Studio 65-podden

00:00 Studio 65-podden från UR med Katti Salström och äldreforskare Ingmar Skog. 00:06 Du Ingmar, jag fick ju lära mig tidigt detta med att knipa. Och då var det någon som sa, gör det när du står i bankomatkön. Så det gjorde jag ju då. Nu finns det ju nästan inga bankomater mer. 00:17 Då tror jag att du ska göra så att när du tittar på mobilen så kan du då knipa varje gång. Ja, det blir väldigt många knip. Ja, och då får du väldigt bra effekt. Musik 00:29 Ja, idag ska det handla om att inte kunna hålla tätt. Och oftast börjar det ju med att det kommer sådär små skvättar när man hostar och springer eller nyser. Eller så blir man sådär akut kissnödig och så hinner man inte till toaletten. Och minst en halv miljon svenskar måste förhålla sig till detta i sin vardag. Och det kan ju påverka nästan hela livet, eller hur Ingmar? 00:51 Det kan påverka hela livet och jag tror att de där siffrorna är en underskattning för folk pratar inte om det här. Även bland män är det väldigt vanligt. 00:59 Finns det något neddärv skulle du säga i oss att vi inte pratar om våra just kroppsvätskor eller är det mer kulturellt betingat? 01:07 Det är nog att det är lite skämmigt att prata om ens avskrädesprodukter. 01:11 Ja, det är kanske inte helt konstigt. 01:14 Vi har i alla fall med oss en expert som både kommer att reda ut när vi bör söka vård och vilken hjälp som finns att få. Och utav detta så kommer Görel Krona hit och berättar om hur hon ständigt håller dörren öppen för det oväntade. 01:32 Men nu ska vi ta oss an det som väldigt många lider av i tysthet, nämligen inkontinens. Då säger vi varmt välkommen till oss, Ian Milsson, seniorprofessor i obstetik och gynekologi vid Göteborgs universitet. Tack så mycket. Du, Ian, du möter ju ändå de som har tagit steget och faktiskt sökt vård. Vad är det om du får säga när du möter dem som gör att de till slut tar det där steget? 01:58 Det är för att det inkräkter på deras livskvalitet, det inkräkter på samlivet, idrottsaktiviteter, dagligt liv och när de blir stöd av detta då söker de vård. 02:10 Men hur länge tycker du att det kan ha gått innan de går och får hjälp? 02:16 Ja, som Ingeman nämnde nyss, det har varit väldigt tabubelagd och det är många som dröjer länge innan de söker hjälp. De talar inte om för sina släktingar, vänner att de har problemet. Så småningom tvingas de på grund av inkräktingar på livskvaliteten att söka vård. 02:36 Och då kommer man till dig. 02:38 Ja, bland annat. Jag är gynekolog så jag tar mest hand om kvinnor. Men det finns ju neurologer som tar hand om problemet hos män. För det är ett problem som förekommer både hos kvinnor och män. Och jag är helt enig med Ingmar att jag tror att en halv miljon i Sverige är gravt underkant. För det finns säkert många som håller detta hemligt. Och då är de inte inräknade i det här antalet. Tidigare trodde man att det var bara en del av åldrandet– –vilket man egentligen inte ska behöva acceptera. 03:12 Men är det en del av åldrandet? Blir det vanligare med åren? 03:17 Förekomsten ökar med ökande ålder. Det ökar ganska linjärt med tiden– Vi får ju en allmän försvagning av muskulaturen som stödjer bäckenbotten. Hos kvinnor är det ju barnefödande som ju tidigare i livet kanske de har fått skador till sina bäckenbottenmusklar under förlossningen. Kan möjligen kompensera det för detta när de är yngre, vältränade, men när man blir lite äldre. Då kan det bli problem. 03:49 Våra muskler försvagas och då har vi inte samma möjlighet att kompensera för detta. 