00:03
Du lyssnar på Folkets historia med mig, Anders Lundin.
00:11
Det var krogar i nästan varje gatorn men där söps det ganska rejält. Och så fanns det källare där man också söp ganska rejält. Och en respektabel kvinna eller familj gick liksom inte på krogen.
00:26
Det svenska fikat som vi är så stolta över och som äntligen övriga världen börjat förstå storheten i. Finns det någon historik som kanske förklarar varför vi blev ett fikande folk? Ja, kanske. I det här avsnittet ska vi träffa konditoripionjären Wilhelm Davidsson.
00:50
Äntligen en ände på sillsur, mjölk och välling.
00:54
Vad ska man inmundiga?
00:56
Ja, om frun är aningen hungrig föreslår jag två små smakbitar.
01:00
En ankepastej och en gefiltefish med pepparrot. Och till detta ett glas kall chatolafide. Ja, det låter ju fantastiskt.
01:17
Vem sockerbagar här bor i staden kunde stockholmarna på allvar börja sjunga i början av 1800-talet. För i början av säkret slog modet med schweizerier igenom i landet. I en samtida beskrivning läser vi att på ett schweizeri erbjuds man alla sorters socker, med å stavat för övrigt som det ska vara tycker jag, med flera sorters syltfyllning, passejer med fyllningar som ständigt hålls färska och tillreds varje dag.
01:47
Och en pionjär, kanske vi pionjär till och med när det kommer till Schweizeri, det är avsnittets huvudperson, den unge judiske kafé-pionjären Wilhelm Davidsson. Och när vi träffar honom snart så har han återkommit från Wien där han studerat sockerbagaryrket och är tillbaka i huvudstaden och där ska han strax öppna Petit Café med sin bror. Men det är bara början. Vi ska fika oss genom fler och flottare adresser innan den här historien är klar. Och sällskap på Caférundan har vi av Ulrika Torell som är intendent på Nordiska museet.
02:20
Hej! Hej! Jag borde ha bjudit på en kaka här och en bakelse, kan jag tänka. Mm. Jaha, för så ska det vara på ett riktigt kondis.
02:26
Egentligen, ja.
02:29
Har du varit på någon bra konditori de senaste dagarna?
02:32
Faktiskt, flera stycken.
02:32
Finns det bra kondis i stan?
02:34
Det finns fortfarande sådana här klassiska konditorier.
02:38
De ser ut som de gjorde på 1800-talet faktiskt.
02:41
Var inne och fattar det?
02:43
Ja, men det är att om man kommer in och så kommer man in i ett förrum och där är en disk med massor med läckerheter upplagda sådär. Kanske lite speglar bakom och så ser det fantastiskt ut.
02:53
Och sen finns det en avdelning... Finns det en Napoleon-bakelse där? Ja. Ja, då hakar jag på.
02:59
Och sen så finns det en annan avdelning där man kan slå sig ner med bord och stolar som är inrädda ganska bekvämt och gärna lite fina krukväxter och blomstruppsättningar och kanske något rött draperi och lite avskärmad belysning och sådär. Som ett vardagsrum kan man säga.
03:19
Ja, mysigt.
03:23
När vi kliver in i handlingen här, så är det ju en stad som har varit kondisfritt. Under Gustav III-stid så kommer ju kaféhusen till stan, men det var lite andra grejer det.
03:38
Och där fick man sig en kopp kaffe i princip och inte mycket mer. Kanske en skorpa eller så. Men det här med konditorier och sveitserier, det är liksom någonting annat det. I början av 1800-talet, där vi kliver in i historien, där är...
03:56
Då är kaffehusen ganska nedgångna, schabbiga, många utvecklas till bordeller och sådär. De ligger ofta en trappa upp i husen, medan kaféerna som kommer på 1800-talet, de har stora fönster ut mot gatan, stora skyltfönster. Och serverar liksom sötsaker är ju egentligen det som är i fokus. Och också faktiskt till en början väldigt goda olika sorters likörer och spritsorter.
04:22
Men när du nämner gatuplan och stora fönster, är det en del av grejen? Är det här ett nytt skyltfönster för borgerligheten?
04:33
Det är verkligen en nyhet som egentligen kommer från kontinenten, hela det här konceptet.
