Spöktimmen Podcast

00:01 Om du vill lyssna på Spöktimmen helt reklamfritt så kan du göra det nu. 00:05 Och nu blir det alltså reklam för reklamfritt. 00:08 Exakt, och reklamfritt innehåll får du genom att gå in i podcastappen som finns på din iPhone och signa upp där. 00:16 Det kostar 39 kronor i månaden och då kan du alltså lyssna på Spöktimmen helt utan avbott för reklam. Precis. Men nu börjar avsnittet. 00:30 Det här är ett avsnitt från Spöktimmens arkiv. 00:36 Zambesi är Afrikas fjärde längsta flod. 00:41 Den flyter genom sex länder och delar bland annat länderna Zambia och Zimbabwe åt. 00:49 Floden är ett ställe där man ofta kan komma i närkontakt med djur. 00:54 Med elefanter, fåglar och lejon som dricker i vattenbrynet. 00:59 Och flodhästar och krokodiler som lever i vattnet, bland annat. 01:06 I april 1994 så puttar här 39-åriga Alistair Gallitley och hans fyra vänner ut från land. Och glider ut med sin lilla motorbåt i floden. 01:20 Det är deras sista dag av semestern i det lilla turistlägret i Zambia, precis bredvid Zambesi-floden, här i södra Afrika. 01:31 Och de ska avsluta ledigheten med en fisketur. 01:36 Alistair och hans vän Arthur Taylor är båda vana jägare och safari-guider. 01:43 De har båda två bott längs floden i stora delar av sitt liv- och de är vana vid naturen och djuren som finns här. 01:53 Men den här dagen kommer inte att bli som de har tänkt sig. 01:57 Det ska visa sig att det inte kommer att spela någon roll- hur väl man känner till området. 02:02 För när man har med vilda djur att göra- så kan vad som helst hända. 02:08 Snart så kommer de alla fem hamna i vattnet- I floden som är en av de mest krokodiltäta floderna i världen. 02:20 Jag heter Linn och jag heter Jenny. 02:22 Nu börjar Spöktimmen. 02:43 Det är redan näst sista avsnittet för säsongen. Det är sjukt, det är sjukt! 02:48 Och vi avslutar ju med ett av våra absoluta favoritämnen. 02:53 Expeditioner. Smurf! Fint att du tog dig i kör. Jajamän, vi har varit på länge. Yes, det har vi verkligen. Jag måste ju bara komma med en nyhet som är jättetråkig. På tal om krokodiler. Gustav är död. 03:13 Alltså jag glömt att säga det i podden är jag rätt säker på och glömt säga det till dig också. Men... 03:19 Åh, min lilla Gustav, som jag pratar om i avsnitt 53 i Havets djup 3. 03:24 Jag älskar att vi tar hans parti när han också äter människor. 03:27 Ja, men vad fan? De är ju på hans område. Han är en närkokodär. Han är kungen. Där. Eller var. Stackars han. Tur för människorna. Kan vi så man fattar det som. Men gud vad spännande att prata om nya krokodiler. Mm. 03:46 För som sagt, idag blir det ju min del av expeditioner. Och nästa vecka, alltså nästa tisdag, så är det din. Och då har jag förstått att det är en helt ny slags expedition. 03:55 Vi kör en twist på expeditioner som... 03:59 Jag var inte beredd på det. Du var inte beredd på det. 04:04 Jag vet inte ens om vi ska avslöja det. 04:06 Jag tycker att vi har avslöjat temat. Ska vi det? Då kan man längta en vecka. Oh, smart. 04:12 Vi lämnar jorden. Vi ska inte ens vara på planeten i jorden. Vi ska ut i rymden, äntligen. Jag kommer att kuppa nästa säsong, alltså i höst. Jag kommer att kuppa den säsongen. Det blir aliens i varje avsnitt. 04:27 Jag vill prata mer om rymden. Jag är helt galen i rymden och vi pratar för lite om rymden. Mm, mm. Så jag tar ett helt avsnitt nästa vecka helt enkelt. 04:36 Det ska bli riktigt intressant att höra om. 04:38 Och vi ska ju snart dra igång det här avsnittet. Men innan vi gör det så vill vi bara lite snabbt prata om en väldigt viktig grej. Nämligen majblomman. För majblomman har nu dragit igång sin årliga försäljning. Men i och med att det fortfarande är corona så blir det digitalt. Vilket ju gör det svårare för majblomman att nå ut. 04:56 Och det här är ju så viktigt för coronapandemin slår väldigt hårt mot de som redan är utsatta. Och att arbeta för att motverka barnfattigdomen i Sverige är ju viktigare än någonsin. Och vi vill bara påpeka att vi tjänar inte ett öre på detta utan detta är bara för barnens skull. Och det är jätteviktigt att alla går in och skänker någonting i alla fall. Minsta lilla, skänk en krona. Det gör mer än ingenting liksom. 05:24 Ja, en krona från väldigt många blir ju väldigt mycket i slutändan. Exakt. 05:28 Och om alla våra runt 150 000 lyssnare i veckan kan gå in och lägga en krona så blir det väldigt mycket pengar. Gud ja, verkligen. 05:37 Så gå in på majblomman.se eller följ länken i beskrivningen för att skänka en gåva till barnen. 