering på arbetet krävs kunskap inte bara om tekniken utan också om människor. Läs en transkribering av avsnittet

Vad är det som gör att vissa personer klarar motgångar och kriser bättre än andra? Det handlar mycket om självregleringsförmåga. Det vill säga förmågan att medvetet kunna kontrollera sina tankar, känslor och beteenden. Det handlar också om att ha psykologisk flexibilitet. Det vill säga kunna anpassa sig efter den aktuella situation man befinner sig i. Men går det här att träna upp? Intervju med Karin Brocki, professor i psykologi. Läs en transkribering av avsnittet

Övervikt hos barn blir allt vanligare. Vad kan man göra som förälder för att hjälpa sitt barn till en mer hälsosam vikt? Det är enklare att börja tidigt med små förändringar än att göra insatser i tonåren, berättar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Föräldrarna behöver ha "svart bälte" i tålamod och involvera hela familjen – även mormor, förskolan och grannen. Läs en transkribering av avsnittet

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling behövs både forskning och samarbete med industrin. Möt Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv. Läs en transkribering av avsnittet.

Under de senaste åren har det allt oftare hörts varningar om att demokratin i världen är hotad. I flera länder, även i Europa, har oberoende medier fått allt svårare att verka, auktoritära ledare tar kontroll över domstolarna och det görs inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Men skulle det kunna hända även här i Sverige? Hur skyddad är egentligen vår demokrati? Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, berättar. Läs en transkribering av avsnittet

Användningen av solceller ökar och solenergi kan snart gå om kärnkraft på en global nivå. Forskare världen över jobbar med att förbättra solcellernas verkningsgrad, bland annat genom att kombinera olika tekniker i så kallade tandemsolceller. Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, leder två stora samarbetesprojekt mellan akademi och industri: det nationella kompetenscentrumet SOLVE som fokuserar på solcellsutbyggnaden i Sverige och EU-projektet SITA, som utvecklar nästa generations solceller med tandemteknik. Läs en transkribering av avsnittet

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess historia, människor och kultur – ett land där den ryska militären i sin framfart, gör sitt yttersta för att förstöra så mycket som möjligt.

Kalla magneter är miljövänliga, energisnåla och supraledande magneter som kan användas vid stora forskningsanläggningar, men också inom medicin och andra områden. För att lyckas tillverka dem krävs samarbete mellan forskare och industrin. Maja Olvegård, forskare i fysik, leder ett samverkansprojekt i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och högteknologiska företag i Småland. Läs en transkribering av avsnittet

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder. Läs en transkribering av avsnittet

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pseudovetenskap. Som forskare studerar han hjärnans evolution. Hur uppstod till exempel långtidsminnet? Och vad kan vi lära oss av att studera zebrafiskars minne?

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter och operation. Till exempel utvecklas vaccin mot cancer, som sätter igång kroppens eget immunförsvar och fungerar på flera olika typer av cancer. Möt cancerforskaren och entreprenören Sara Mangsbo som befinner sig mitt i den spännande utvecklingen. Läs en transkribering av avsnittet

Intresset för kärnkraft ökar i Sverige, vid sidan av en storsatsning på förnybar elproduktion i landet. Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har känt hur opinionen svängt, både bland allmänheten och politiker. Medan hans forskning främst riktar in sig på säkerhetsaspekten kring kärnkraft, så fortsätter utvecklingen mot att skapa små modulära kärnkraftverk som återanvänder redan använt kärnbränsle.

För hundra år sedan inrättades Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det blev möjligt genom flera års kampanj av inflytelserika forskare och politiker som trodde på de nya idéerna om förbättrad folkhälsa. Men i takt med nazismens genomslag i Tyskland förlorade rasbiologin sitt anseende i Sverige. Det berättar Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria. Läs en transkribering av avsnittet