04:42
Det är väldigt osvenskt för att sockerbagarna i Stockholm i början på 1800-talet, de som tillhör sockerbagarskrået, de har en hantverksbod, kanske med en liten lucka ut mot gatan i bästa fall. Men ofta är det en liten bod, man går in och så står sockerbagaren där och så gör man en beställning. Antingen köper man hem någonting eller så gör man en stor beställning för att man ska ha fest hemma. Man kanske beställer hem sockerbagaren till ett stort kalas. Vilket då säger att de som gick till sockerbagaren i Stockholm det var en liten, liten klick av förmögna människor som hade ett stort hushåll och ett stort hus och en egen salong där de sen kunde servera sockerbagaren sötsaker.
05:26
Så det jobbade sockerbagarna med innan de här schweizerierna kom på plats som vi ska berätta om.
05:33
Är det här början på den svenska fikakulturen? Det är ett stort nummer nu. En svensk fika, det hör man ju om i hela världen så erövrar vi.
05:43
Är det nu vi börjar fika och se genom tillvaron?
05:46
Ja, så smått kan man väl säga att det är ett embryo till vår fikakultur.
05:52
Varför blir Schweizerierna poppis just nu? Varför poppar det upp just här i tiden?
05:58
Jo, men det är så här. De här sockerbagarna som har sina bodar, på den här tiden så är det ju väldigt, väldigt reglerat vem som får jobba med vad. Och hur saker och ting säljs i en stad. Och så är det i hela Europa vid den här tiden, i början på 1800-talet. För att skråväsendet gäller...
06:20
Ska vi säga något om skråvet?
06:21
Alltså man måste ha gått en gedigen utbildning lång tid och... Ja först lärling, sen blir man gesell efter fyra år och sen kan man jobba sig upp som mästare.
06:33
Och det var den utbildningen man måste göra. Och sen om man inte tillhör det så fick man inte jobba genom vissa yrken.
06:39
Nej men så var det till exempel i Stockholm så var det så att alla som skulle sälja någonting som innehöll socker, det var bara sockerbagarna som fick göra det.
06:47
Det var väldigt reglerat. Det var väldigt reglerat.
06:49
Ville man köpa en stol så kunde man bara göra det från stolsmakarämbetet till exempel. Eller en spegel från spegelmakaren och så vidare. Man fick inte gå och kränga saker hur som helst. Så att varje sak som såldes i staden... var reglerat inom ett visst skrå. Det var de som hade makten över tillverkningen, helt enkelt skråna. Och allt som skulle bakas av socker, eller som innehöll socker, det var sockerbagarnas privilegium att sälja och tillverka det, så att säga. Men då kommer det, på slutet på 1700-talet, två stycken unga pojkar från Graubynden i Schweiz.
07:27
Och de är sockerbagare. Och de tillhör en ganska stor grupp med sveitsiska sockerbagare som letar jobb i Europa.
07:35
Och de kommer med en hel grupp som går från gravbynden i Schweiz upp genom Europa och anlägger sveitserier och gör på det sveitsiska sättet.
07:48
Vilken konstig grej. De marscherar genom Europa och anlägger sveitserier på vägen.
07:54
Och på 1700-talet så kommer de två första ynglingarna till Stockholm och så ansöker de hos Gustav III om tillstånd att få sälja sina sockerprodukter och likörer och sådär i en liten bod.
08:06
Och då säger han, ja men vi har redan sockerbagare här i staden så det får ni inte. Ja men vi gör inte som dem utan vi gör på det sveitsiska sättet, säger de. Och då får de privilegium att göra på sitt nya sveitsiska sätt. Vilket innebär till exempel att de bakar på smördeg, till exempel. Det finns inte här på 1700-talet.
08:28
De möblerar sina bodar med bord och stolar och bjuder in människor att sätta sig ner. Kunder som köper och säger, ni får gärna spisa här på stället. Och så gör de små pastejer på ett helt annat sätt än vad de svenska sockerbagarna gör. Så att de gör publika konsumtionsrum.
08:46
Ja.
08:47
Och då kallar man det för att de är schveitsare och har en schveitserbord. Och så uppstår yrket schveitsare som inte... Det är en yrkesbeteckning. Och då kan även andra som inte kommer från Schweiz bli schveitsare.
09:04
Vilken lustig grej.
