Uppdrag svenska

En flerspråkig arbetsplats kan medföra både utmaningar och fördelar. Hur kan vi organisera för en lärande arbetsplats, där flerspråkighet kan ses som en resurs och flerspråkiga anställda ges en språkstärkande utbildning i svenska? Här riktar vi särskilt fokus mot förskolans personal. Gäst: Caroline Örtlund, projektsamordnare i Sundbyberg.

Begripligt uttal är viktigt för att bli förstådd. Hur kan man lära ut uttal till någon som lär sig svenska? I vilken ordning? Var börjar man ens? Gäst: uttalsforskaren, fortbildaren och författaren Bosse Thorén. Boktips: Svensk fonetik och uttalsundervisning (2023)

Är det svenska språket ett litet språk – och har det någon framtid? Det svenska språket fyller 500 år i år (2026) och har firats hos Språkmuseet i Stockholm. Och 'Rum för språk' (Språkmuseet) firar 1 år! Grattis! Hur firar man ett "litet" språk på 500-årsdagen? Och vad är på gång på scenen i Rum för språk? Gäster: Patrik Hadenius och Sofia Malmgård, båda från Språkmuseet.

Hur kan man komma ihåg nya ord när man lär sig ett språk? Lärare och inlärare kan skapa olika sätt för så kallad "minnesåterkallelse", (eng. retrieval practice). Med exempelvis AI kan du tidseffektivt hitta många olika sätt som skapar lust att lära och lust att repetera. Gäst: Lärarfortbildare och förstelärare Sarah Jingfors, Ronneby, berättar om studieteknik och språkstärkande övningar.Läs mer: https://sarahjingfors.se/

Språklärare använder olika digitala verktyg i sin undervisning. Det finns ett antal olika digitala responssystem, som exempelvis menti och Socrative. Vad är grejen med responsverktyg och hur kan de användas på ett förtjänstfullt sätt? Gäst: fil. dr Patricia Diaz, KTH.

Språkkurser ger en strukturerad undervisning med pedagogisk ledning. Så hur kan vi få arbetsgivare att uppmuntra till fortsatta studier i svenska? Och hur kan vi möjliggöra kombinationen arbete och fortsatta studier i svenska? Gäster: Karolina Vestin, vd, och Tiffany Viklund, vice vd, på språkutbildningsföretaget Upgrades.

Vissa vuxna som lär sig svenska är relativt ensamma och har inte ett dagligt socialt umgänge med andra svensktalande. En väg till möten och dialog är därför ett socialt utbyte och nätverkande mellan skolor. Gäst: Fatima Grönblad, redaktör och projektledare för tidningen Världen och vi och mötessatsningen Världen finns här.

Mycket av informationen på arbetsplatsen och i utbildningar är just skriftlig. Hur mottagarvänlig är texten som läsaren möter? Ja, hur gör man text begriplig och mottagarvänlig? Hur kan vi skriva så att mottagaren faktiskt förstår? Gäst: Klarspråksexperten Ylva Bjelle.

”Språket först” säger arbetsgivare och företagare som är försiktiga med att anställa personer med begränsat ordförråd i svenska. Vad skulle hända om offentlig sektor och näringslivet istället agerade möjliggörare för nya i Sverige? Hur möjliggör vi tidigt tillträde till arbetsmarknaden för fler? Gäst: Professor Fanny Forsberg Lundell, som forskar inom bl.a. andraspråksanvändning och integration.

På arbetsplatsen är god kommunikation a och o. Att vi missförstår varandra behöver inte bara bero på att någon av oss inte har svenska som förstaspråk. Det finns flera olika faktorer som påverkar kommunikationen. Varför är det viktigt att förstå varandra? Vad blir konsekvensen annars? Och vems ansvar är detta? Gäst: Jeanette Hagelid, socionom inom vård och omsorg

I Sverige talas uppskattningsvis 200 språk. Hälften av språken antas inte ha särskilt många talare alls. Vad vet vi om de språk som talas i Sverige? I boken 'Sveriges språkflora' kan vi läsa om och se exempel på flera av dessa språk. Gäst: Sofia Malmgård, översättare och författare.