03:54 Jag förstår, men vi vill ju gärna veta vad man kan få för hjälp och så. Men hur många av det som lider av det nu kan bli hjälpta skulle du säga? 04:04 Man kan säga att vi kan hjälpa alla på något sätt. Vi kan i vissa fall bota dem helt och hållet från att vara inkontinent. För de som vi inte kan bota helt och hållet kan vi förbättra situationen så de kan leva ett bättre liv. De är inte lika inkontinent. Och för de som fortfarande är inkontinent finns det hjälpmedel i form av inkontinensskydd som ger en mycket högre livskvalitet. Så det finns ett spektrum här där vi kan hjälpa på olika sätt. 04:41 –i Studio 65-podden idag om inkontinens. Undersökningar visar att många som har inkontinens– –går runt med en ständig oro för att läcka och lukta. Det har gjort att de har blivit mindre sociala. Många pratar också om skam. 05:01 Den märktes också när vi gick ut på stan– –för att prata med några 65-plussare om inkontinens. De flesta tackade nej till att svara, men det fanns de som ville. 05:13 Ja, det har jag haft. Jag kryssade fel i förlossningen så att det hände någonting då förstås. 05:21 Jag fick det för många år sedan och blev bekymrad naturligtvis när det uppstod. 05:28 Ja, när det var som värst så fick jag ju hålla på och tänka på det hela tiden och gardera mig liksom. Så det påverkade verkligen vålden. 05:36 Oavsiktliga kisserigreger. 05:40 Jag spelade fotboll på den tiden och då fick man springa med blöja och det var inte så roligt. 05:48 Det har med ålder att göra och det kan uppstå. Det fanns ingen tydlig orsak. 05:56 Det blev ju liksom mer och mer. 05:58 Så till slut så tog jag tag i det. Vänta väl i hur längst man kan prata med sin gynekolog. Och det gjorde jag. 06:04 Då gick jag till en urinolog och så fick jag medicin för det. Och den medicinen funkar alldeles utmärkt. 06:11 I mitt fall var det urinröret som pekade rakt ner. 06:15 Men då har jag opererat. Det var ett väldigt lyft när urinröret lyftes. 06:23 Ja, det var lite olika varianter där. Vad finns det för olika varianter Iann? Om du tar dem. 06:28 Ja, det finns ju tre huvudtyper av inkontinens hos kvinnor. Den ena kallar vi för ansträngningsläckage. Det är att det läcker när man hostar, niser, hoppar, skuttar. 06:43 Fysisk aktivitet där man ökar det intraabdominella tricket som trycker på urinblåsan. 06:51 Urin läcker ut i samband med en ansträngning. Det handlar om relativt små mängder urin. Sedan har vi trängningsinkontinens. Det är att man känner en plötslig behov att kissa. Det kan komma på ett olämpligt ställe. Då finns ingen toalett och man kan inte hålla sig. Det finns några andra klassiska exempel när man till exempel kommer hem från att ha handlat på stan. Att man sätter nickel i dörren och man vet att toaletten är på andra sidan. 07:24 Tyvärr kan inte alla hålla emot och då kan man kissa nära sig. Med trängningsinkontinens blir det större läckage. 07:32 Får jag fråga dig detta du sa med nyckeln i låser? Jag tror faktiskt att fler än jag känner igen sig lite. Hur mycket psykologiskt är det? 07:39 Det är mycket psykologiskt. Hjärnan kontrollerar blåsfunktionen så det är mycket psykologiskt. 07:44 Kan man inte träna upp det då? 07:46 Jo, det kan man göra. Det kallar vi för blåsträning. 07:48 Det ska jag fråga mer om sen. Men är detta vanligare hos kvinnor? 07:53 Jag skulle vilja påstå att det är vanliga hos kvinnor, men män i senare del av livet tar igen sig. De har ju problem med prostatan och en del behöver operera prostatan. Då kan det bli fler män som får inkontinens. 08:11 Är det det vanligaste hos män att ha med prostatan att göra? Ja. 08:15 Sen kan det också vara att prostaten ökar i storlek och det påverkar urinröret och man kanske inte tömmer helt och hållet så att man har efterdropp som också kan blötta kläderna och ge upphov till dåligt lukt till exempel. 08:31 Vi hörde en man i enkäten nu Ingmar som jag tänkte på dig för du brukar ju säga att det finns vissa besvär som vissa tänker att det är bara för att jag är gammal och det var ju en man som sa det här också. 08:41 Alltså även om det då har med åldern att göra så är det ju någonting man kanske kan göra någonting åt. Så därför är det väldigt onödigt med tanke på att det här inskränker livet så väldigt mycket om man har de här besvären. 08:53 Kan det vara tecken på allvarlig sjukdom igen? 08:56 Det kan det vara. 08:58 Vissa neurologiska sjukdomer typ multipleskleros, MS, Parkinson, demens som Ingeman har jobbat mycket med. Det är kopplat till inkontinensbesvär. 