09:05
Och konkurrera med sockerbagarna så att säga.
09:07
Och vår huvudperson är en sån som kliver in och tar chansen här. Wilhelm Davidsson, vem är det då?
09:15
Ja, men Wilhelm Davidsson är en judisk tonåring som är uppvuxen i Norrköping tillsammans med sin bror.
09:23
Sina bröder, han har flera bröder, men en bror och han vandrar till Stockholm som 16-åringar.
09:29
Och så blir de lärlingar hos familjen Berens och familjen Pol som tillsammans har kommit till Sverige från Pommen.
09:41
Ja, som var svenskt.
09:44
Det var svenskt. Och så går det över till att bli... Pommen går tillbaka till Preussen. Och då åker Abraham Berens och Pol då.
09:57
De far till Stockholm. Först till Göteborg och sen till Stockholm. Och så ansöker de om att just få bli Schweizare.
10:06
Ja. Och så öppnade de en verksamhet i Stockholm som Schweizare. Och på 1820-talet så vandrar då två unga pojkar, Davidsson, till Pol och Berens för att bli lärlingar hos dem.
10:24
Wilhelm.
10:27
Visst är den vacker?
10:30
Jo, jo, utmärkt.
10:34
Så, nu ska du få vila ett ding.
10:36
Så du låter portalerna få golvklädda med marsipan? Nej, hård nogat med spunnet socker. Jaha, ja.
10:46
Jag tror att mina krokaner är de mest eftersökta i hela Stockholm.
10:54
Jag, Willen Davidsson och min bror August hade vandrat från Norrköping till huvudstaden för några år sedan. Det hade varit lyckat och vi fick tjänst hos Abraham Behrens och Johan Fredrik Pål.
11:09
Kanske man skulle göra en krokad till sitt eget bröllop.
11:15
Min bror fick ganska omgående upp ögonen för vår arbetsgivares dotter.
11:20
Vi är celler nu.
11:23
Tänk på det.
11:24
Vi har rätt att starta eget nu.
11:27
Du och jag, Wilhelm.
11:29
Bröderna Davidsson. Vad säger du?
11:33
Skapa ett eget schwejferi. Ja, ett vackert, trevligt café med köttpajer.
11:41
Fiskpastejer, choklad, te, glass.
11:47
Ja, trevlig.
11:49
August ville stadga sig, skapa en familj och en verksamhet, men det brann i min kropp av ungdomlig iver. Jag åkte ångfartyg till Köpenhamn och efter en veckas uppehåll i Köpenhamn ställdes kosan till Berlin. Resan verkställdes i tunga, långsamt framskridande postvagnar eller diligenser.
12:11
Jag sög åt mig kunskap om blomsteruppsättningar, drycker, bakverk och affärsverksamhet. När jag inmundigat så mycket kunskap jag var förmögen att ta in gick färden åter till Stockholm. Och vi slog upp portarna till Petit Café på Storkyrkobrinken och strax efter Café Francais på Drottninggatan- Aldrig hade stockholmarna smakat på dyliga delikatesser. Äntligen en ände på sill, sur, mjölk, fläsk, kol och välling.
12:45
Krokan skulle kunna pryda fönstret.
12:48
Wilhelm, hör du mig? Jaja, ja visst.
12:51
Och så den vackra vasen från Polen.
12:54
Välkommen frun!
12:55
Tack, tack. Fint. Ja.
13:00
Vad ska man inmundiga?
13:01
Ja, om frun är aningen hungrig föreslår jag två små smakbitar En ankpastej och en gefilterfisch med pepparrot. Och till detta ett glas kall chateau lafitte. Ja, det låter ju fantastiskt.
13:16
En mandelmusla med varm choklad. Jag kan ta en sån också.
13:30
Det verkar som att det går fint för Wilhelm att etablera sin egen verksamhet. Hur togs det emot av Stockholman? Det var lite av varje och pajer och allt möjligt. Var det nymodigheter?
13:42
Det var verkligen nymodigheter.
13:45
Han reser ju också iväg till...
13:48
Ut på kontinenten för att insupa mer i Berlin och Wien och sådär. Och det var väldigt många som gjorde det. Hela det här konceptet med alla de här sötsakerna, då hämtade man från kontinenten. Det var den kontinentala, moderna modellen.
