Det Ringer In!

Kooperativt lärande kan användas i alla årskurser, ämnen och verksamheter, men vi får göra på lite olika sätt. Hur kan jag tänka om jag jobbar i en särskild undervisningsgrupp? Hur kan jag göra om jag bara har en eller två elever? Det pratar jag om i det här avsnittet. Häng med! Tips på avsnitt: Avsnitt 4: Vikten av tack Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter - T-kort/Y-kort Avsnitt 112: Små saker gör stor skillnad

Kooperativt lärande påverkar. Det påverkar elever, lärare, skolor, föräldrar, ja hela samhället. För när jag använder kooperativt lärande i mitt klassrum påverkar jag inte bara elevernas lärande positivt, jag påverkar dem som människor. Med hjälp av kooperativt lärande kan vi forma människor som känner att de vill bidra positivt, de kan bidra positivt och att deras bidrag behövs.

Går det att använda kooperativt lärande i stora klasser? Absolut! Stora klasser kräver faktiskt att jag använder samarbete, då jag som ensam lärare omöjligt kan hinna hjälpa alla. Men hur kan jag göra så att det inte blir rörigt och stökigt? I det här avsnittet ger jag stöd för att använda kooperativt lärande i stora klasser. Häng med! Tips på avsnitt: Avsnitt 6: De viktiga första minuterna Avsnitt 10: EPA - enskilt, par, alla Avsnitt 16: Jag hinner inte hjälpa alla! Avsnitt 140: Men lyssna då! Avsnitt 141: Pingpongprat

Orden vi väljer spelar roll. Hur jag ger instruktionerna inför ett samarbete påverkar hur samarbetet blir, hur eleverna stöttar varandra eller inte stöttar varandra. I det här avsnittet får du stöd för hur du kan ge instruktioner som leder till bättre samarbeten. Häng med!

Pingpongprat är nog en av mina favoritstrukturer, för den synliggör så tydligt, på bara en minut, kärnan i kooperativt lärande. Den får oss att direkt uppleva kraften i samarbete och vad gemenskap kan göra för lärandet. Den påverkar på så många plan, under den där lilla korta minuten. I det här avsnittet vill jag gå lite djupare in på hur pingpongprat kan användas, vad det kan leda till och lite olika varianter och tips, så att du och dina elever kan lyckas så bra som möjligt. Häng med! Tips på avsnitt: Avsnitt 5: Samtal i klassrummet Avsnitt 6: De viktiga första minuterna Avsnitt 10: EPA - enskilt, par, alla Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne! Avsnitt 102: Positivt ömsesidigt beroende

Jag har haft en del utmaningar med mina genomgångar på lektioner, även när jag gör genomgången bra. För det är svårt att hålla fokus. Det är svårt att lyssna. Även när man vill och försöker kan det vara svårt, och det räcker inte att vi tjatar, att vi säger “lyssna noga!” eller “det här kommer på provet”. En effektiv strategi för mig har varit att använda samarbete. I det här avsnittet vill jag ge lite tips på hur vi kan göra våra genomgångar mer elevaktiva och använda samarbete för att stötta lyssnandet, stärka fokus och fördjupa förståelsen för innehållet, och också stärka gemenskapen! Häng med! Tips på avsnitt: Avsnitt 6: De viktiga första minuterna Avsnitt 9: Har de förstått vad jag pratar om? Avsnitt 57: Det räcker med ett papper Avsnitt 96: Berätta mera

Jag pratar ofta om vikten av att bjuda in eleverna att tänka kring hur de vill ha det i klassrummet, hur vi tillsammans kan skapa en god lärmiljö där vi hjälps åt och tar hand om varandra. När vi har etablerat det i klassrummet, kan vi ta det ett steg vidare. Jag kan vidga gemenskapen och tanken om att bidra till att inbegripa hela skolan, och få eleverna att ännu mer upptäcka sina egna möjligheter att påverka andra positivt. I det här avsnittet funderar vi på detta utifrån frågorna: Vad kan vi bidra med? Vad är vi bra på? Hur kan vi göra vår skola till en bättre plats? Häng med! Tips: Avsnitt 92: Världens bästa klass! Avsnitt 93: Följ skolans regler!