Att undervisa vuxna medför flera utmaningar. På sfi finns utmaningar som stora heterogena grupper, kontinuerligt intag – och lärarens engagemang för individens situation och välbefinnande. Vad kan borga för en god arbetsmiljö och en långsiktigt hållbar sådan? Gäst: Andreas Kjörling, doktorand i arbetshälsovetenskap och adjunkt i socialt arbete.

Utbudet språkappar är relativt stort. Vissa språkappar är mediebaserade och utgår från autentiska texter, filmer, musik och poddar – som exempelvis Språkkraft Läscoach och Lingoal. Vad är grejen med mediebaserade appar och hur fungerar de? Det undersöker vi i detta avsnitt. Gäst: NissJonas Carlsson, grundare till ideella föreningen Språkkraft. Språkkraft Läscoach (går bara att ladda ned på svenska appbutiker) Lingoal (Android och iOS)

Hur mår sfi? Vad kan bli bättre? Vad ska till? I det här avsnittet lyssnar vi på olika röster från och i närheten av sfi – och så reder vi ut hur sfi skulle kunna utvecklas till en meningsfull utbildning för att möta en meningsfull framtid. Gäst: Maria Nordmark, Innovationsledare Stockholms stadsmission.

Appar, AI och annat digitalt stöd kan användas när vi vuxna ska lära oss ett nytt språk eller utvecklas i ett språk vi delvis kan. I det här avsnittet undersöker vi detta – och testar både AI och appar för lärande. Gäst: Kalle Cederblad, verksamhetsutvecklare och fd. sfi-lärare.

Att lära sig ett nytt språk som vuxen – hur svårt kan det vara? Det finns många förenklade bilder och föreställningar om andraspråksutveckling. I det här avsnittet tar vi upp några av dessa och synar dem – en i taget. #motivation #ålder #avhopp #sfi #modersmål. Programledare: Annsofie Engborg.

AI kan användas både som administrativ och pedagogisk hjälp. Hur kan AI användas som verktyg för språklärare? Hur kan hantera och samtala om AI på skolnivå? Det reder vi ut i det här avsnittet. Gäst: Johan Falk, folkbildare i AI och författare till boken AI för lärare, samt Sara Jingfors, förstelärare och fortbildare om AI.

Vad är AI och hur hänger det ihop med språkdidaktik och lärande? I det här avsnittet förklarar AI-experten Joel Rangsjö och Sara Jingfors, lärarfortbildare i AI, vad AI är, vad AI kan tillföra – och hur vi kan tänka kring AI. Gäst: Joel Rangsjö, AI-expert och Sara Jingfors, förstelärare och fortbildare i AI.

Det finns många faktorer som påverkar vuxnas språkutveckling. En förenklad syn är individuella faktorer som motivation och inställning till svenska språket. I det här avsnittet problematiserar vi istället frågan ställd mot de mer avgörande samhälleliga och strukturella faktorerna: attityden till och synen på flerspråkiga. Gäst: fil.dr. Andreas Nuottaniemi.

Hur kan vi väcka allmänhetens intresse för språk – och förståelse för språkets betydelse? Hur kan Språkmuseet bidra till nyfikenhet, glädje och ge utbildning om språk? Det här reder vi ut i detta avsnitt. Gäst: Patrik Hadenius, språkvetare, journalist, spanare och entreprenör. Och grundare av Språkmuseet.

Vad är sfi? Det finns olika föreställningar om vad sfi är. Vad kan vi egentligen förvänta oss av sfi? I det här avsnittet reder vi ut vilka alternativa vägar som vuxna har som vill lära sig svenska i Sverige. Programledare: Annsofie Engborg. Läs mer i Sfi-lärartidningen (2025:03). Läs mer i Sfi-lärartidningen (2025:10).

Film kan användas för att stötta språkutveckling: spelfilm, undervisande kortfilmer och att skapa egna filmer tillsammans. Vad ska man tänka på när man väljer eller skapar film? Gäst: Sara Lövestam, språkvetare och fd. sfi-lärare.

Vi behöver använda vårt modersmål när vi lär oss ett nytt. Att använda flerspråkigt material och att låta inlärarna diskutera och klargöra innehållet på sitt starkaste språk underlättar förståelsen och utvecklingen i språket. I det här avsnittet reder vi ut vad transspråkande är och hur det går till. Vi lyfter transspråkande både ur ideologiskt och pedagogiskt perspektiv. Läs mer om transspråkande i Sfi-lärartidningen (2022:04).