09:09 Men det är kanske inte det första man ska tänka på om man lyssnar idag. 09:13 Det är vanligt utan de här neurologiska problem som jag nämnde. Helt rätt. 09:30 Vi som då har fött barn och jag har fått lära oss att knipa pratade vi om i början också. Jag tror inte att jag är ensam om att ha gjort det mycket men inte lika mycket som man borde. Är det fortfarande det bästa tricket så att säga? 09:44 Det är ett enkelt icke-kostsam metod att förebygga problem. Då är det att man ska spänna muskulaturen som finns kring urinröret så att den stänger av urinröret. 09:59 Det är något som både män och kvinnor kan göra för att förbättra kontinens. Man ska knipa ibland snabbt och ibland långsamt. Man ska träna både långsamt och snabbt. 10:12 Korta och långa knip. 10:14 Spelar det roll om man står eller sitter? Nej, egentligen inte. Och jag undrar också, är det för sent, om det redan har börjat såna här trängningar, att man inte riktigt hinner till toaletten eller det har blivit läckage, är det för sent att börja och knipa? 10:29 Nej, absolut inte. Det rekommenderar jag att man börjar. Men man kan också använda det om det är trängningsbesvär, det här med blåsträning som vi kommer in på. 10:38 Ja, låt oss göra det. Berätta, vad har ni för olika verktyg då inom vården? 10:43 Blåsträning är framförallt om du har trängningsbesvär, att du får trängningar. Det är på grund av att urinblåsan drar ihop sig och försöker trycka ut urinen. 10:55 När det händer oftast blir urinblåsans volym allt mindre. Men om man försöker till exempel i sin egen hemmiljö stå emot de här trängningarna kanske fem, tio minuter för att öka volymen då successivt förbättrar man blåsvolymen och minskar problematiken. 11:16 Men finns det något man kan göra det där som många känner igen när man sätter i nyckeln och bara känner nu är jag ju tre meter från toaletten? Då kan man knipa. 11:25 Nej. 11:26 Jo, då kan man knipa. För den reaktion att man kniper, det går till hjärnan och då vilseleder de impulser till jurinblåsan. Så det kan man göra. 11:37 Men det finns inga andra knep du har just för det här som sitter i huvudet lite grann. 11:42 Det är möjligt att man ska försöka tänka på nånting annat. 11:45 Ja, det är så lätt för dig att säga. 11:47 Du får tänka så här att du ska inte på toaletten när du går in i lägenheten. Nu ska jag först laga mat och sen går jag på toaletten. 11:54 Så du brukar tänka, det är en kilometer kvar, det är en kilometer kvar. Hjälper sådär. Tränarblåsan på olika sätt då, men mediciner... 12:02 Ja det finns mediciner som slappnar av urinblåsan som påverkar muskulaturen i urinblåsan. Urinblåsan är en muskel som är väldigt speciell. Den ska vara slapp och acceptera att den fylls med urin och sen så småningom när man känner att man behöver kissa då ska den dra ihop sig och man måste ha bra kontroll över dessa funktioner. 12:31 Så att Man kan ta hjälp av läkemedel att lugnen är jurinblåsan- så att den inte får den här ökad aktivitet. 12:39 Sen har vi det här med operation. 12:42 Operation är inte den första hans metod. Om man kan modifiera vikten, gå ner i vikt- då blir det en förbättring bara att man går ner i vikt. Öka idrottsaktiviteter- Kanske med inkontinensskydd för att skydda sig. Om inte det lyckas, om man inte lyckas heller med medicin, då kan det vara dags för operation. 13:04 Hur många opereras för detta? 13:07 Vi opererar ganska många kvinnor i Sverige för ansträngningsinkontinens och vi gör så kallade slingplastik. Det har varit en hel del diskussion internationellt kring slingplastik. I vissa länder har man till och med förbudit dem. Varför det? 13:23 Det är flera saker som kan tyvärr hända som är inte önskvärd. Det är en slinga som man lägger kring urinröret och om den är för tajt då kan det vara svårt att kissa. Men det brukar lösa sig över tiden för att i samband med operation blir det en viss svullnad i vävnaden men det klingar av med tiden och då oftast löser detta sig. Det kan också vara så att dessa band, de är gjorda av syntetiskt material, att de kan hos vissa personer gå igenom vävnaden så att man får en sårbildning som ställer till problem. 