14:02
Om man tänker sig Stockholm 1828 så var det en väldigt liten småstad, väldigt stängd och det fanns liksom inte så många ställen att gå på.
14:12
Hur stängd?
14:16
Det var ju ingen öppen stad så att man kunde gå ut på stan och slå sig ner någonstans bara och ta en kaffe liksom utan...
14:24
Det var krogar i nästan varje gathörn men där söps det ganska rejält och så fanns det källare där man också söp ganska rejält och en respektabel kvinna eller familj gick inte på krogen direkt.
14:38
Det var trångbott och man kan säga att 60% av stadens befolkning var fattiga eller utfattiga. Och så fanns det ett litet rikt skikt som bodde i stora våningar och hade egna kök. Men många hade inte ens kök hemma utan man gick och åt i ett sånt där gårdkök som det hette.
15:03
Man åt hemma hos andra som lagade mat för pengar. Och så kanske man abonnerade på att äta middagar hos en familj som hade ett stort kök och så vidare. Så det var en ganska, att gå på ett café och slå upp dörrarna direkt från gatan, där man kunde också titta in på vilka som satt där vid små bord samlade. Det var ju en nyhet på något sätt, det var städat och vackert och fint och det fanns väldigt mycket godsaker att köpa.
15:35
Men vadå att det erbjöds en plats som inte var ruff och farlig?
15:43
En av grejerna som lockade med de här nya?
15:45
Ja, och lockade ett mellanskikt av sådana som hade råd att göra det och kanske inte hade någon salong hemma och ta hem vänner men ändå kunde gå ut och träffa vänner som också tillhörde det där mellanskiktet i staden som...
16:02
och umgås där på ett respektabelt sätt så att säga
16:07
Men det var en liten stad. Ja, det var en liten stad.
16:10
Mycket fattiga människor.
16:13
Och det var ju ganska svårt att dra sig fram där. För att om man säger att den var stängt så var det ju kanske... Eller det var ju såklart stängt att skaffa sig vilket yrke som helst eftersom det var skråväsendet som härskade liksom. Så att man var ju tvungen att ta sig fram via kontakter och så vidare.
16:32
Hur påverkade Wilhelm Augusts judiska bakgrund att de kommer in i den här verksamheten?
16:38
Den judiska befolkningen vid den här tiden lyder under något som kallades för judereglementet som förbjöd judar att arbeta med vilka yrken som helst. De kunde till exempel inte arbeta med någonting som var inom skråväsendet.
16:57
De fick heller inte flytta till vilka städer som helst. De fick bo i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona.
17:05
Så de hade det ju svårt att dra sig fram, förstås. Men eftersom det här schweizeriyrket nu, man kunde få tillstånd att bli schweizare, även som jude, så var det en bra tillfällighet att idka rörelser, så att säga.
17:24
Det blev som en möjlighet istället för ett hinder.
17:26
Absolut, och inte bara för judar utan för ensamstående kvinnor till exempel.
17:32
För det fanns ju andra grupper som var minoriteter i staden som också kunde ansöka om tillstånd att bli Schweizare. Så vi har en...
17:44
I Stockholm så finns det en...
17:48
en militär från franska revolutionen som har flytt efter franska revolutionen och han har ett fantastiskt välrenomerat café i Stockholm till exempel och så finns det lite gamla huggenottsläkter, de har också varit förföljda i Europa, de har också sökt sig till Stockholm och det finns judiska personer och alla möjliga människor som inte hittade sin plats.
18:13
Men det faktum att vi hade fått en fransk kung är Har det någon roll här? Gick han och fikade? Åh härligt, äntligen parisiska kaféer.
18:23
Det kan jag tänka mig. Det finns ju en del reseberättelser från Stockholm vid den här tiden där de klagar på krogväsendet och supandet. Och det finns till exempel en katolsk präst som bor i Stockholm och säger att det finns liksom hela Drottninggatan är fyllt med krogar men jag ser inte ett kafé så långt ögat når. Det är innan David som öppnar sina ställen där till exempel.
18:46
Men om det nu ser ut så, varför fick man inte... Det här skråväsendet, varför finns det hindret överhuvudtaget?
18:53
Ja, men det är så man har organiserat det ekonomiska näringslivet sen medeltiden i Europa. Så det var ju ett sätt att kontrollera tillgång och efterfrågan och utbud och så vidare.