05:42 Och du kan ju skänka antingen i vår insamling eller någon annans. Exakt. Eller starta en egen. Mm-hm. 05:49 Det finns jättemånga alternativ, helt enkelt. Perfekt. Men nu ska vi alltså be oss ut med en liten motorbåt på Zambesi-floden i Afrika. 05:59 Det vi har är alltså fem stycken personer som över påskhelgen 1994 är på en minisemester här vid floden. 06:08 Enligt en artikel vid namn My Life or Death Encounter in the African Bush skriven av John Dyson som publicerades i magasinet Reader's Digest så är de här fem vid ett litet turistläger som safari-guiden Alistair Gallitly håller på att bygga. 06:25 Det här turistlägret är på en väldigt avlägsen plats längs den här floden i Zambia och Zambia är ju också en av de vildaste områdena i Afrika. 06:37 Med Alistair här så är hans kompis Arthur Taylor och Arthur och Alistair har känt varandra i 25 år. De är som en familj och de har spenderat väldigt mycket tid ihop. Den tredje personen här det är Faye Taylor och hon är då gift med Arthur. Och sen är det Fays föräldrar Brenda och Clive Kelly som hälsar på från England. 07:03 Nu är det tisdag efter påsk, det är sista dagen av den här ledigheten och de ska ge sig ut i en motorbåt på floden för att se om de kan få lite napp. 07:14 De har packat ner lite lunch och fiskespö i båten och nu är det dags att ge sig av. 07:21 Det här är ingen stor och flådig båt utan det är en sån här, nej men du vet liten båt, det är precis så att de får plats att sitta. 07:30 Fays mamma Brenda känner sig lite nervös, alltså hon tycker inte om att åka ut med båten och hon vill hellre stanna vid lägret. 07:40 Men eftersom att det är sista dagen av semestern så låter hon sig övertalas och tillsammans så lämnar de alla fem land i den här motorbåten. 07:52 De kör motströms i floden Zambesi och de kan se mängder av flodhästar, krokodiler som ligger och solar i strandkanten och elefanter som dricker i vattenbrynet. Det är verkligen en helt fantastisk flod. 08:08 Solen skiner från en klar himmel. Det är inte en människa i sikte, det är en avslappnad, lugn och härlig miljö helt enkelt. 08:18 Efter en stund så stänger de av motorn och så låter de båten driva med strömmen samtidigt som de börjar fiska. 08:27 Som jag sa nyss så åker de förbi mängder av flodhästar. Och flodhästar är ju inte att leka med. 08:36 De betraktas som ett av de farligaste djuren i Afrika. Tidigare har de varit det farligaste djuret. Men nu är de tvåa efter krokodiler, enligt artikeln. De tolv farligaste djuren för människan som publicerades på Illustrerad vetenskaps hemsida den 21 januari 2021. Åh gud, jag är så rädd för flodhästar. Jag med. De är ju så söta, men de är ju fruktansvärda. De är ju det femte största landlevande djuret och de väger mellan ett till tre ton. 09:09 Det är inga smågrejer. Nej, och det är som att de konstant har rå PMS. Gud, ja det är ju det som är det farliga med dem, deras temperament. De kan bli fruktansvärt arga och då är de livsfarliga. 09:22 Varje år så dödar flodhästar omkring 500 människor här i Afrika. Men gud. Ja, och det här gör de genom att välta eller krossa flodbåtar. Åh, gud vad luskigt. Till och med krokodiler undviker flodhästar. För att om de blir bitna av en flodhästar, alltså ett bett kan dela en krokodil på två. Så starka käkar har de. Åh, gud vad rysningar. Jag är så rädd för flodhästar. Man vill inte bråka med dem överhuvudtaget. 09:52 Ofta lever flodhästar i grupp så därför kan man ofta se dem ligga och chilla ihop i strandkanten. Men det finns vissa handflodhästar som faktiskt lever ensamma. 10:03 Och någonting som jag trillade över som jag tyckte var väldigt intressant och som jag inte har hört innan det är att förr har man alltid trott att flodhästar är vegetarianer. Men nyare studier har visat att det här faktiskt inte stämmer utan att de också äter kött. Och det här enligt artikeln Flodhästar är inte vegetarianer som publicerades av Sveriges Radio den 28 december 2015. 10:27 Så det här kan ju verkligen vara riktigt läskiga djur. 10:32 Och när Alistair, Faye, Arthur, Brenda och Clive stannar på den här sjön för att fiska här i april 1994 så är det flera stora flodhästar som ligger i strandkanten då i grupper. Men de ligger här och latar sig och de ser väldigt avslappnade ut. 10:53 Det finns en dokumentärserie som heter I shouldn't be alive och de har gjort ett avsnitt om det här fallet som heter Blood in the Water och det här är från 2006. Här säger Arthur att så länge man inte stör flodhästarna och så länge man håller avstånd till dem så är det inga problem. Och i och med att de här fem ser att grupperna av flodhästar ser helt avslappnade ut så är de inte det minsta oroliga. 