Våra ord påverkar, ibland mer än vi tror. Hur vi pratar om klassen, om våra elever, påverkar vad de gör och hur de ser på sig själva. Hur vi pratar om klassen när de inte hör påverkar. Hur vi pratar om dem till andra lärare påverkar. Hur vi pratar om klassen inför klassen påverkar. Det jag säger skapar förväntningar, som också skapar beteenden. Med mina ord visar jag vilka värderingar som är viktiga, och kan över tid skapa normer. I det här avsnittet vill jag dela några saker jag gillar att säga till mina elever ofta. Häng med!

Läsåret drar snart igång och eleverna kommer att få möta så mycket spännande innehåll. De kommer få undersöka, upptäcka, se samband och förstå världen bättre. Redan den första veckan kan vi väcka nyfikenhet och förbereda jorden lite grann för allt det som ska komma under året. I det här avsnittet vill jag dela några sätt som vi kan använda för att väcka nyfikenhet för teman som ska komma och skapa något att se fram emot. Häng med! Boktips: Starta skolan starkt

Välkommen tillbaka efter sommaren! Nu drar det snart igång igen. Kanske är du tillbaka på samma arbetsplats eller så möter du en ny utmaning. Kanske kommer du ha samma elever eller helt nya att lära känna. Oavsett om mycket är sig likt eller om mycket är nytt kan det vara bra att ta ett par minuter och reflektera över vilka förväntningar du har, för att sätta tonen för året och lägga en grund som du kan bygga vidare från. Häng med! Mall: Förväntningar inför läsåret

I läsårets sista avsnitt vänder vi blicken inåt. Med hjälp av åtta frågor får du reflektera kring din lärarroll. Lyssna gärna två gånger - en gång där du bara lyssnar och låter tankarna vandra, och en där du skriver ner dina tankar. Gör det för din egen skull. Kom ihåg: Du gör skillnad! Mall: Min lärarroll

Vi har snart ett helt läsår bakom oss. Mycket har hänt, hundratals lektioner, uppgifter, samtal och möten. Stunder av stolthet och glädje, och stunder av fundersamhet och frustration. I det här avsnittet hjälps vi åt att sätta ord på det vi vill ta med oss till höstterminen. Häng med! Mall: Läsårsreflektion - ta med till hösten

Jag är inte musiklärare, och har aldrig lärt elever spela instrument. När jag fick frågan att hjälpa musiklärarna på kulturskolan att utveckla sin undervisning med hjälp av kooperativt lärande, visste jag inte riktigt hur det skulle bli. Kan jag översätta min kunskap om kooperativt lärande så att det fungerar i en annan typ av verksamhet? Det är alltid lite läskigt att testa nytt. Kommer det fungera? I detta avsnitt delar jag lite lärdomar från detta spännande projekt.

En del elever är det enkelt att bygga goda relationer med. Med en del elever är det svårare. En del elever når jag inte riktigt fram till, och vi kan till och med gå och skava mot varandra. Det är naturligt när vi jobbar med människor. Vad kan vi göra åt det? Hur kan vi förbättra relationen med de eleverna som vi har det svårast med? I det här avsnittet delar jag några tips och tankar. Häng med!

Läraryrket kan vara tufft och stressigt. Det finns mycket vi inte har kontroll över, eller har väldigt lite kontroll över. Ibland hamnar vi i ett ekorrhjul av lektioner, möten och samtal där vi bara pressar på. För att jag själv ska orka behöver jag planera in stunder av glädje. Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!