19:06
Låg Sverige lite efter det här? I lagstiftning?
19:10
Nu börjar man ju lätta under 1800-talet på de här reglerna. Så det är ju fler och fler som får tillstånd om man söker tillstånd. Och till slut så inser man ju under 1800-talet att det här håller ju inte längre, de här medeltida systemen för ekonomi och näringsliv. Så det finns ju väldigt starka politiska röster som vill göra sig av med det här skråsystemet. Och det gör man också ganska snart på 1840-talet redan.
19:35
Vad tyckte de svenskarna nu då om det här nya inslaget i stan?
19:39
Som sagt, Stockholm var en liten stad men man hade ju liksom småstadskomplex också så att man tittade ju väldigt mycket på Paris och de stora europeiska städerna och som började växa här under 1800-talet och det var fantastiskt Det var verkligen idealbilder som målades upp. Tänk, nu har vi fått ett café som ser ut på det här eleganta sättet och det är nästan som i Paris. Här kan folk slå sig ner och det är så tjusigt och vackert. Det fanns hela tiden en strävan efter att bli en större stad och lätta på de här reglerna faktiskt.
20:16
Sa folk, vi sitter väl ute redan på den här tiden. Så fort det var minsta plusgrad så ville man ut och sätta sig på kafé. Är det nu det börjar?
20:26
Ja, bit in på 1800-talet så blir det väldigt populärt med såna här svitseripaviljonger.
20:33
Så man börjar anlägga dem...
20:35
Vid sådana här promenadstråk, i parker och vid lusthus och sådär.
20:41
Vad märker det för Schweiz i paviljong då?
20:46
Då kan man tänka sig som ett litet lusthus med mycket glas och snickaglädje och där inne är det väldigt fina små detaljer och så alla de här sötsakerna. Gärna lustfyllda miljöer där man kan slå sig ner.
21:02
Man tänker sig de här marmorborden med järnstativer och snirkliga trädgårdsmöbler. Man satte gärna ut palmer i de här parkerna också så det skulle se lite palmliknande växter i stora krukor. Så satt folk och förlustade sig där och så tog man gärna dit ett musikkapell. Som spelade militärmarscher eller vinevalser. Och det gjorde Bröderna Davidsson väldigt tidigt tillsammans med sina schweizerikollegor. De gjorde små nöjeställen av de här kaféerna.
21:34
Så det blev en kafékultur på det sättet som påminnde om de stora städerna på kontinenten.
21:40
Spridde sig kafékulturen till andra städer i landet också?
21:44
Absolut, men det börjar i Stockholm och Göteborg.
21:48
Det finns något i Malmö tidigt, Köpenhamn är väldigt tidigt, Gävle. Det börjar i de här hamnstäderna där det både finns socker, det finns tillräckligt mycket folk och rörelse och sådär. Och sen sprider det sig till städer som börjar växa också under 1800-talet. Städerna är ju inte så stora. De svenska småstäderna är ju småstäder, men det blir ju liksom bättre och bättre, så att säga, större och större. Och fler och fler kaféer anläggs runt om i landet. Och på 1850-60-talet, då har ju nästan varje stad ett kafé.
22:18
Och nu har Wilhelm August öppnat två till de här kaféer. Och det är Winnekapellspelar och det är bakelser som ombjuds. Och det går bra.
22:30
Det går väldigt bra. De tar dit alpsångare från Österrike och de tar dit ungerska kapell och folksångare från Frankrike och sådär. Och de är otroligt välkomna i staden skulle jag säga. Jag har lusläst pressen på 1800-talet och tittat på hur deras och andras schweizerirörelser utvecklas och det är överhuvudtaget otroligt välkommet.
22:56
Berätta, ge mig exempel på, vad säger de?
22:58
Ja, men de säger att nu öppnar Davidsson en liten sveitseripaviljong ute på Djurgården vintertid där sällskap som vill åka släde och förlusta sig i snön kan gå in och dricka, få sig en varm toddy hos Davidsson. Och Davidssons gör alltid så fint i sina miljöer och det är alltid så välkommet och Ja, det är ett exempel. Eller nu till jul så har Davidsson återigen slagit upp en fantastisk utställning av karameller och konfekter i sin paviljong.