11:20 Snart så ropar mamma Brenda, jag har en. Hon har då fått dagens första fisk. 11:27 Stolt så drar hon upp den i båten när fören på båten plötsligt flyger rakt upp i luften. 11:35 Något stort har precis drämt in rakt i båten. 11:40 Alla fem kastas bakåt och efter ytterligare en hård smäll så välter hela båten och alla hamnar i vattnet. 11:50 Här ser de bara snabbt vad det är som har attackerat dem. Det är en flodhäst. 11:57 De har haft sån extrem otur att de har korsat en ensam flodhästs väg. Och då har han helt sonika bestämt sig för att attackera båten. Va? Mm. 12:10 Ja, verkligen. Men som tur är här så frustrar bara han och sen så dyker han ner under ytan och försvinner. Så de har alltså överlevt den här attacken från flodhästen. Men nu har de ju större problem. 12:24 För det första så kan Fays föräldrar Brenda och Clive knappt simma. 12:29 Deras båt ligger nu upp och ner och de är i en flod där strömmen är otroligt stark. 12:37 Förutom det här så är det ju också den här lilla lilla detaljen att de nu ligger i en av de mest krokodiltäta floderna i världen. 12:47 Faye säger i avsnittet Blood in the Water av serien I shouldn't be alive att, citat, att tänka på mina bara dinglande ben beskickade en ilning igenom mig. 12:59 Att tänka att vilken sekund som helst nu så kommer någon av oss att tas av en krokodil. 13:22 Svensktextning.nu 13:48 Exakt. 13:49 Det här är alltså en förinspelad föreställning där ni kan se oss i bild och där vi kan visa videos och bilder som hör till fallet. 13:57 Här pratar vi kidnappningar, stalkers och spöken bland annat. Vi kan lyssna på en liten bit. 14:11 Det är nu det är dags att ta fram en kudde, att jobba sig bakom och det är dags att ta en kompis i hand. 14:17 Det här är Spöktimmen online 2. 14:21 Hon låser upp sin bil när hon plötsligt känner en kniv som trycks mot hennes rygg. Det är en helt okänd man för henne. 14:31 Vi ska prata lite kidnappningar. 14:33 Det blir lite stalkers. Det blir spöken. Han börjar då dra av Laurens täcke. Hon får ju panik. Det är ju som början på en skräckfilm. Jag får så mycket rysningar. 14:44 Åh, fy fan. Vad måste jag göra då? Ska vi köra igång? Det gör vi. 14:51 Det kostar 149 kronor att se föreställningen och du kan se Spöktimmen online 2 från och med på söndag, alltså den 2 maj. Du hittar den här genom att gå in på spoktimmen.se-live, genom att gå in på vimeo.com och söka på Spöktimmen eller genom att följa länken i beskrivningen. 15:11 Men nu så fortsätter avsnittet. 15:19 Krokodiler anses vara Afrikas farligaste djur enligt artikeln De tolv farligaste djuren för människan som publicerades på Illustrerad vetenskaps hemsida den 21 januari 2021. 15:32 Man vet faktiskt inte exakt hur många människor de dödar per år men man uppskattar tusen människor per år. Åh gud. Det är många. Ja. 15:42 Och i april 1994 så hamnar då Alistair Gallatley, paret Faye och Arthur Taylor och Fays föräldrar Brenda och Clive Kelly i floden Zambesi som flyter mellan Zambia och Zimbabwe i södra Afrika. En flod som kryllar av krokodiler. 16:02 Deras båt har hamnat upp och ner och ena sidan har fastnat i botten vilket ju är bra på ett sätt för då flyter ju inte båten iväg men det innebär också att de inte kan få loss den och vända på den igen. 16:14 Alistair och Fays pappa Clive de lyckas klättra upp på båten men de andra tre börjar dras bort med den här strömmen. 16:25 Förutom det så börjar mamma Brenda drabbas av panik för hon är inte en bra simmare. Hon kämpar då för att lyckas hålla huvudet över vattnet. Hon skriker och hon sprattlar. Och det här gör ju att hon förutom att riskera att drunkna så riskerar hon också att dra till sig uppmärksamhet från krokodiler. För enligt avsnittet Blood in the Water av dokumentärserien I shouldn't be alive- Från 2006 så kan krokodiler upptäcka rörelser i vattnet på ett avstånd upp till omkring 90 meter. 16:58 Så det här sprattlar inte, gör det inte. 17:01 Dottern Faye skyndar fram till sin mamma och försöker hjälpa henne att hålla sig flytande. Vilket nästan kostar Faye själv livet. För hennes mamma har så mycket panik att hon trycker ner Faye under vattnet när hon klänger sig fast vid henne. 17:17 Fays make Arthur skyndar snabbt fram och tillsammans lyckas de ta Brenda emellan sig och så börjar de kämpa emot strömmen. 