14:04 I Sverige ser vi en viss andel komplikationer men inte så hög som man har rapporterats i Storbritannien och i USA. Jag tror det beror på att vi har vältränade operatörer som gör ganska många operationer och blir vana att göra dessa operationer. Och med gott resultat. I storleksordning blir 70-80 procent kontinenter. 14:29 Jag tror att det är jätteviktigt att vi får ut det här. Att man faktiskt kan göra någonting åt det. Att det finns hjälpmedel och olika typer av behandlingar. 14:37 Är det gynekologen man söker upp? 14:39 Ja, dessa slingplastiker görs huvudsakligen av gynekologer. Men det finns även urologer som gör det. 14:44 Urologer och gynekologer. Du kan ju inte gå till gynekolog, Ingmar. Men det vet du kanske. 14:49 Det vet jag. 14:51 Vi har fått en fråga från en lyssnare också om inkontinens. Den ska du få svara på lite senare. Men nu ska vi låta det här sjunka in lite grann. Jag tror att alla sitter och kniper nu. I alla fall jag. 15:02 Och vi ska äga oss åt något helt annat en stund. 15:16 Och nu har vi fått tillökning av en sann pionjär. Mycket välkommen Göre Krona. Tack så mycket. 15:21 Var med i tv-scenen som vi säger betecknas som Sveriges riktiga första tv-soppa. Baruhuset. Ylva. Yes. Rikskänd över natt. Ja kan man nog säga. Miljoner människor satt bänkade framför tv-apparaterna. Och nu du har vi bett några i din publik att också beskriva dig. Lyssna här. 15:41 Duktig skådespelerska. En färgstark kvinna. 15:44 Hon har spelat i många filmer och teater. 15:49 Väldigt karaktäristisk. 15:52 Hon har en utstrålning av positivitet. Sen tycker jag att hon är bra skådespelerska. 15:57 Man märker henne när hon uttalar sig och blir nyfiken. Hon är ju kanske i 55-årsåldern. 16:06 Och sen är jag ju så gammal så jag såg det här programmet Varuhuset för hundra år sedan. Och redan då tyckte jag hon var jättebra. 16:17 Ja, du Görel. Det var inte dumt. 16:20 55 år halkar du ner till. Ja, det är väl ungefär vad jag tror. Nej, jag tror inte ens att jag är 55. 16:26 Ännu yngre, eller hur? Ja, absolut. Det har vi pratat om förut i det här programmet, hur man känner sig. Skådespelerska regissör, manusförfattare, nattklubbsångerska. Bland annat. Ja, det är inte dåligt. Och vi har också sett dig som Anna Holt. Du har vunnit kristall i serien Älskar mig bland annat. Nu är du 67 ju. 16:44 67. Det är overkligt. Vi ska prata om nuet. Du pratar ofta om att leva i nuet, både på scen och privat. Vad menar du med det? 16:55 Att inte ha sönderplanerat sin vardag. Att inte veta exakt då och då ska vi på middag dit och dit. Redan om ett och ett halvt år vet jag att jag ska göra en roll där och där. Jag har den läggningen att jag verkligen inte vill mura in mig i ett hörn som jag inte sen ska kunna ta mig ur för att något roligare dyker upp. Vad är det det handlar om? 17:22 Då menar inte jag på ett ytligt sätt roligare. Vi går inte på den festen för att bjuda på mycket roligare fest, vilket händer ibland. Nej, men att låta dörrarna stå öppna och på glänt. Och då menar jag på väldigt många sätt. Känslomässigt, geografiskt, karriärmässigt. 17:42 Så det är inte så mycket det här med att du verkligen är här och nu. Alltså det här mindfulness mer. Nej, inte så mycket mindfulness tyvärr. Där får jag göra dig besviken. 17:53 Men det är ofta det man knippar med att leva i nuet. 17:56 Ja, fast det är... 17:58 Det beror på vad man menar med mindfulness. 18:01 Men att du är här, nu sitter du här, där är mikrofonen, här sitter vi. 18:07 Jo men nu är vi ju här. Men det är ju inte sådär att jag behöver lugn och några varma stenar att hålla i och lite te. Utan snarare tvärtom. 