Språktidningens podd

Hur uttalas valutan euro? Varför finns det flera olika uttal? Och hur ska euro böjas? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om hur euro och andra valutor hanteras i språket.

Vad är skillnaden mellan Norden och Skandinavien? Varför finns det olika perspektiv på vilka länder och områden som ingår i Norden och Skandinavien? Och vad menas med nordiska språk och med språk i Norden? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som i olika sammanhang kan syfta på olika saker.

Har ordet eskimå kommit att uppfattas som nedsättande? Är även ord som zigenare och lapp olämpliga? Och varför är det så svårt att hitta ord för stora grupper? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord för grupper av människor.

Vem har egentligen makten över svenskan? Vad signalerar ord som tjejsamla, killgissa, mansplaina och tjejnyår? Och vilka har bäst förutsättningar att lansera nya ord i språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vem som bestämmer över svenskan.

Vilken inverkan på svenskan fick 1526 års översättning av Nya Testamentet? Hur står sig olika språkliga vägval som gjordes i översättningen? Och hade Gustav Vasa varit nöjd i dag? Här samtalar lingvistikprofessorn Tore Janson och Språktidningens Anders Svensson om 500 år med Gustav Vasas svenska. Läs mer om översättningen i Språktidningen 4/2026 eller på https://spraktidningen.se/artiklar/den-nya-svenskan/

Är verbformen skärde på väg att ta över i stället för skurit? Finns det fler traditionellt starka verb som oftare får svag böjning? Och varför skär en form som skärde i öronen för många? Här samtalar Anders Svensson och Lena Lind Palicki om starka verb på glid.

Vilka tempus är lämpliga att kombinera? Bör protokoll skrivas i nutid eller dåtid? Och när går det bra att använda historiskt presens? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om historiskt presens som stilgrepp.

Är det bättre att skriva Du med inledande versal? Bör titlar som kung, drottning och kejsare skrivas versalt? Och varför skrivs tilltalsfraser som Hans Majestät Konungen med versaler? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om bruket av gemener och versaler.

Varför uttalas skriftspråkets kronor, kvinnor och mammor ofta som kroner, kvinner och mammer? Hur uttalades orden förr i tiden? Och hur ska vi se på den här typen av variation i språket? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om skillnader mellan tal och skrift.

Hur gör Rachel Mohlin när hon imiterar Gudrun Schyman, Anna Anka, Gunnar Strömmer och Liza Marklund? Vad är det som behövs för att en imitation ska uppfattas som lyckad? Vilka röstresurser behöver en skicklig imitatör? Och går det att öva upp sin röst för att skaffa sig bättre förutsättningar? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Rachel Mohlin, skådespelare, författare och krönikör i Språktidningen, Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik vid Kungliga tekniska högskolan, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om röstens roll, konsten att imitera och världsröstdagen World voice day som infaller den 16 april och firas på ABF-huset i Stockholm den 19 april.

Varför rekommenderar språkvården skrivsätt som aids och Saab? Vilka är principerna för när förkortningar ska skrivas versalt eller gement? Och har det blivit dags att skriva ai med enbart gemener? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att skriva förkortningar.

Vad betyder egentligen ordet hjälpsam? Hur har innebörden av spirituell förändrats? Och är det engelskan som är skälet till att betydelserna är på glid? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord i förändring.

Har isländskan några dialekter? Vilka uttalsskillnader är på väg att försvinna och vilka kan leva kvar? Och varför finns inte riktigt samma variation i dagens isländska som i exempelvis svenskan? Här samtalar Finnur Friðriksson, docent i isländska vid Háskólinn á Akureyri, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om regionala drag i isländskan samt om språkets historia och framtid.

Finns det någon lämplig ersättning till u-land? Hur lyckat är det exempelvis att tala om tredje världen, globala syd och låginkomstländer? Vilka för- och nackdelar har olika benämningar? Och vad kan kortformen u-land stå för? Här samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om benämningar på länder utifrån ekonomisk utveckling.

Vilka är nyheterna i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista? Varför släpps stavningen schysst till sist in i det språkliga finrummet i SAOL? Och hur kommer det sig att SAOL godtar avokados men inte mangos som pluralformer? Här samtalar Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om den nya upplagan.

Går det bra att använda dåligare och dåligast i stället för sämre och sämst? Är det lämpligare att tala om funktionellare och funktionellast än mer funktionell och mest funktionell? Och varför skiljer sig ofta formerna som förordas i Svenska Akademiens ordlista från Språkrådets rekommendationer just när det gäller komparation av adjektiv? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att se på vilka former som är bäst.

Varför platsar både skibidi och six seven i 2025 års nyordslista? Varifrån kommer lånorden på listan? Och varför anpassas vissa ord till svenskan och andra inte? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell och Ola Karlsson från Språkrådet och Anders Svensson från Språktidningen om 2025 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2025

Språkkrav diskuteras nu för olika yrken – men handlar det i själva verket snarare om språkmål än om språkkrav? Vad innebär beslutet att tidsbegränsa sfi till tre år? Och är det nödvändigt att alla som flyttar till Sverige också lär sig svenska? I det här avsnittet samtalar Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om svenska språket, integrationen och arbetsmarknaden.

Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.

Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om principer för att välja pluralform när valet inte är helt självklart.

Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om arbetet med den kommande upplagan.

Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.

Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av skrivsätt.

Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.

Vad avslöjar dialekterna om svenska språkets historia? Hur ser dagens dialektsituation ut? Och hur kommer framtidens svenska dialekter att låta? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Erik Magnusson Petzell, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vad övergången från de och dem till dom i talet kan betyda för skriften, om framtiden för skorrande r och om göteborgarna någon gång kommer att tala stockholmska. Här skriver Erik Magnusson Petzell och forskarkollegan Jenny Nilsson om dialekterna och språkhistorien: https://spraktidningen.se/artiklar/dialekterna-avslojar-historien/

Är det bättre att skriva influerare, stalkare och gromning än influencer, stalker och grooming? Hur böjs influencer? Och varför är vissa engelska lånord så svåra att hantera i svenskan? Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om försvenskningar av engelska lånord.

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mellan fackspråk och allmänspråk.

Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om könsneutrala titlar.

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga-harmas/

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om indirekta översättningar.

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om konstruktioner med ”att”.

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om försvenskningar av lånord.

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i svenskan.

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.

Går det lika bra att använda ”komma till bukt med” som ”få bukt med”? Hur kommer det sig att ”komma till bukt med” blir allt vanligare? Och varför är det nog omöjligt att få bukt med den här sammanblandningen av uttryck? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om uttryck i förändring.

Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om olika försvenskningar av overnight oats och om andra lån med koppling till maträtter.

Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om uttal som är särskilt vanliga inom vissa yrkesgrupper.

Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om ord för familjerelationer.

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om lånord i svenskan.

Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.

Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om att böja ”rädd” och andra adjektiv efter t-ord.

I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om det nya bruket av inrymma och inrymning.

Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om stockholmskan som en dialekt i förändring. Läs mer om stockholmska: https://spraktidningen.se/artiklar/stockholmska-i-en-klass-sig/