Fråga Anders och Måns podcast

Anders och Måns diskuterar allt från personliga anekdoter om olivoljejakter och möten på McDonald's till vetenskapliga svar på lyssnarfrågor om knott och skillnaden mellan grodor och paddor. Avsnittet fördjupar sig även i historiska fakta kring uttryck, benporslinets sammansättning och riskerna med bly och arsenik i gamla loppisfynd. Programmet avslutas med en special om svenska mårddjur. Här går programledarna igenom olika arter som mink, iller, hermelin och vässla, och belyser deras egenskaper, utbredning och ekologiska roll i den svenska naturen.

I detta avsnitt utforskar programledarna ursprunget till de klassiska frukt-symbolerna på spelautomater, efter en fråga från lyssnaren Ludovic om varför just körsbär ofta dyker upp som vinstsymbol. De går igenom historien bakom de tidiga mekaniska maskinerna och hur Charles August Fey förenklade designen genom att introducera Liberty Bell-maskinen. Berättelsen spårar hur symboler som hjärtan, spader, rutor och klöver ersattes av frukt. Detta skedde under förbudstiden i USA när tillverkare maskerade spel om pengar som tuggummimaskiner. För att skapa spänning använde man smaker som körsbär, citron och melon, vilket ledde till att de fruktbaserade symbolerna blev kvar även efter att förbudet hävdes.

I detta avsnitt diskuterar programledarna Måns Nilssons pinsamma upplevelse vid en barnboksuppläsning och går vidare till att förklara olika titlar inom Svenska kyrkan, såsom kommunister och prost. Vi utforskar även språkliga rötter kring ord som skogstokig och skillnaden mellan endonymer och exonymer i samband med namnet på Tyskland. Programmet tar även ett globalt perspektiv på sanitet genom att jämföra offentliga toaletter i länder som Japan och Kina, samt belyser de allvarliga hälsokonsekvenserna av bristande vattenrening. Avslutningsvis gör vi en historisk resa genom toalettens utveckling, från romerska akvedukter till framtidens smarta tekniska innovationer.

I detta avsnitt av Onsdagsreprosen utforskar programledarna ursprunget till den märkliga traditionen att slå någon på armen när man ser en gul bil. Genom att gå igenom olika teorier, från amerikansk populärkultur och 1400-talets tyska historia till 1600-talets rapslogistik i Bristol, försöker de spåra leken bakåt i tiden. Samtalet rör sig mellan personliga anekdoter om barndomslekar och historiska spekulationer kring allt från ångloket The Rocket till betydelsen av gult guld. Det är en nostalgisk och humoristisk genomgång av hur en enkel lek kan ha djupa, om än tvivelaktiga, rötter i historien.

Avsnittet inleds med ett samarbete med Unionen Egenföretagare och följs av personliga anekdoter om generationsskillnader i sms-etikett samt en GPS-strulig resa genom Skåne. Programledarna svarar även på lyssnarfrågor rörande regionala namn på bromsar och varför ett tidigare tv-avsnitt blev borttaget av granskningsnämnden. Vidare utforskas flugors liv, sömn och artrikedom i Sverige, samt ursprunget till ordet sömtuta. Avsnittet avslutas med en special om keramik, där skillnaderna mellan lergods, stengods och porslin diskuteras utifrån kemiska egenskaper, bränningstemperaturer och historisk betydelse.

I detta avsnitt av Onsdagsreprosen utforskar programledarna de vetenskapliga metoderna bakom mätning av bergshöjder. Diskussionen tar sin början i en fråga om Mount Everests namn och går vidare till den matematiska principen att använda triangulering med hjälp av instrument som teodoliter för att beräkna höjd via vinklar och baslinjer. Samtalet belyser även historiska anekdoter, såsom Sir George Everests användning av extra fot för att göra mätresultat mer trovärdiga, samt hur modern teknik med satelliter och GPS-precision har revolutionerat fältet. Avsnittet avslutas med en förklaring till varför bergens höjd kan förändras över tid på grund av tektoniska plattors rörelser och glaciärsmältning.

Podden återvänder efter sommaruppehållet med allt från personliga uppdateringar om stress och ett oväntat sms från Joey Tempest, till en besvikelse över en reggaekonsert som visade sig vara poesi. I avsnittet utforskas även biologiska fenomen som smärtkänslighet hos kräftor och myror, samt de kemiska aspekterna av kräftsmör. Programmet avslutas med fascinerande historiska fakta om allt från kvicksand till den hierarkiska symboliken bakom kockmössans höjd och vita färg.

I detta avsnitt av Onsdagstretrepris utforskar Måns Nilsson och Anders en historisk och medicinsk berättelse om Dr. William Beaumont och hans experiment på Alexis St. Martin. Programmet tar sin början i en fråga om hur mänskligheten förstod matsmältning innan modern biokemi, vilket leder till den makabra historien om mannen med hålet i magen. Genom att använda en kvarstående fistel utförde Beaumont hundratals experiment för att studera magsyra och matens nedbrytning. Berättelsen täcker även de etiska aspekterna av forskningen, Alexis relation till sin forskare och hur hans familj slutligen skyddade hans kropp från ytterligare vetenskaplig exploatering. Avsnittet inleds med ett samarbete med Unionen Egenföretagare som diskuterar fördelarna med juridisk rådgivning för småföretagare.

Avsnittet inleds med ett samarbete med Unionen Egenföretagare och en personlig uppdatering från Måns om händelser i veckan. Därefter besvaras lyssnarfrågor om allt från geografiska begrepp som Skandinavien och Norden till ersättning för biblioteksutlån och djurens proportionella tillväxt. Vidare utforskas ämnen som Mårten Gås-traditionen, arvsrätt vid brott samt rymdverksamhet. Med expert Johan Kölar diskuteras satelliternas funktion, storlek, regler för uppskjutning i Sverige samt de kommersiella aspekterna av den geostationära banan och problematiken med rymdskrot.

I detta sommaravsnitt utforskas språkliga historiska rötter genom en analys av hälsningsfraser. Programmet blickar tillbaka på hur uttryck som 'hur är läget' har utvecklats och diskuterar de sociala konsekvenserna av att fråga om någons mående under svåra tider, såsom digerdöden. Samtalet berör även den språkliga utvecklingen från formella fraser som 'er ödmjuke tjänare' till det moderna och korta 'tja', samt ordet 'hej's resa från ett utropsord till en allmän hälsning. Avsnittet ger även en historisk parentes om Götiska förbundet och deras roll i att forma den svenska nationalkaraktären under 1800-talet.