17:27 De försöker ta sig till ett mindre djupt område. De har inte styrka nog att simma i land och de vill inte simma i land för längst stränderna så ligger det krokodiler ungefär var sjätte meter. Så dit vill man inte ta sig. 17:44 Plötsligt så känner Faye, Arthur och Brenda mark under fötterna. De har kommit fram till en sandbank. De är inte i närheten av land fortfarande, men de har hittat ett område som är högre än resten av floden, alltså botten är högre. Och det här är mitt i floden. Men här kan de i alla fall stå upp i ungefär knähögt vatten. 18:08 Så nu är de säkra från strömmen och de kommer inte drunkna men de är fortfarande ett enkelt byte för krokodiler. 18:17 Det första Arthur gör när han ställer sig på den här sandbanken det är att spy för så mycket vatten han fått i sig. 18:26 Alistair som sitter tillsammans med Faye's pappa Clive på den uppånedvända båten kollar sig omkring. 18:32 Han vet att de är i livsfare här ute på den här avlägsna delen av floden och risken är att ingen kommer att hitta dem i tid. De måste göra något. 18:43 Den här båten ligger nu ungefär 90 meter från strandkanten och Alistair bestämmer sig då för att agera. 18:52 Han ropar till de tre som står på sandbanken att han tänker simma i land och hämta hjälp. 19:00 Vännen Arthur ropar genast tillbaka att han ska låta bli. Det är ju livsfarligt och varje år så dödas hundratals människor i den här floden av krokodiler. Och han är orolig att hans gamla vän ska bli en av de här. 19:18 Men Alistair ser ingen annan utväg. Så försiktigt så häver han sig ner från båten och lämnar Clive sittandes ensam kvar. 19:29 Med så lätta simtag som man bara kan för att inte dra till sig krokodilernas uppmärksamhet så börjar han simma mot land. 19:39 Det här är en otroligt jobbig simsträcka för att strömmen är så stark så han dras med flera hundra meter i sidled. 19:49 Men till slut så når han flodbanken. 19:53 Problemet är bara att där han kommer till land så är det alldeles för brant upp till marken och han försöker klättra men han kommer inte upp ur vattnet. 20:04 Han kollade sig då omkring och så fanns syn på en öppning bland några träd lite längre bort. Perfekt, där kan han nog ta sig upp. 20:12 Så han börjar simma ditåt. 20:15 Till sin stora lättnad så ser han när han börjar närma sig att marken är lägre här. Han kommer kunna ta sig upp på land. 20:24 Så känner han äntligen mark under fötterna i vattnet. Det är dödstyst runt omkring honom. 20:32 Och när han höjer blicken så förstår han varför. 20:36 Ungefär tio meter framför honom, i vattnet mellan honom och land, så sticker ett par ögon upp. Gå! 20:44 Jag vet, det här är ögon som stirrar rakt på honom. 20:48 Okej, jag har en rysning överallt. 20:50 Det här är alltså en krokodil. När jag såg den här dokumentärserien, I shouldn't be alive, där har de ju återskapat det här. Alltså jag fick sitta utan ljud och typ titta på det en gång genom fingrarna och sen fick jag spola tillbaka och kolla på en liten bit med ljud. Alltså jag satt så här... 21:09 Min ena katt tittade på mig som att jag är dum. 21:11 Jag bara, jag är rädd, okej? 21:14 Åh, fattar den paniken? Åh, fy fan alltså. Alltså Alistair, han drabbas av panik. Vad ska han göra nu? Han kommer ju inte undan. 21:23 Han kommer fram till att det bästa jag kan göra nu är att försöka skrämma iväg den här krokodilen. Så han börjar slå i vattnet och så gör han utfall mot den. 21:33 Krokodilen blir inte det minsta rädd. 21:34 Men gud, är det typ Gustavs kusin? 21:36 Ja, säkert. Alistair kan se hur den försvinner ner under ytan och försvinner ur hans synfält. 21:46 Snabbt så dyker han själv också ner under vattnet för att försöka se den. Det han då kan se är en över två meter lång krokodil som kommer störtandes mot honom i vattnet. 21:59 Krokodilen siktar på Allisters ben så han rycker fort undan dem och försöker putta bort krokodilen med händerna. 22:07 Det lyckas men krokodilens tänder skrapar upp sår på hans vänstra hand. 22:13 Krokodil och människa brottas sedan en stund i vattnet innan krokodilen plötsligt försvinner. 22:20 Allisters lungor är nu tomma på luft, han måste andas. 22:26 Han dyker upp över ytan och spejar efter krokodilen men han ser den ingenstans. 22:33 En kort stund så är allt alldeles tyst. Nästa sak som händer är att Alistair får ett hårt slag i ryggen. Krokodilen drämmer då till honom med svansen. 22:46 Hans ansikte hamnar under ytan igen och när han öppnar ögonen i vattnet så är det han ser en stor öppen mun med två rader glänsande gulbruna tänder. 23:00 Jag vet. 23:07 Nej, jag får sån panik. 23:09 Den här krokodilen hugger tag vid armbågen på Alisters högra arm. Smärtan är fruktansvärd. 