Idéer som förändrar världen

Hur blir maten vi äter till energi i kroppen? Att vi behöver äta för att överleva är ingen ny upptäckt – det är rätt självklart. Däremot är det inte lika uppenbart att det vi äter omvandlas och lagras som energi i en särskild slags molekyler, eller att det här sker i en del av cellen som har en helt egen arvsmassa. Biokemisten Anna Wredenberg berättar här om hur mitokondrierna – cellernas egna kraftverk – fungerar, och vad som händer när de inte gör det. Foto: Stefan Zimmerman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philippe Aghion tilldelades ekonomipriset 2025 för sin forskning om kreativ förstörelse – om hur konkurrensen mellan nya idéer och gamla lösningar är själva motorn bakom ekonomisk tillväxt. I ett samtal från Nobelprismuseet förklarar han hur innovation uppstår, varför den kan leda till konflikter, hur samhällen kan förena förnyelse med trygghet och om varför välfärd kan vara en förutsättning för tillväxt. Foto: Clément Morin - Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare som gör stora upptäckter har inte gjort det lätt för sig – för att lära sig något måste man orka anstränga sig, och det kräver att man tränar på att tänka och lära sig nya saker. Det kan vara svårt, eftersom det är lättare att scrolla i telefonen eller fråga AI om hjälp. Emma Frans berättar utifrån sin nya bok ”Mental uppgradering” om hur vi kan bli bättre på att lära oss – och om varför det kan vara smartare att ta en omväg än en genväg. Foto: Mattias Bardå . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tack vare vetenskapen har vi blivit allt bättre på att leva längre – men hur länge kan det fortsätta? Vi kan bota sjukdomar och minska riskerna för att dö i förtid genom att leva hälsosammare, men sätter cellernas kemi en gräns för hur länge vi kan leva? Kemisten Ulf Ellervik berättar om vad som händer i cellerna när vi lever, och när vi dör – och om varför vi inte kan leva för alltid. Foto: Freddy Billquist . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om du fick en extra timme varje dag, vad skulle du använda den till? Och vad betyder det egentligen att vi sparar tid när tiden alltid passerar, vad vi än gör? Ekonomiprofessorn Micael Dahlen berättar vad forskningen lär oss om hur vi kan handskas med tiden som en resurs – och om varför tid inte är pengar. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inne i atomerna finns en kraft som vi inte hör så mycket om men som styr allt från atomernas stabilitet till stjärnornas livscykler. Den här starka kraften kan lära oss mer om universums utveckling och ge ledtrådar till varför det finns mer materia än antimateria. Fysikern Christian Forssén berättar om hur krafter i atomkärnans inre kan spegla universums största gåtor. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor, på bara några veckor, i embryon. Professor Sten Linnarsson har tillsammans med en internationell forskargrupp kartlagt hjärnans tidiga genetiska utveckling – och här om hur hjärnan bildas, hur man forskar om det och vad vi kan använda kunskapen till. Foto: Ulf Sirborn . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från de italienska alperna till barerna i Paris, tjurfäktningar i Pamplona och inbördeskriget i Spanien – vad spelade platserna för roll i Hemingways litteratur, och hur påverkades han av de intellektuella miljöer han både vistades i och tog avstånd från? Litteraturvetaren Elin Käck berättar om en mycket amerikansk författare vars böcker utspelade sig på helt andra platser. Foto: Nils Käck . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spelteori handlar om hur vi fattar beslut – i allt från vardagliga val till globala konflikter. Men hur väl fungerar den egentligen? Går det att räkna ut vad som är rätt att göra? Och vad händer när spelet är riggat så att alla förlorar? Spelteoretikern Erik Mohlin förklarar hur matematiken kan hjälpa oss förstå varför jämvikt uppstår – inom ekonomi, politik och till och med evolution. Om samarbeten som faller isär, varför ingen vill städa om inte alla gör det och vad som egentligen krävs för att ett system ska fungera. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idéer finns det gott om – men varför är det bara vissa som förändrar världen? Vad händer när vi går från att veta att något fungerar till att förstå varför? Och varför började människor inte använda sig av kunskap för att skapa tillväxt före 1700-talet? Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar avstamp i 2025 års ekonomipristagare Joel Mokyrs forskning och förklarar hur kunskap blir till verklig förändring. Foto: Johan Persson . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den genetiska koden innehåller instruktioner för vilka proteiner som ska tillverkas i cellerna. Det tog forskarna flera decennier att lära sig tolka denna kod, men i cellen sker processen automatiskt med hjälp av en slags “kodläsare” som kallas ribosomer, vilka också bygger upp proteinerna. Vi vet fortfarande inte exakt hur ribosomerna fungerar i detalj – men tack vare bland andra Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan vet vi idag mycket mer. I ett samtal möter vi honom för att prata om gener och celler. Och om varför Nobelpriset inte alltid är så bra för forskare som man kan tro. Foto: Ashish Ailawadi/© Nobel Prize Outreach . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malaria är en av världens mest envisa sjukdomar. Trots nya mediciner och behandlingar fortsätter den att slå tillbaka – vissa behandlingar är svåra att använda, farliga, eller tappar snabbt sin effekt när parasiten blir resistent. Varför är malaria så svår att besegra? Parasitologen Ellen Bushell berättar om sjukdomens komplexitet och om de metoder som faktiskt fungerar. Hon förklarar vad forskarna har lärt sig, och varför det fortfarande finns hopp om att en dag vinna kampen mot malaria. Foto: Mattias Petterson/UmU . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Benjamin List tilldelades Nobelpriset i kemi 2021 för sin forskning om katalys – kemiska reaktioner som kan förvandla vanliga ämnen till användbara kemikalier. Katalys har gjort att vi kan ge fler människor mat och värme, bota sjukdomar och driva färdmedel längre och effektivare. List berättar här om hur det fungerar. Och om sin dröm – en reaktion som använder ljus för att omvandla koldioxid till syre och kol. Foto: Stefan Bladh . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Doris Lessing hade ett unikt sätt att se på världen, och i sina böcker fick hon sina läsare att se världen ur nya perspektiv. Hon var verksam i över femtio år och skrev över femtio romaner, och hennes författarskap blandar medkänsla med klarsynthet, omsorg och skoningslös uppriktighet. Författaren och journalisten Clara Törnvall berättar om en Nobelpristagare som gick sin egen väg och lät oss andra följa med. Foto: Sofia Runarsdotter . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor börjar som en enda cell – det befruktade ägget. Den enda cellen börjar sedan dela sig och utvecklas till ett embryo och så småningom till ett foster, och när vi är vuxna har vi nästan 40 tusen miljarder celler i kroppen. Hur går det till när livet börjar växa? Hur vet cellerna vad de ska bli, och vad kan gå fel? I det här avsnittet berättar embryologen Fredrik Lanner om de allra första stegen i livets utveckling. Foto: Ulf Sirborn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomisk forskning handlar om allt vi gör – som individer och som samhälle. Den kan hjälpa oss att lösa klimatkrisen, minska fattigdom, hantera pandemier och fatta smartare beslut i vardagen. Ekonomen och filosofen Erik Angner, som skrivit boken En bättre värld är möjlig, guidar oss genom hur ekonomiskt tänkande kan förenkla livet, skärpa besluten och bidra till en bättre värld. Foto: Rickard Kilström . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galaxer är universums största strukturer och de har ett rikt inre liv, med vindar, jetstrålar, gasmoln, komplexa molekyler, strålning, planeter, svarta hål, mörk materia – och förstås stjärnor som föds, lyser och dör. Tillsammans med astronomen Susanne Aalto utforskar vi galaxernas hemligheter, och lär oss hur man upptäcker det som inte går att se. Foto: Anna-Lena Lundqvist . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikens standardmodell beskriver alla partiklar och krafter vi känner till – men länge var det en bit som saknades – den så kallade Higgspartikeln. Den förutsades teoretiskt på 1960-talet, men det var först 2012 som forskare vid ATLAS- och LHC-experimenten vid CERN i Schweiz kunde berätta att de hittat den. En av forskarna som varit med och letat är Sara Strandberg. Här berättar hon om hur jakten efter partikeln gick till. Och om varför den är så viktig att forskarna ville bygga världens största partikelaccelerator för att hitta den. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en 27 kilometer lång tunnel hundra meter under marken, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, finns världens största maskin – den stora hadronkollideraren vid CERN. Där färdas protoner varv efter varv innan de till slut kolliderar och skapar nya partiklar. I det här avsnittet besöker vi CERN och träffar bland andra forskaren Sara Strandberg. Hon jobbar med att utforska materiens minsta beståndsdelar och försöker ta reda på vad de kan lära oss om universums förflutna. Och dess framtid. Foto: Brice, Maximilien: CERN . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få författare har skildrat livet i en diktatur så poetiskt och konkret som litteraturpristagaren Herta Müller. Hennes romaner om förtrycket och förföljelsen i Ceaușescus Rumänien är mörka, men rymmer också en språklig lekfullhet och en djup humanism. Poeten och författaren Cecilia Hansson berättar om sina möten med Müller. Och tipsar om hur man kan ta sig an hennes författarskap. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det internationella samarbetet kring nedrustning och humanitära insatser egentligen till? I det här avsnittet träffar vi ambassadör Magnus Hellgren, Sveriges ständige representant vid FN i Genève, som tar oss med bakom kulisserna. Han berättar om hur man förhandlar fram avtal för att skapa en fredlig världsordning baserad på regler – och om att ett av diplomatins viktigaste verktyg är förmågan att lyssna. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi minns på många olika sätt. Händelser, fakta, personer, intryck, känslor – vad vi kommer ihåg påverkas av mängder av faktorer – precis som allt det vi glömmer. Hur går det till när minnen sparas i hjärnan, och hur går det till att plocka fram dem? Kan vi få ett bättre minne, eller blir minnet bara sämre med tiden? Hjärnforskaren Lars Nyberg berättar om hur minnet fungerar, och om varför det är bra för minnet att dansa. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Kazuo Ishiguro fick litteraturpriset skrev Svenska Akademien i prismotiveringen att hans verk blottar ”avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.” Oavsett om det handlar om en strikt butler, en naiv robot eller klonade tonåringar så tar litteraturpristagaren Kazuo Ishiguros böcker oss in i andra världar där vi sakta småningom förstår att saker inte är som de verkar – och i det här samtalet berättar författaren David Lagercrantz om varför Ishiguro är en av hans favoritförfattare. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor har rätt att få vård och utbildning, att säga sin mening, att rösta i fria val, att inte utsättas för våld, hot och hat och att söka asyl om de behöver skydd. Ändå lever människor under diktatur, sitter fängslade utan rättegång och fastnar i flyktingläger för att länder inte vill ta emot dem. Det finns en stor skillnad mellan idén om mänskliga rättigheter och hur de ser ut i verkligheten. Filosofen Lena Halldenius berättar om hur tanken på rättigheter har utvecklats och om vad som krävs för att göra idealen till verklighet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikpristagaren Felix Bloch konstaterade att supraledning var så svårt att förklara att det inte kunde finnas. Och självaste Einstein gav upp att hitta en förklaring innan han ens försökt. Men dagens gäst, Annica Black-Schaffer, kan både förklara vad supraledning är och vad det används till. För även om det krävdes en dubbel Nobelpristagare för att förklara teoretiskt så har supraledning funnits praktiskt i över 100 år, och det är fortfarande ett av fysikens mest fascinerande områden – med koppling till allt från kvantfysik till leviterande tåg, partikelacceleratorer och magnetkameror. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tänker en robot? Ofta tänker vi på artificiell intelligens som programvara som vi interagerar med på en skärm, men vad händer när AI får en kropp? Det kan låta som science fiction, men faktum är att vi redan har förkroppsligad AI omkring oss, i allt från gräsklippare till självkörande bilar och smarta hushållsapparater. Robotforskaren Amy Loutfi berättar om hur man bygger robotar, vad de lär oss om artificiell intelligens – och om hur man kan använda lek för att få dem motiverade. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5G – vad är det? Och hur fungerar egentligen den trådlösa teknik som gör att vi kan vara uppkopplade nästan var vi än är. En teknik vi använder precis hela tiden (du använder den förmodligen precis just nu när du läser det här) och som är så smidig att det känns som att den sköter sig själv. Trådlös teknik-forskaren Emil Björnson berättar om idéerna, innovationerna och ingenjörskonsten bakom det bekväma surfandet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är vissa länder fattiga medan andra är rika? Enligt 2024 års ekonomipristagare är det avgörande inte geografi, naturresurser eller kultur – utan institutioner. Men vad betyder det? Och vad är skillnaden mellan bra och dåliga institutioner? Och vilken roll spelar de för demokrati och välstånd? Anna Seim, professor i nationalekonomi och vice riksbankschef, berättar här om hur forskningen på området hjälper oss att förstå – och förändra – ekonomin på nya sätt. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tänker inte på batterier som ofta som vi borde. Utan den utveckling de varit med om hade vi aldrig orkat bära runt på våra datorer. Och våra mobiltelefoner hade fortfarande krävt väskor. Batteriforskaren Erik Berg berättar här om hur det Nobelprisbelönade litiumjonbatteriet revolutionerade tekniken och gjorde den trådlösa världen vi lever i möjlig. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ser med ögonen, men också med hjärnan. Det krävs ett komplicerat system av receptorer, nervsignaler och hjärnceller för att omvandla synintryck till upplevelser av världen. Både vad vi ser, vad vi inte ser och vad vi tror att vi ser beror på hur det här systemet bryter ner och bygger upp bilderna av världen som når våra ögon. Synforskaren Rune Brautaset förklarar hur det hela går till och hänger ihop. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste två hundra åren har ökad produktion har skapat ekonomisk tillväxt som gjort världen rikare och rikare. Men betyder det att alla också fått det bättre? Hur länge kan ekonomin fortsätta att växa? Och vad händer om tillväxten slutar? Ekonomen Klas Eklund förklarar vad tillväxt är, varför den är viktig och hur vi kan göra utvecklingen mer hållbar så att vi kan fortsätta få det bättre utan att förstöra planeten. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värmedöd, fjärilsvingar, mutanter och biologins bad boy – Idéer som förändrar världen firar hundra med ett specialavsnitt där komikern Emma Knyckare snor åt sig programledarrollen från Gustav Källstrand och ställer honom till svars. Med förändring som röd tråd lyfts exempel på upptäckter, nytänkande och idéer hämtade från Gustavs bok ”Tänk som en Nobelpristagare”. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur väger man fakta och ideologi mot varandra som politisk beslutsfattare? Och hur bygger man praktiska beslut på värderingar och övertygelse? Annie Lööf berättar om ställningstaganden och dilemman när ens idéer möter verkligheten, och om hur viktigt det är att både hålla fast vid sina värderingar – och kunna ändra åsikt i ljuset av nya fakta. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tiden går alltid åt samma håll, men inte alltid lika fort. Varför är det så? Och hur hänger tiden ihop med rummet? Att tänka på tiden väcker många frågor – vetenskapen har svar på en del, men inte alla. Fysikern Ulf Danielsson gör sitt bästa för att förklara vad tid (och rum) är och varför det är tidens fel att det är jobbigt att gå i trappor. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ditt hjärta slår tack vare elektriska impulser, och dina tankar beror på elektriska signaler mellan hjärnceller. Varje rörelse och varje sinnesintryck är möjlig tack vare ett system som leder ström mellan kroppens celler och grunden för allt detta är små kanaler i cellernas membran: jonkanaler. Neurobiologen berättar om spänningen i cellerna som styr allt från hjärtats slag till hur vi rör oss, känner, ser och tänker. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Organisationen Memorial, en av 2022 års fredspristagare, har arbetat sedan 1980-talet med att dokumentera politiskt förtryck i Ryssland – men samma år de fick fredspriset förbjöds deras verksamhet. Varför är historien så farlig för Putins regmin? Historikern Klas-Göran Karlsson berättar om historiens roll i politiken i Ryssland, om hur ryska ledare, från Stalin till Putin, använt och använder historien för sina egna syften – och om hur kunskap om historien bidrog till Sovjetunionens fall. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David MacMillan fick Nobelpriset i kemi 2021 för upptäckten av ett nytt sätt att bygga ihop molekyler, som gör kemin enklare, renare och billigare. Han berättar om vägen till sin upptäckt, om hur kemi förändrar och förbättrar världen - och om varför hans Nobelpris gjorde att han förlorade 1 000 dollar. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När blev det kul med vetenskap? Och hör vetenskap och glädje ihop? Idéhistorikern Anneli Drakman forskar om känslor och hur de uttryckts av Nobelpristagare i fysik. Här berättar hon om glädjens historia, varför fysiker blev lekfulla efter andra världskriget och vad det egentligen betyder när en Nobelpristagare citerar Cyndi Lauper på Nobelbanketten. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur orkar hjärtat pumpa runt blod i kroppen dygnet runt, varje dag i våra liv? Och hur kan vi ta hand om det på bästa sätt? Hjärtläkaren och forskaren Katarina Steding-Ehrenborg tar oss med på en resa genom hjärtats och blodomloppets avancerade funktioner. Hon förklarar både hur hjärtat fungerar när det är friskt och hur det inte fungerar när det är sjukt. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Läkare utan gränser är på plats i krisdrabbade områden över hela världen. Hur bedriver man sjukvård mitt i ett krig? Och hur ser man till att alla människor har tillgång till medicin? Sjuksköterskan Mia Hejdenberg från Läkare utan gränser berättar om hur det här arbetet går till – från kampanjer på regeringsnivå för att ge fler tillgång på livsviktiga läkemedel till hur man förhandlar med krigsherrar för att få lov att hjälpa skadade och sjuka. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1922 möttes Albert Einstein, världens mest kände fysiker, och Henri Bergson, tidens mest berömde filosof i en debatt om vad tid egentligen är. Einstein menade att tiden är det vi mäter och Bergson att det är något vi upplever. Vem vann debatten? Och vem hade rätt? Filosofen Ellen Emilie Henriksen berättar om mötet mellan två Nobelpristagare som fortfarande påverkar hur vi ser på vad tiden egentligen är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Saul Perlmutter fick Nobelpriset i fysik 2011 för upptäckten av universums accelererande expansion – den helt oväntade upptäckten att universum inte bara fortsätter bli större och större, utan att det också går fortare och fortare. Han berättar här om hur upptäckten gick till. Och om hur det visade sig att det som Einsteins såg som sitt största misstag i själva verket visade sig vara det som gör det möjligt för kosmos att växa – den mystiska mörka energin. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kloner och odlade kroppsdelar låter som science fiction, men tack vare Nobelprisbelönad stamcellsforskning är det inte bara möjligt – det kan också användas för att förstå hur kroppen utvecklas och fungerar. Och för att ta fram nya behandlingar. Stamcellsforskaren Anna Falk berättar här om vad stamceller är, hur man kan omprogrammera vuxna celler till att bli stamceller och om hur de odlar hjärnceller i laboratoriet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns materia och så finns det antimateria – men vad är skillnaden? Hur kan någonting vara som materia fast tvärtom, och vad händer när antimateria och materia möts? Fysikern Karin Schönning berättar vad antimateria är, hur man tillverkar den och hur den kan användas för att utforska såväl materiens minsta beståndsdelar som universums början. Foto: Mikael Wallerstedt . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.