18:21 Men Skådespel har haft massor av olika uppdrag. Då skriver man upp sig på det. 18:26 Då måste du stå på scen många kvällar i rad. Det var efter Ylva i varuhuset. Många hade sagt att om du är med i en såpa så har du sålt ut dig. Du kommer aldrig mer att få ett seriöst erbjudande. Jag var helt grön. Jag hade utbildat mig i USA- Jag hade inte gått på scenskolan. Men för mig blev det helt tvärtom. Plötsligt stod alla dörrar öppna. Och Dramaten och Ingmar Bergman och liksom rubbet. Men då kände jag att där hade jag kunnat stanna- om jag inte hade varit den här galna som jag är- som inte vill bli fast anställd och veta vad jag ska göra tills jag fyller 67. 19:11 Så då gick jag efter fyra och ett halvt år därifrån och sa att jag vill vara frilansare. Jag trivs med det. Utan att egentligen ha någonting? Bara för att öppna nya dörrar? 19:21 Ja. För jag tänker att många går kurser i att jag skulle så gärna vilja känna efter vad jag vill och kunna ha den här öppenheten. Men vet du hur du har gått i väga för att bli sån här? 19:32 Jag tror att vi kan vara olika begåvade på- att känna vilken väg man ska välja. Jag litar väldigt mycket på folk. Få gånger har jag varit i riktigt farliga situationer- men jag har varit där, följt med folk hem- och nästan blivit våldtagen ett antal gånger, några gånger- och hamnat fel. Men ändå så litar jag otroligt mycket på människor- Om känslan är rätt när man träffar någon i ett samtal som leder till något. 20:07 Men jag menar inte att livet alltid måste leda till något. Det är ju inte så där uttänkt. Jag har aldrig haft en karriärstrategi eller så där. 20:17 Det låter härligt bara. 20:19 Det här är också vad många beskriver när de går i pension. Den här friheten. Att ha en pension i grunden. 20:25 Nu är jag ju pensionär. Fast jag jobbar så mycket jag kan ändå. Om något kul dyker upp. Även om något inte jättekul dyker upp. För att det är roligt att jobba. 20:36 Har du den inställning som läkare när du träffar dina patienter? 20:41 Får den intryck att Görel tycker om utmaningar. 20:45 Ja, men inte för utmaningarnas skull. Jag vill inte klättra till Kebnekajs eller åka off-root i Frankrike med skidor. Såna grejer är jag inte ett dugg intresserad av. 20:58 Men att utmana sig själv... 21:02 Jag fick ett stipendium för några år sen. Jag sökte stipendium för om jag kunde bli lite roligare. Så teaterförbundet har stipendier man kan söka. Jag sökte ett stipendium för att bli lite roligare. Då gick jag en clownkurs. Det var det svåraste. Det låter svårt. Det var så fruktansvärt svårt. 21:18 Det var en utmaning. 21:19 Jag var så dålig på... 21:27 Det där som jag tycker att jag är bra på i livet, att träffa någon och då går vi vidare. Sen byter vi nummer och sen bjuder vi hem det. Det här i livet så här. Men att på clownkurs där man verkligen ska ta det som händer i rummet och verkligen göra något av bara det som händer precis här, fullkomligen omöjligt alltså. Musik. 22:01 i Studio 65-podden med Göreg Krona om att leva i nuet på ditt sätt, Görel. Du fångar dagen, men kanske med tillfället att, som jag hörde, utveckla dig själv. Är det rätt uppfattat? Inte med en eftertanke. 22:17 Men det blir så ju när du byter miljöer. 22:20 Ja, det blir inte tråkigt i alla fall. 22:22 Det här påminner väldigt mycket också om forskning. Alltså att du kan vara på väg och forska på en viss grej och så upptäcker du plötsligt något helt annat som du inte hade väntat dig. Och så hamnar du plötsligt någonstans där du aldrig trodde du skulle hamna. 22:34 Absolut, men det kan vara lika enkelt som att sitta på en båt på väg från skärgårdshuset till stan. Jag vet att jag ska läsa det här manuset nu, jag ska provfilma om några timmar. Men så dyker det upp en person som säger, kan jag slå mig ner? Alla de andra har lagt sina väskor överallt så att ingen ska sätta sig där. Jag möter hans blick. Vi pratade konstant tills vi skildes på Slussen. En ung man från Belgien som älskar Sverige. Och så kunde vi prata om tusen miljoner saker. 23:06 Han berikade min resa. Jag berikade hans. Är det det lilla i vardagen som det ger dig mest av? Det är ju guldkorn, det lilla i vardagen. 