23:17 Den börjar dra med sig Alister ut på djupare vatten och sen börjar den snurra, du vet, så som krokodiler gör. Och det gör krokodiler både för att dränka sina byten men även för att dra isär dem. 23:30 Och Alister kan känna hur armen hoppar ur led. 23:35 Krokodilen pausar i vattnet och Alistair ser sin chans. Snabbt så slår han då benen runt krokodilen och sen hakar han fast fötterna i varandra på ryggen på krokodilen. Så nästa gång när krokodilen nu snurrar så hänger ju hela han med. Vilket ju innebär att armen inte kommer slitas av. Han har väldigt mycket närvaro ändå. 23:54 Jag hade dött. 23:54 Vi hade dött redan i flod. 23:56 Kul för honom att vara med. 23:56 Bra för honom. Gattis. 24:03 Han börjar slå krokodilen på sidan med sin fria arm så hårt han kan, men han får ingen reaktion alls. 24:12 Krokodilen tar med sig Alistair ner i djupare och djupare vatten. Hela tiden så skakar den Alistair och varje gång den gör det så forsar det ut blod ur armen och vattnet kring dem blir väldigt snabbt rött. 24:26 Alistair tar då tag i en av krokodilernas fötter och böjer klorna så långt bak han bara kan. 24:33 Det här verkar inte heller störa krokodilen. 24:37 Så kom han på en sak som han har hört. Han har hört att om man blir tagen av en krokodil så ska man sticka in ett finger i ögat på den. För då kommer den släppa. 24:47 Så han kör in sin vänstra tumme så hårt han bara kan i krokodilens öga. 24:54 Han sticker in sin tumme så hårt att han tror att han har brutit den. Det gör svinont på Alistair alltså. 25:01 Men det här verkar inte störa krokodilen alls. 25:05 Alistair börjar bli desperat. Lungorna skriker efter luft och han börjar känna sig fruktansvärt svag. Han börjar tro att det är över. 25:16 Men så får han en ny idé. 25:19 Krokodilen håller då som sagt fast i hans högra arm. Men nu så tar han sin vänstra arm och kör in också den i krokodilens gap. Och så kör han ner handen i svalget på krokodilen. 25:32 Det är nämligen så att krokodiler har ett vattentätt struplock som gör att de kan hålla fast i ett byte under vattnet och alltså ha öppen mun men ändå inte få ner vatten i lungorna. 25:42 Så det Alistair gör nu när han trycker ner armen det är att han tvingar upp det här struplocket vilket innebär att vatten strömmar in i krokodilens lungor vilket hotar att dränka den. 25:54 Direkt så hostar krokodilen till och släpper greppet om Allisters arm. Efter det så simmar krokodilen snabbt mot ytan och så försvinner den. 26:04 Allister själv störtar upp mot ytan och flämtar efter luft. 26:10 Han kämpar sig in till land och så kollapsar han i sanden. 26:15 Armen är bruten på tre ställen och axeln är ur led. 26:21 En värre är att krokodilens tänder har fört ner dödliga bakterier djupt ner i hans kött. Bakterier som snart tas ut i blodomloppet och han riskerar att förlora både arm och sitt liv om han inte snart får hjälp. 26:36 Han blöder fruktansvärt mycket men han har överlevt en attack från både en flodhäst och en krokodil. 26:46 Men än är det inte över. För här i Zambia så finns det alltid ett annat rovdjur som lurar runt hörnet. 27:14 Mitt i floden Zambesi mellan länderna Zambia och Zimbabwe i Afrika så står i april 1994 paret Faye och Arthur Taylor och Fays mamma Brenda Kelly i knähögt vatten på en sandbank. 27:30 I närheten på den uppånedvända båten så sitter Fays pappa Clive och klamrar sig fast. 27:36 De har nu tappat vännen Alistair Gallitly ur sikte och de har ingen aning om hur det har gått för honom om han ens har nått land. 27:45 Plötsligt så hör de honom ropa, herregud, herregud. Och först så känner de en väldigt lättnad. Det här är ju ett livstecken. De tror att han bara är utmattad men lättad över att han nått den andra sidan. 27:58 Men så hör de honom ropa att han har blivit biten av en krokodil. 28:02 Han säger att han är okej men att han måste vila. Och det här gör ju givetvis de andra fyra otroligt oroliga för de har ingen aning om hur allvarligt det är. Har han förlorat ett ben eller en arm eller vart har han blivit bitan? Kommer han att dö? 28:19 Arthur ropar efter Alistair men han får inget svar. 28:25 Arthur känner nu att han måste göra något och han bestämmer sig då för att simma till stranden på andra sidan floden. Och han börjar gå djupare och djupare ut i vattnet. 28:35 Men Faye hindrar sin man. Hon säger att du kommer inte klara det. För längst hela strandkanten så ligger det fullt med krokodiler. Och risken är stor att han kommer gå samma öde till möte som Alistair. 28:49 Arthur inser också att det här är hopplöst och sen så går han upp på sandbanken igen. 28:56 Alistair har fruktansvärt ont. Nu när adrenalinet har börjat lägga sig så tilltar ju smärtan ännu mer och varje rörelse är verkligen tortyr. 