Skolan lägger grunden för vår demokrati. Det är ett stort och viktigt uppdrag. Kooperativt lärande kan stötta oss vuxna i skolan att skapa ett demokratiskt klassrum, där elever får känna att de är viktiga, att de behövs, att deras bidrag får plats - samtidigt som de inte är ensamma utan är en del av en gemenskap där de får stöd och uppmuntran av varandra. Tänk hur det kan påverka vårt samhälle: att våra elever går ur skolan med insikten att jag kan påverka positivt, att jag behövs, att jag är viktig, och att jag inte är ensam. Det är stort. I det här avsnittet pratar jag om hur kooperativt lärande stärker vår demokrati. Häng med! Avsnitt 56: Mer än bara klassråd Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att samarbeta är svårt. En positiv gruppidentitet blir inte till av sig själv bara för att jag sätter ihop eleverna i par och grupper. Den kommer inte av att vi sitter bredvid varandra, av att vi kallas grupp 1, eller av att vi får uppgifter att genomföra tillsammans. Det krävs mer än så. Det krävs medvetna ledarskapshandlingar av mig som lärare, där små saker kan göra stor skillnad. Man kan göra på många sätt. I det här avsnittet delar jag några sätt som jag gillar att använda för att stärka gruppidentiteten i långvariga par och grupper. Häng med! Avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet Avsnitt 4: Vikten av tack

Vårterminen går mot sitt slut och snart är det skolavslutning. För en del innebär det avsked, att säga hejdå till klasskamrater, lärare och kanske skolan. Till hösten väntar en ny årskurs, kanske ett nytt stadie, kanske en helt ny skola med nya lärare och klasskamrater, nya rutiner och nya krav. Det här rör upp mycket känslor. Förväntan, oro och nervositet. Hur kan vi fånga upp dessa känslor? Hur kan vi stötta eleverna att bearbeta dem? Hur kan vi visa dem att de inte är ensamma i sina känslor? I det här avsnittet vill jag dela hur jag gjorde med min årskurs trea när de skulle lämna mig och gå upp till mellanstadiet. Häng med! Avsnitt 32 Hur ska jag orka till lovet? Avsnitt 86: Sista veckorna innan sommaren

Jag älskar att högläsa för elever. Att bjuda in dem i en berättelse, att få uppleva spänningen och nyfikenheten tillsammans. Att se deras ansikten lysa upp, höra skratten, förvåningen och det förväntansfulla suset. Högläsning är bra för så mycket. Det bygger gemenskap, ger eleverna tillgång till texter och böcker de inte mött än, det stärker språkutvecklingen och väcker läsengagemang. I det här avsnittet vill jag dela några enkla saker jag gillar att göra för att rama in det vi högläser, oavsett vilken typ av text det är. Häng med! Avsnitt 10: EPA - enskilt, par, alla Avsnitt 12: Den magiska högläsningen

En utmaning jag ibland har när jag vill att elever ska samtala på lektionen, är att samtalet tar slut alldeles för fort. De säger en sak och sen känner de sig klara. När jag använder samtal i undervisningen vill jag att de ska komma längre än så, att de ska vrida och vända, att de ska undersöka, förklara och utmana. I det här avsnittet delar jag några tips och strategier för att hålla igång samtalen, så att det blir lärande samtal. Häng med! Avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar Avsnitt 55: Låt mig tänka!

Är det fusk att hjälpas åt? Är det fusk att titta på hur någon annan har gjort? Skolan lär ofta eleverna det. När vi säger tyst, prata inte, stör inte, titta inte på varandra, gör ditt eget. Vi lär dem att de ska klara sig själva, att de ska visa vad de kan. Det innebär att vi också kan lära dem något annat. Vi kan lära dem att det är bra att dela med sig, att det är bra att hjälpas åt, att vi kommer längre tillsammans. I detta avsnitt delar jag tips och strategier för hur vi kan skapa ett klassrum där elever vill och kan stötta varandra framåt, och där ingen ropar “Det är fusk!”. Häng med! Avsnitt 4: Vikten av tack

Tar en elev över och gör allt i samarbetet? Sitter någon bredvid och tittar på? Då behöver du stärka det egna ansvaret! I detta avsnitt delar jag strategier kring den kooperativa grundprincipen eget ansvar. Häng med! Avsnitt om andra grundprinciper: Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller! Avsnitt 102: Positivt ömsesidigt beroende Boktips: Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år

När vi använder kooperativt lärande kan det se ut på många olika sätt. Jag kan använda samarbete i olika situationer, olika mycket och för olika syften. Meningen är inte att elever ska samarbeta hela tiden, utan små stunder då och då. Små stunder som kan påverka mycket. Då behöver jag tänka på när jag lägger in samarbete. I det här avsnittet vill jag dela några tips kring hur jag tänker redan i planeringen. Jag har nämligen tre delar av lektionen där jag tycker att det är enkelt att få in samarbete utan jättemycket förberedelser, men med stor effekt. Häng med!