Vad kännetecknar en tydlig och välstrukturerad undervisning för utveckling i svenska som andraspråk? Hur kan visuellt stöd stötta ytterligare? I det här avsnittet utforskar vi begreppet tydliggörande pedagogik. Gäst: Annelie Karlsson, Funkkonsulten. Läs mer om tydliggörande pedagogik: Sfi-lärartidningen 2024:05.

Ja eller Nej till språkkrav för att komma in på arbetsmarknaden? Eller kan vi införa ett så kallat ”mjukt språkkrav” i betydelsen att arbetsplatsen ska bidra till sina medarbetares språkutveckling efter en rekrytering? På så sätt kan fler erbjudas tillträde till arbetslivet. Gäst: Professor Fanny Forsberg Lundell, som forskar inom bl.a. andraspråksanvändning och integration. Läs mer i Sfi-lärartidningen 2023:04.

Hur kan vi locka vuxna andraspråkstalare att läsa skönlitteratur och hur kan vi stötta läsförståelsen? I det här avsnittet diskuterar vi om det möjligt att väcka läslust hos läsovana. Vi klargör också vad som menas med lättläst. Gäst: Uta Kovacs, fd. sfi-lärare, och Lena-Maria Nordstrand, förlagschef på lättlästförlaget EasyPeasy. Läs mer om läsning i Sfi-lärartidningen 2019:03.

Hur kan vi undervisa i svenska med ett relevant innehåll för vuxna i Sverige? För de som har små barn eller tonårsbarn finns mycket att lära och utforska. I det här avsnittet reder vi ut hur föräldraskapet kan vara utgångspunkt för lärandet, både språk- och kunskapsmässigt. Gäst: Sarah Campbell, Uppsala universitet, och författare till 'Swedish for Parents', LYS förlag. Avsnittet utgår från Sfi-lärartidningen 2023:10.

Vad är det som är svårt med svenskt uttal och vad är det i uttalet som gör det svårt för lyssnaren att förstå? Och, ja, vilken roll har lyssnaren i samtal? Gäst: Biträdande professor Elisabeth Zetterholm, LiU. Läs mer om uttal i Sfi-lärartidningen (2023:09).

Hur kan vi lyckas med kombinationsutbildningar? Att gå en yrkesutbildning och samtidigt utvecklas i svenska är möjligt – om yrkes- och språkläraren ges förutsättningar att samplanera, undervisa och sambedöma. Det utreder vi i detta avsnitt. Det här avsnittet utgår från Sfi-lärartidningen 2024:03.

I det här avsnittet reder vi ut vad kollegialt lärande egentligen är och innebär. Hur kan kollegialt lärande organiseras och vad är det som gör att det fungerar? Hur kan du och dina kollegor lära av varandra, på ett systematiskt sätt? Läs mer om kollegialt lärande i Sfi-lärartidningen (2020:12)

Vad innebär det att kunna ett språk? Språk och språkkunskaper består inte bara av ordkunskap och kunskap i grammatik. En ytterligare dimension av språket är pragmatik. Pragmatik handlar om språket i bruk – hur vi faktiskt använder språket och hur vi kan (miss)förstå yttranden. Läs mer om pragmatik i Sfi-lärartidningen (2022:02)

Hur svårt är hörförståelse? Utmaningen med att lyssna och förstå är att talet är flyktigt. Till skillnad från en text "försvinner" orden så fort de är uttalade. Hur kan vi på olika sätt öva, utmana och utveckla hörförståelse? Läs mer om hörförståelse i Sfi-lärartidningen (2021:12)

Kan man lära sig svenska på distans? Distansundervisning på sfi antas vara som en undervisningsform som enbart fungerar för studievana – och kan vara en form som används som nödlösning. Men hur kan vi få distans att fungera för fler? Vad behöver vi utveckla för att få det att fungera? Läs mer om sfi på distans i Sfi-lärartidningen (2020:04).

Introduktion till podden Uppdrag svenska. Podden berör hur vi kan undervisa vuxna utrikesfödda i svenska och hur man lär sig ett nytt språk som vuxen. Här är podden för dig som är intresserad av språk och vuxnas lärande. Varje avsnitt utgår från ett nummer av Sfi-lärartidningen. Programledare: Annsofie Engborg, redaktör och skribent på Sfi-lärartidningen.