23:17 Vi förändras ju förstås, måren och flesta av oss i alla fall. Inte alla, några stelnar till tidigt. Men nu är du som sagt 67. Hur förhåller du dig till åldrande? 23:29 Det finns dagar när jag tycker att det är jobbigt. När jag känner att... 23:34 När man går upp på morgonen och man måste sträcka lite på sig. Där jag tycker att fy fan vad trist. Sen finns det underbara saker med att ha den här friheten med att vara pensionär. Fast jag kan inte riktigt säga att jag är det. För det första har jag en skitpension för det andra så älskar jag att jobba. Men då kan jag känna, wow, vi kan göra vad som helst min man och jag. 24:05 Vi kan stänga huset, ta varsin ryggsäck, ta våra hundar och vandra till södra Italien om vi vill. Och det är en underbar frihet att kunna göra det. 24:15 Hörde någon säga någon gång med tanke på åldrande som jag tänker mycket på som en... Nästan lite som en tröst att se det med någon slags nyfikenhet. Och den där nyfikenheten som jag hör att du verkar ha. Det kan man ju också ha på sitt åldrande på något sätt. Att vara spännande. Jag har ingen aning om hur du var 70. Det kanske blir kul. Ja. 24:32 Om man har minnet i behåll. Om man har kroppen. Om man håller sig stark. Om man gör de där jobbiga övningarna. Min man har börjat gå på gym. Jag vägrar. Men jag tränar lite ändå i hundhagen. 24:46 Men att man tänker lite på vad man äter. Ja, det gör man. 24:50 Men du badar, cyklar och håller på att göra. Jag badar konstant. Också i kallbad? Också i kallbad. 24:58 Hur förhåller du dig till åldrandet? 25:00 Ja, jag är äldre än Jörl. Så jag har lite tio år till nästan efter Jörl. Men man känner sig inte riktigt så gammal än. Vi gör ju inte det. 25:15 Och du lyssnar på Studio 65-podden med Ian Mills om inkontinens och göra i krona om att leva i nuet. Du har ju barn, så jag antar att du också fått lära dig det här ganska tråkiga men väldigt viktiga att knipa. 25:28 Det gjorde jag på vägen hit. Gör du det varje dag? På bussar. 25:32 Nej, vad bra. 25:33 Jag förstår inte hur du kommer ihåg, jag tycker man glömmer bort det. Jag kommer ihåg när jag lärde mig det faktiskt när jag skulle föda. Och jag födde ändå med kejsarsnitt men jag har knipit sedan dess. Har du det varje dag? 25:45 Ja. Vilket praktexemplar. Det är precis som man ska göra. Men jag tror det här med att man slarvar lite med det, vi som gör det då. Det kan vara lite av en anledning till att man inte drar sig lite för att söka hjälp. Man känner lite skuldkänsla och är rädd att doktorn ska bli arg på en. 26:01 Det är inte bara det. Många kvinnor har väldigt mycket annat för sig. De har familj, de får ta hand om barnen. Det är stressigt liv, de har yrkesliv så de hinner inte med det helt enkelt. Man måste avsätta tid för att göra det. Och just som vi pratade om förr måste hitta ett mönster. Precis som Göro sa att gör det på bussen. Ingmar ska göra det varje gång telefonen ringer. Så det finns ju möjligheter. 26:30 Nu ska vi höra upp lite här för nu kommer veckans Lyssnafråga i ämnet. 26:36 Hej, jag heter Stina och min fråga angående inkontinens är att efter en operation så kan den bli misslyckad och man har fortfarande besvär med inkontinens. Vad kan man göra åt det? Man kan ju inte ångra att man gjorde den här operationen för den förändring som är gjord i kroppen den har ju vuxit fast så att säga. 27:00 Kvinnan i frågan opereras för ansträngningslikage. Förmodligen hade hon en viss inslag av trängningslikage innan och då blev det mer framträdande efter operationen. Jag har idag gått igenom en journalhandling precis av den här karaktären där en kvinna var missnöjd med resultatet av operationen. 27:24 Operationen var lyckad för hon läckte inte urin längre när hon hostade och nisade men hon fick däremot trängningar efter operationen. Det är någonting som kan förekomma och då får vi behandla det med mediciner, de här lugnande mediciner för urinblåsan. 