Blir dina elever stressade inför prov? I det här avsnittet delar jag några saker jag gjorde med mina elever för att stötta dem att klara av stressiga provsituationer bättre. Häng med!

Ibland får jag frågan om det går att arbeta kooperativt när man är ämneslärare och möter många olika klasser. En idrottslärare som möter en klass bara en lektion i veckan, eller en mattelärare som har tre lektioner i veckan. Går det? Eller går det bara när man har samma klass hela tiden, så att man har tillräckligt med tid för att jobba in samarbetet? Är du nyfiken på svaret? Häng med! Avsnitt 6: De viktiga första minuterna Avsnitt 101: Turas om Avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus Avsnitt 114: Sträck på benen! Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Elever skriver ofta själva i skolan. De skriver för att träna på att skriva, för att visa att de kan, för att utvecklas. Det behövs. Men att för ofta skriva själv kan påverka motivationen, uthålligheten och skrivutvecklingen negativt. Elever behöver också få skriva tillsammans. De behöver få skriva tillsammans med andra, där deras tankar får spela roll direkt, där någon annan läser och påverkas av det de skriver, och där de kan bli ett stöd för varandra att ta steg framåt. Hur kan vi göra det? Häng med! Avsnitt 70: Jag vill inte skriva! Avsnitt 77: Varför skriver vi? Avsnitt 99: Jag kan skriva! Avsnitt 101: Turas om

Hur vet jag vad eleverna redan kan? Hur vet jag vad eleverna faktiskt förstår? Hur kan jag hjälpa dem att minnas och plocka fram förkunskaper, samtidigt som jag väcker intresse och lärglädje? I detta avsnitt vill jag dela några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att synliggöra lärandet, plocka fram förkunskaper och hjälpa eleverna att minnas det de lär sig. Häng med!

Hur får jag en årskurs 4 att bry sig om engelsk fonetik? Hur får jag en årskurs 3 att traggla algoritmer? Hur får jag en årskurs 8 att träna på instuderingsfrågor? Hur får jag eleverna att hålla fokus och anstränga sig även när vi jobbar med tråkig repetition? Det pratar jag om i detta avsnitt! Häng med! Mer om meningsfullhet: Avsnitt 19: Att lära sig är tråkigt! Avsnitt 20: Varför ska vi göra det här? Avsnitt 35: Mätbart eller meningsfullt? Boktips: Meningsfullt lärande - demorkati och samtal i skolan Meningsfull undervisning Alla mina böcker

Elever möter mycket text i skolan. Text de ska läsa och förstå, med innehåll de ska lära sig. För att stärka lärandet och minska stressen vid läsning kan vi göra eleverna till resurser för varandra genom att de får läsa i par. När kan man parläsa? Hur kan man parläsa? Vilket stöd behöver jag som lärare ge så att eleverna lyckas i sin parläsning? Det utforskar vi i detta avsnitt. Häng med!

Handuppräckning. En samtalsmetod som för med sig en hel del utmaningar. I det här avsnittet vill jag tipsa om tre enkla strategier som jag kan använda istället för handuppräckning. Tre strategier som får allas röster hörda, som ser till att eleverna får tänka och gör dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Tre strategier som skapar motivation och engagemang, och som synliggör lärandet för både mig och eleverna. Tre strategier som kan underlätta för dig och påverka din undervisning positivt. Häng med!