29:08 Han har tvättat av armen så gott han kan i floden och sen har han slitit av en tygbit från sin tröja för att kunna knyta runt armen. Du vet när man knyter så hårt att den inte ska kunna blöda mer för att det är väldigt kraftiga blödningar. 29:23 Han har förlorat otroligt mycket blod och han är helt utmattad. 29:28 Han sätter sig i skuggan under ett träd och här så förlorar han medvetandet. 29:35 I sex timmar nu så har Clive hängt sig fast på den upp och nedvända båten men den börjar sjunka. Han måste ta sig till de andra tre på sandbanken. 29:46 Problemet är bara att Clive knappt kan simma. 29:51 Till slut så tvingas han ändå lämna båten och de andra kan bara hjälplöst sitta på när han kämpar mot strömmen för att nå dem. 29:59 De vet att vilken sekund som helst så kan en krokodil dika upp och ta honom. 30:04 Det känns som en hel evighet för de tre som står på sandbanken innan Clive till slut är så pass nära dem så att de kan sträcka sig ut och dra in honom. Men han klarar alltså simturen och nu är han hos de andra. 30:18 Solen börjar sjunka ner över horisonten. Natten närmar sig och de fyra på sandbanken har inget att försvara sig mot när mörkret faller och krokodilerna kommer bli modigare och närma sig. 30:31 Men så plötsligt så får Arthur syn på något i vattnet. Det är något blått som flyter med strömmen. Det är något som driver mot honom. Det är en paddel. Det här är ju någonting som han kommer kunna försvara sig med. 30:45 Så Arthur rusar ut i vattnet och hämtar den. 30:48 Och det sjuka är att den här kommer inte från deras båt. Utan den här padden tillhör en man, en kanotguide och den har flytit ungefär 16 mil. För den här mannen han attackerades på påskdagen två dagar tidigare av en flodhäst. 31:06 Och det här var när han var ute med ett gäng turister i kanota. Han attackerades då av en flodhäst som bet honom i benet och drog ner honom under ytan. Mannen överlevde men han skadades allvarligt och var tvungen att amputera benet över knät. Men sjukt nog så är det alltså hans paddel som kommer flytande nu. Gud ödat. Verkligen. 31:28 De här fyra de står i vattnet och ropar och ropar efter Alistair men de får inget svar. 31:35 Snart så har solen helt gått ner och mörker omger dem. Nu ropar de inte längre, för nu vill de inte att Alistair ska svara. 31:44 För det är nu den farliga tiden börjar här i Sandvia. Det de har varit med om tidigare är ingenting. Det är nu på natten som det är den farligaste tiden här i vildmarken. För det är nu rovdjuren kommer fram för att jaga. 32:00 Djur så som leoparder, lejon och hygienor, de kan upptäcka lukterna av blod på flera kilometers avstånd. Och Alistair har ju inte bara blod på armen utan han har lämnat ett tydligt blodspår från floden till där han sitter nu. Så han är väldigt lätt att spåra. 32:20 Alistair har återfått medvetandet igen och både han och de fyra ute på floden kan höra hygienerna börja skrika och lejon som ryter. Det här är ljud som bara kommer närmare och närmare. 32:38 Plötsligt så hör Alistair ett högt rytande precis i närheten och så blir det helt tyst. 32:47 Alistair stelar till för att det är inte bra att det blir tyst. När det blir tyst, alltså rovdjuren blir ju tysta när de har hittat ett byte och när de smyger på det. Så det är skönare när han hör dem låta för då vet han vart de är. 33:01 Han samlar ihop ett gäng stenar. Han tänker att om något kommer så kan han kasta stenar på rovdjuret. Nu kommer inte det hjälpa överhuvudtaget men det är ju något i alla fall. 33:12 Arthur, Faye, Brenda och Clive står nu ute i floden i komplett mörker. Vinden har ökat i styrka vilket gör att det är otroligt kallt. 33:23 Och de har det knappast bättre än Alistair för i mörkret så kan de se ögon som glittrar i vattnet. 33:31 Så hör de ett plaskande ljud och det här är ett ljud som Arthur mycket väl känner igen. Det här är en krokodil som slår med sin svans och den är inte långt ifrån dem. 33:43 De får syn på den i floden i mörkret och den närmar sig de fyra människorna. 33:49 Arthur får slå mot den med padden och som tur är så vänder då krokodilen och försvinner bort. 33:57 Alla är de på helspänn och det är flera krokodiler som närmar sig dem under nattens gång. Och Arthur får stå hela natten och slå med padden i vattnet för att skrämma bort dem. Och det här är väldigt jobbigt, såklart. Men så fort han blir trött och slutar så kommer de direkt närmare. 34:17 Vid minst två tillfällen så är det krokodiler som kommer så pass nära att han måste slå dem i huvudet för att de är på väg att attackera. Och de får ju, alltså människorna får stå här och kämpa för att se vad det är som finns runt om dem i vattnet. De är extremt utsatta och de har ingen aning om vad som har hänt, Alistair. 