27:42 Just det, men man kan inte göra något åt det, alltså knipsa av det eller göra om? 27:46 Nej, det finns situationer där man måste knipsa av slingan som är insatt om den sitter för hårt. Då kan man klippa den och då kan den behålla en del av sin funktion men man har inte problem med att det satt för hårt. 28:04 Ian, vi har ju pratat om skammen många känner kring inkontinens. Du har ju mött många patienter. Men tycker du att om man märker någon i sin omgivning som man ser tydligt har de här problemen, hur kan man ta upp det med den personen? 28:18 Många gånger söker kvinnor hos en ginekolog för någonting helt annat. Och det kan hända att de har övergångsbesfär eller de har något annat problem. Och precis i slutet av samtalet när vi sitter där och kvinnan ska precis lämna rummet. Hon säger förresten jag läcker urin. För nu har hon fått lite förtroende förhoppningsvis för den doktor hon träffar. Då är hon beredd att ta upp frågan. 28:44 Men jag tänker om man har en vän som man ser har problemet. 28:47 Ja, då tycker jag som vän ska man uppmuntra väninnan att söka hjälp. 28:52 Ja, hör man det här programmet kan man skicka vidare. Kanske lite obemärkt. Så man kan lyssna på det. 28:59 Många tror jag faktiskt sitter och lyssnar nu att det låter härligt som du gör. 29:03 Kanske är lite för mycket i att fastna till någonting och tänka framåt och bakåt och inte är här och tar emot de här grejerna som kan hända. Än om man bara är uppmärksam. Finns det något sätt att öva sig skulle du säga? 29:18 Ja, öppna ögonen i vardagen. Prata med någon vid busshållplatsen. Jag är alltid väldigt snabb på att prata med alla. 29:28 Det kommer kanske från min latinska uppväxt eftersom jag växte upp i Spanien och bott i Europa och USA. Där man pratar. Grannar pratar i trapphuset. 29:39 Man pratar vid kassan. Men vi lever i en värld där folk går i skogen med lurar för öronen och lyssnar på... 29:48 musik istället för att lyssna på skogen, sådana grejer. 29:52 Eller sitter med sina mobiler. 29:53 Ja, sitter med sina mobiler. Så det blir ju mindre ögonkontakt och ODL-kontakt i vardagen så. 30:03 Säg hej till den som står bredvid dig. Prata om det är någon som hjälper till om någon behöver din hjälp i kassan eller om någon behöver hjälp på bussen. Finns där. Öppna ögonen. Var där. Och håll inte på att planera in din dag så att du inte hinner vända dig om till en medmänniska. 30:24 Jag brukar ofta tänka så här att varje gång man går in i ett rum så kan det finnas en person där som kommer att förändra ens liv helt och hållet. Och så är det. Jag vet. 30:34 Vilka fina avslutande ord. Jag brukar tänka också att det bästa med nuet är att det kommer ett nytt hela tiden. Det är liksom aldrig för sent att vara i det. Exakt. Så nu är vi här och nu. Och vi kniper så gott vi kan. Och vi är jätteglada att ni har varit gäster. Göre Krona, väldigt inspirerande måste jag säga. Och Ia Millsom, tack för dina positiva tillrop till att det finns mycket att göra kring inkontinens. Tack så mycket. 31:11 Vill du lyssna på fler avsnitt så hittar du dem på UR Play, SR Play och andra ställen där poddar finns. Tryck på knappen där det står prenumerera och följ så missar du inte när vi släpper nya avsnitt. Och om du har en fråga eller tips så skicka iväg ett mejl till studie625podden snabbla ur.se. 31:29 Och vi finns också som tv-program på UR Play. Och Mischa Arlt producerade idag. Moa Fox var reporter. Maria Ensell la musiken. Och tekniken sköttes av Martin Dahl och Ingele Håkansson. Jag heter Katte Salström. Och Ingmar, vi säger väl hej då. Hej då. Tack för idag. 31:58 Har du hittat den själv? Jag har hittat den. Det är ju fantastiskt. 32:00 Vi vet ju att Harry David och de kan sina franska existentialister. 32:05 Erik Skylt och Jonas Ålund diskuterar litterära klassiker med män i huvudrollen. 32:10 Och det här är ju den komediversionen av den väldigt mörka rättegången i Främlingen. 32:15 Jo men hela Seinfeld är ju en version av den franska existentialismen. Lyssna på Dicklit på UR Play.