Det är snart alla hjärtans dag och vänliga veckan, och på många skolor tänker vi lite extra på att vara snälla mot varandra. Vi har snällkalender, vänlighetsbingo och andra aktiviteter i klassrummet för att sätta fokus på vänlighet. Vi kan göra på många olika sätt. Jag vill i detta avsnitt dela några tips på hur vi kan lyfta fram vänlighet nu under februari, men också under hela året. För det räcker inte att vi säger: Var snälla! Vi behöver göra mer än så för att eleverna ska få goda möjligheter att lyckas. Häng med! Mer om att modellera: Avsnitt 104 Mer om T-kort: Avsnitt 18 Mer om att tacka: Avsnitt 4

Det är svårt att sitta still och lyssna långa stunder. Det är svårt att sitta stilla och jobba själv långa stunder. Det är svårt för våra elever, men det är också svårt för oss vuxna. Om jag vill hålla kvar fokus och motivation, och stärka lärandet, behöver jag tänka på det när jag planerar. Jag behöver se till att deltagarna - vare sig det är barn eller vuxna - får chans att sträcka på benen och vara aktiva. I det här avsnittet ger jag tips på kooperativa strukturer som ger möjlighet för rörelse med fokus. Mer i avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus! Lär dig mer om strukturer i: Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år

Elevinflytande och delaktighet är oerhört viktigt. Elever behöver få känna att de kan påverka, att de har en röst, att de bjuds in att tycka och tänka kring sin skolgång. En del i det arbetet är klassrådet. En utmaning jag hade med klassråden var att de blev ganska enformiga. Vi gick igenom våra punkter, men det blev ytligt. I det här avsnittet vill jag tipsa om några kooperativa strukturer som jag gillar att använda på klassrådet för att få fram fler elevers röster och få fram mer genomtänkta förslag och tankar. Häng med! Mer om demokratiarbete i avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med! Avsnitt som ger mer stöd: 4: Vikten av tack 6: De viktiga första minuterna 7: Tänk positivt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår 44: Jag heter Jennie, vad heter du? 59: Hej på dig!

Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!

Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med! Fler poddavsnitt om läsning: 12: Den magiska högläsningen 25: Var en läsande förebild 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren? 46: Väck läshjärnan! 48: Jag kan läsa, och jag vill läsa! 49: Kolla vad jag har läst! 51: Inte en bokrecension till! 83: Elever som läsande människor 85: Minska sommarens lästapp 107: Bästa läsplatsen Livat på Lingonvägen: Lärarhandledning Nycklar till en god undervisning: LÄS!

Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med! Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna: Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kort Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller! Avsnitt 71: Jag kan bättre själv! Avsnitt 81: Enskilt, med vem då? Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med! Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser. Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan. För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med! Praktiska tips: Avsnitt 5: Samtal i klassrummet Avsnitt 6: De viktiga första minuterna Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne! Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan. Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/ En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/ En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/ Hur kan man göra istället? Avsnitt 4: Vikten av tack Avsnitt 7: Tänka positivt Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort Avsnitt 82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med! Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!

Ibland när jag bad elever samarbeta gjorde en allt och en satt och tittade på. För att samarbete ska fungera bra och eleverna ska lära av varandra, behöver de känna att de behöver varandra, att de är beroende av varandra i uppgiften. De behöver känna: “jag behövs och du behövs, vi klarar oss inte utan varandra!” Om de inte känner det, blir det ofta så att en gör allt. I detta avsnitt ger jag exempel på hur vi kan strukturera ett positivt ömsesidigt beroende i samarbeten, så att eleverna får större chans att lyckas tillsammans.

En kooperativ struktur jag ofta använde med elever är Turas om. Turas om stöttar förståelse, bygger gemenskap och gör att eleverna klarar av det enskilda arbetet bättre. Strukturen synliggör också lärandet och gör att jag som lärare räcker till bättre. I detta avsnitt berättar jag om hur “Turas om” kan användas för att stärka både lärande och samarbete. Häng med!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar! Era mest lyssnade på avsnitt: Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5 Mina favoritavsnitt: Av 7, Av 50, Av 56, Av 72

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!