34:41 Alistair sitter under sitt träd och kämpar mot utmattningen. 34:45 Vid flera tillfällen så förlorar han medvetandet- samtidigt som rovdjuren i natten kommer allt närmare. 34:53 Så plötsligt så hör han kvistar knäckas på marken precis i närheten. 35:00 Han kollar upp och så stelar han till av skräck. 35:05 Djuret han ser är ett av Afrikas farligaste djur- Det här är ett djur som varje år dödar omkring 200 människor. 35:17 Alistair håller andan och hoppas på att djuret inte ska se honom. 35:21 Men den turen har han inte. 35:24 Snart kommer bästen rusandes rakt emot honom. 35:45 Medan Faye och Arthur Taylor och Fays föräldrar Brenda och Clive Kelly kämpar mot krokodiler i Zambesi-floden så har Alistair Gallitley stora problem på land. 35:59 Ett av Afrikas farligaste djur har precis fått syn på honom och är på väg i snabb fart mot honom. 36:08 Det här är dock inget rovdjur utan det här är en afrikansk buffel. Men trots att det här inte är ett rovdjur så är det ett väldigt farligt djur. Framför allt om det känner sig hotat. 36:20 Buffen är väldigt stor. Den väger mellan 700 och 1000 kilo. Så det är liksom stora djur. 36:28 Honor och kalvar lever i stora flockar. Men hanar lever i mindre flockar eller ibland ensamma. Så det här är alltså en hane som är på väg emot honom. 36:38 De här djuren är stora, de är snabba, de är starka och de är väldigt aggressiva om de upplever dig som ett hot och då angriper de dig med sina stora horn. 36:50 Så som sagt en sån du undrar just nu mot Alistair där han sitter under trädet och han har ju ingen chans att komma undan alls, han har ingenstans att gömma sig. 37:01 Men buffen rusar faktiskt inte hela vägen fram utan den stannar bara några meter bort från Alistair och så tittar den på honom. 37:11 Den kollar Alistair i ögonen och så höjer den på nosen och så skakar den på sitt stora huvud. 37:19 Alistair säger i boken When a man is the prey, true stories of animals attacking humans från 2007 att citat Jag kunde inte tro mina ögon. 37:31 Han stannade bara en bit från mig och tittade på mig- som att han visste att jag var i trubbel. 37:36 Slutsitat. 37:39 Efter det så vänder sig buffen om- och sen så följer den Allisters blodspår ner till floden. 37:46 Sen står den där nere vid floden orörlig en liten stund- innan den återvänder upp till Allister. Och då gör buffen det sjukaste- Den lägger sig ner bara någon meter eller några meter bort från honom. 37:59 Va? 38:00 Mm. Och Alistair säger i boken, When man is the prey, true stories of animals attacking humans. Citat. 38:07 Jag kunde inte tro mina ögon. Den gamla buffen försökte skydda mig. Nej men gosigt. Slutsitat. Jag vet. Och han säger det här är så onormalt. Alltså en buffel gör det inte så här. Det är helt onormalt beteende från den. 38:21 Och här ligger den hela natten. Och den verkar ju då försöka skydda Alistair med sin närvaro och sin storlek. Och den ligger och spanar ut i mörkret. Som att den kollar så att inget rovdjur ska smyga närmare. 38:33 Alltså hur fina är inte djur? 38:36 Jo, jag älskar djur. Alltså djur är så mycket bättre än människor. 38:39 Jaha, jag håller med. 38:41 Och med den här buffern i närheten så känner Alistair en tillfällig tröst och han vet att det är farligt att somna nu för med hans skador så riskerar kroppen att stänga av om han förlorar medvetandet. Men som sagt han har förlorat en massa blod och är helt utmattad så han kan inte hålla sig vaken utan han somnar. 39:02 Äntligen så går solen upp över floden. Arthur, Faye, Brenda och Clive har alla klarat natten och de kan äntligen se ordentligt vad som finns runt omkring dem. 39:14 Som sagt så har de ingen aning om hur det är med Alistair och de börjar ropa efter honom igen. 39:20 Och så plötsligt så hör de Alistair vråla av smärta. 39:25 Alistair vaknar då nämligen av känslan av att någon sticker honom med nålar över hela kroppen och framförallt då över den skadade armen. Och han förstår först inte vad det är han känner. Det är först när han lyckas sätta sig upp och kan kolla ordentligt på armen som han inser att det är myror som äter honom. 39:49 Tusentals myror täcker då hela hans kropp och framförallt hans skadade arm. Och de äter hans kött. 39:58 Fy fan. 39:58 Ja, det är så fruktansvärt äckligt. Och det här gör ju, i säkert mitt språk, ont som fan, såklart. Men det sjuka är också att det kan vara det här som räddar hans liv. För att det här gör så brutalt ont att han dras ur medvetslösheten. Annars kanske han aldrig hade vaknat. Det är så mycket ödat där med honom. Ja, verkligen. 