23:33
Och så kan man lyssna på konserter och sådär. Så det är väldigt välkommet med de här inslagen. Och så träffa folk och synas och kanske... Var det en viktig del?
23:43
Var det ett ställe där man tog på sig finkläderna och så gick man ut på stan och så fick folk se...
23:49
Men absolut, för man tänker sig, nu sa jag att Stockholm var en fattig stad och det var det ju också. De allra flesta var trångboda och många hade liksom inte en egen umgängessalong eller en... Det hade de inte alls utan då var man hänvisad ut på stan till de här kaféerna och träffas där. Man var helt enkelt för trångbodd för att ha ett socialt umgänge som var respektabelt liksom.
24:13
En del i efterfrågan hade att göra med en plats att ses på under anständiga former med anständiga möbler i fina kläder.
24:23
Det låter ju toppen det här, men vi närmar oss revolutionsåret 1848 och de händelser som brakade loss då.
24:35
Vill hjälp! Öppna!
24:39
Vill hjälp!
24:42
Öppna dörren, Wilhelm! Wilhelm, din bror ropar på dig. Vakna! Wilhelm, vakna!
24:51
Jag sov djupt. Hörde min brors röst långt borta som i en dröm.
24:59
Ska jag gå upp och koka kaffe?
25:00
Nej Bernarda, jag måste skynda mig.
25:03
Min hustru Bernarda tog snabbt fram kläder och vi sprang så snabbt vi kunde ner till Drottninggatan till vårt älskade café.
25:15
Lilhelm, skynda dig!
25:18
Han hade beställt speglar från Paris. Stora vackra vaser från Polen.
25:25
Allt i dessa blomsteruppsättningar.
25:28
Det är oss de vill åt, förstår du inte det? Du ska alltid dramatisera.
25:33
Du ska alltid, likt strutsen, gömma huvudet i sanden, Villen. Vi tillhör ju de frisinnade krafterna i stan. De misstror oss. Folk älskar att komma till våra svexerier och prata, skvallra, läsa tidningarna. Det är inte första gången det händer.
25:49
Här bor en skojare. Där bor en jude. Jag hade hört rösterna och visste att min bror hade rätt.
25:56
Det är samma sak i Polen och i Österrike, Tyskland och Italien.
26:00
Vi serverar kaffe från Brasilien, 28 år lagrad cognac från Frankrike, läckra bakverk, lemonade, gasö, samtal och musik.
26:07
Varför skulle någon i hela världens frid vilja skövla detta?
26:10
Jag vill inte tänka på att Sverige aldrig velat ge oss samma medborgerliga rättigheter som de som kallas svenskar har.
26:17
Ja, precis. Alla är välkomna att slå sig ner i fåtöljerna i våra kafésalonger. Fattig som rik. Hur kan det skapa hat?
26:26
Det märkliga är ju att jag kallar mig svensk.
26:29
De tog all konjak som vi fått in från Calais.
26:32
Herr Davidsson, de tog alla biskvier och bonbons. En helt förmögenhet i spillror.
26:36
Ja, man säljer vin. Men nu hämtar vi sockborst och svabb. Ja, nu sätter vi igång.
26:43
Imorgon håller vi öppet som vanligt. Bröderna Davidssons kaféer låter inte vandalerna bestämma.
26:51
Ja, vi fick ju nyss höra att alla älskar kaféet och att sitta där och äta bakelserna och trivas i den här mysiga miljön. Men vad är det som händer nu? Vad är det vi har varit med om? Det är 1848 och revolution i Europa och på vilket sätt påverkar det?
27:08
Ja, men 1848 är ju liksom revolutionsåret i Europa i massor med länder så kräver folket liksom demokrati, rättigheter och större frihet.
27:23
Louis Cernable, för att sätta det på kartan, det är den franska taken på den här musikalen, eller boken.
27:29
Ja, verkligen.
27:30
Man brukar jämföra 1848 och 1968 som revolutionsåren, men 48 var ju riktigt blodigt för att runt om i Europa så störtades enväldiga kungar och det blev ju krig.
27:44
Folk bröt upp gatsen och gjorde barrikader och soldaterna sköt omkring sig.
27:50
Ja, och reste sig mot överheten verkligen. I Stockholm eller i Sverige så är det ju inte alls lika våldsamt. Men det har varit en stor revolution i Paris i februari samma år. Och nu är vi i mars när det här händer.
28:06
Är det inte judiska förtäkten på det här? Eller var det som... På vilket sätt åker de med i regenskap av välbeställda?
28:13
Det finns en borgerlighet som samlas just i mars i Stockholm.
28:18
De har bildat något som heter Reformvännernas sällskap och de vill avskaffa ståndsriksdagen och få ett mycket friare styre i Sverige.
28:26
Och det är välsuttna liberala eliter, en medelklass som har en reformbankett. Men då är det de stora arbetande klasserna med väldigt många hantverkare som... Alltså hela näringslivet håller på att liberaliseras. Så att de här hantverkarna börjar förlora sina gamla privilegier som de hade inom skråväsendet. För de arbetande grupperna, om man började som lärling till exempel... Då var man lärling i några år och sen arbetade man sig upp så blev man mästare utan någon konkurrens från några andra mästare.
29:03
Så att man hade haft det väldigt bra som hantverkare. Det här gällde i hela Europa. Så att det var ju de här, när skråväsendet liksom luckras upp i Europa under början av 1800-talet. då går de arbetande klasserna till motangrepp. För de säger att vi kommer få ett helvete under den här nya kapitalismen. När det är fri konkurrens.
29:28
Ska vi bli arbetare på fabriksgolvet? Nu hårdrar jag det lite. Men det var ungefär de stämningar. Man kände sig väldigt otrygg och osäker. I Sverige var det en enorm befolkningsökning. Jättemånga som stod utan arbete. Det var svårt att försörja svenska folk. Och den sociala frågan med social misär och kriminaliteten var stor. Det är därför man till exempel inför folkskola, till slut börjar man prata om fria val och så vidare och höja demokratin. För att det är en svår situation, väldigt mycket fattigdom och så vidare.
30:04
Arbetare som är konservativa, den del av arbetarna som riskerar att förlora sina privilegier på grund av de liberala reformerna som gör uppror i Sverige.
30:15
Exakt, och då smyger det sig in en nationalism till exempel också. Så det blir ju nationella strömningar som kommer fram här. Och det är kanske det främst som drabbar Brödna Davidsson när de slår sönder de här kaféerna. För den här mobben eller demonstranterna i Stockholm i mars, de går och slänger sten och attackerar den konservativa eliten. Och de kräver också mer demokrati, men de kräver också att...
30:44
Det här nya penningfolket som de kallar dem som slår mynt på eget bevåg utanför något gammalt skråsystem som slår sig fram, som har kapital.
30:58
Men du säger att det här är en tid som präglas av nationalism och att de säger att det här är inte producerat i Sverige.
31:06
Är det något viktigt tema här? Vem som är medborgare och vem som inte är det?
31:12
Ja, men medborgarfrågan är verkligen på tapeten vid den här tiden. För jag har just i riksdagen lagt fram några motioner som föreslår att judar ska få fullt svenskt medborgarskap, så att säga.
31:23
De hade inte det innan med andra ord? Nej, men de hade... För att de tillhör en annan tro, eller?
31:27
Ja, de hade tillhört den judiska nationen fram till 1838. Så tio år senare hade man lättat på det där. Så nu var de svenska undersåtar, men de hade en annan trosbekännelse. Så det hade lättat lite för deras rättigheter- Men nu drev man det, de liberala krafterna drev det ännu längre och man ville att judarna skulle få fulla medborgerliga rättigheter redan 1848. Det fick de inte förrän 1870.
32:02
Men är det någonting som är riktat mot just judar eller är det lite allmänt vem som får vara svensk eller inte?
32:09
Nej det här var riktat just mot judar.
32:10
Vad är det man nu var orolig för då då?
32:12
Man är ju orolig för att de ska ta våra jobb.
32:17
Det är som Trump idag. De är ju så få. Så att det dröjde ytterligare ganska många år.
32:25
Medborgarskapet, då har man samma rättigheter som alla andra svenska medborgare. Man får rätt att gå i skola. Det hade inte judiska barn, det hade inte rätt att gå i svensk skola till exempel.
32:39
Vad innebär det i praktiken? Att de inte...