40:18 Buffen är fortfarande kvar men den lämnar nu Alistair. Den reser sig då upp, den sträcker lite på sig. Sen kollar den på honom en sista gång innan den lunkar iväg. 40:30 Alistair tvingas nu för att komma undan från myrorna att ställa sig upp och fortsätta. Han är så pass svag att han inte kan gå upprätt utan han måste gå med vänster hand stöd på knät. 40:43 Det är nu över 24 timmar sedan han blev attackerad av en krokodil och han har stora skador. Han är desorienterad och har förlorat massa blod. 40:53 Han är ett litet skogsparti och han lyckas ta sig igenom det här och så kommer han ut vid floden. Och här faller han ihop medvetslös. 41:03 Sen är det lite oklart vem han ser. För enligt dokumentären I Shouldn't Be Alive i avsnittet Blood in the Water från 2006 så ser han ett par på stranden på andra sidan floden. Men enligt den här boken When Man is the Prey, True Stories of Animals Attacking Humans så är det några män. han ser på andra sidan strunt samma summan av kademumman han lyckas få deras uppmärksamhet och de ser honom till slut och kan rädda honom Faye, Arthur, Brenda och Clive står i gassande sol ute i floden när de plötsligt får syn på två stycken som kommer och paddlar kajak påskhelgen är ju nu över och de flesta som har varit på semester i området har ju åkt därifrån men som tur är så är det några kvar De har ju inte hört från Alistair på flera timmar och de vet ju inte ens om han lever. 41:55 Men det gör han ju som tur är. 41:58 Alistair tas med till sjukhus där läkare inte bara lyckas rädda hans liv utan även hans arm. Och han blir nästan helt återställd. 42:08 Så alla fem är nu alltså räddade och äntligen så är de i säkerhet. De har då överlevt en attack av en flodhäst, de har överlevt en krokodil, lejon, hygienor, en afrikansk buffel och de alla fem är kvar och kan berätta sin historia. 42:24 Men gud vad sjukt! Jag älskar lyckliga sliv. Jag var så beredd på att någon av dem skulle dö. Jag bara, vem kommer att dra oss ner under vattnet? 42:33 Det är helt sjukt. Men det är ju också, tror jag, som sagt, de känner till området. Alistair och Arthur är ju, eller inte uppfuxna, men de har bott här väldigt länge. Så de vet ju hur man skrämmer en krokodil, hur man håller sig undan vad man ska kolla efter och sånt. Och det hjälper dem såklart. 42:46 Och det vet ju vi också nu. 42:48 Nu vet vi också, vi hade också slagit dem i huvudet med en padel. 42:52 Stick in armen i käften på den. Alltså så smart. 42:57 Hitta också en afrikansk buffel att bli kompis med tycker jag. Det låter som en bra idé. Så sad. 43:01 Alltså det är helt fantastiskt. 43:04 Ja, men djur är fantastiska. 43:07 Jag måste bara flika in en grej till som jag tyckte var så sjukt med hela den här berättelsen också. Det är att efter det här så åker Alistair och Arthur fortfarande på regelbundna fisketurer på den här delen av floden. Jag hade aldrig satt min fot här igen. Nej, fy fan. 43:19 Jag trodde att du skulle säga att han blev bästa kompis med buffern. Ja! 43:23 Efter det så flyttar de ihop och de har ett fint hus och det är jättemysigt nu. 43:27 Ja, jättemysigt hus. De brukar gå på långa promenader, spremma lejonpöterna. Ja, det är faktiskt jättekul. 43:37 Gosigt. Åh, vad mysigt ändå. 43:41 Men härligt med bra slut helt enkelt. 43:44 Ja, verkligen. Jag var precis som du när jag började läsa om det här. Jag bara, de kommer dö allihopa. Alla kommer dö. Fast det är någon som har berättat storyn. Alla kommer dö. Helt inställd på det. 43:55 Men vi har ju en del två av expeditioner som kommer nästa vecka. Och vi får ju se om det slutar bra för den expeditionen också. Det här var ju väldigt klassiskt. Väldigt, väldigt spännande. 44:09 Och nästa vecka, jag får lite prestationsångest nu, jag blir så nervös. 44:14 Så ska vi ta oss ut i rymden. Jag är så taggad. Jag märker. 44:20 Riktigt taggad på höra. Och lite nervös är jag med. Men... 44:23 Det blir kul. Och det är då sista avsnittet för säsong 10. Vilken jävla pangsäsong. Vi kommer att summera säsongen lite i nästa avsnitt helt enkelt. 44:32 Det måste vi göra. Ja. 44:33 Verkligen. 44:34 Vill ni komma i kontakt med oss så finns vi ju på Maydans boktimenpodcast.gmail.com och vi finns på Instagram där vi heter Lin Karolina och Jenny Borg 91. 44:42 Och glöm inte att skänka pengar till Majblomman. Länk finns i beskrivningen. Och sen så har vi ju även massa avsnitt på Patreon. Som du hittar på patreon.com-spoktimmen. Och glöm nu inte sparktimmen online 2. Herregud! Tack för att du har lyssnat.