32:41
De fick ju ha egna judiska skolor som tillhörde judiska nationen.
32:48
De fick ju inte flytta vart som helst fortfarande.
32:51
De fick fortfarande bara bo i vissa städer. De fick inte gifta sig med en svensk. Och det här hade ju myndigheterna, det var ju gamla regler. Eftersom det fanns en stadskyrka i Sverige så man måste som medborgare tillhöra stadskyrkan. Man måste vara kristen i Sverige. Det var ju liksom en religionstvång helt enkelt i Sverige.
33:11
under 1800-talet och det där protesterar ju fler och fler mot till exempel väckelserörelsen kommer man vill bli baptist eller man vill liksom slå sig fri men och judar ska kunna också få vara judar och katoliker ska kunna verka och leva i Sverige på samma villkor som alla andra men man börjar lätta som sagt på de här reglerna för trycket är så stort från alla de här grupperna och till slut så blir det ju större och större lättnader. Redan på 1850-talet, två år efter eller några år efter det här så upphäver man den där regeln om blandäktenskap till exempel.
33:50
Så då får judiska medborgare eller judar gifta sig med svenskar hur som helst och så vidare. Eller kristna ska man säga.
33:58
Ja, Wilhelm dirigerar personalen att hämta borste och skyffel och sopa upp glasskärven och så ska de fortsätta. Det ska serveras fika på eftermiddagen.
34:10
Ja precis och det är väl alldeles utmärkt för sen blir det ju inte så mycket mer av det här.
34:16
När vi träffar dem nästa gång så har de etablerat sig på Hasselbacken. Jättefin adress på Djurgården.
34:24
Nu kommer Herr Davidsson sträck på er.
34:27
Goddag på er.
34:29
Goddag Herr Davidsson.
34:31
Är allt i sin ordning inför kvällen? Ja Herr Davidsson.
34:35
Alla snittar är förberedda, punchen är färdig att serveras och alla stolar utställda till gästerna.
34:41
Musikerna är ju också klara.
34:43
Utmärkt.
34:45
Då hälsar vi gästerna välkomna. Albertina, du öppnar portarna.
34:51
Ja.
34:53
Hasselbacken var min skapelse och nog var jag stolt att få möjlighet att ge människor mötesplatser för ett samtal för att dela en stund av glädje.
35:06
Jo, vi går till synagogan, lever traditionellt. Vi firar Shahnuka, Pesach och vi äter korser i den mån det är möjligt.
35:14
Skynda dig nu, Vilhelm, annars går jag före dig.
35:16
Ja, ja.
35:17
Jag har ju sagt till dig.
35:19
Barnen är klara.
35:20
Synagogan ligger på Själagårdsgatan. I samma hus ligger Mikve och den judiska skolan.
35:25
Håll mig i handen.
35:27
Synagogan är liten och ligger mellan boningshus.
35:31
En synagoga ska ligga på en mer fridfull plats och vara stor.
35:36
Jag tror att jag har hittat platsen där Stockholms nya synagoga ska stå.
35:41
Har ni skrivit under?
35:43
Ja, vi får hoppas att församlingen godtar.
35:47
Varendorfska tomten ligger mellan Kungsträdgården och Berseli Park.
35:52
Många i församlingen tycker Kungsträdgården ligger för långt bort. Jo, jag vet, men tomten är vacker.
35:59
Man skulle kunna bygga där. Det skulle bli en ståtlig byggnad att lämna efter sig till försämringen.
36:08
Ja, det blev det också. Det blev en väldigt ståtlig byggnad. Davidsson kom att etablera sig på fler sätt än killar som drar igång kaféer.
36:20
Hur kommer det sig att det här?
36:23
Det är två gossar som promenerar till fots från Norrköping till Stockholm och slutar med att de etablerar en mosaisk församling i stan.
36:34
Ja, den har funnits tidigare men de bygger en jättestor ny synagoga mitt i stan kan man ju säga.
36:43
det gör man vid den här tiden runt om i olika städer jag tror inte Stockholm ville vara sämre där utan det fanns nya, nybyggda och nyinvigda synagoger runt om i olika städer just vid den här tiden och den i Stockholm är ju imponerande faktiskt och just så invigs den 1870 när judarna då får fulla medborgerliga rättigheter så att det är ju en ganska fin tajming där och det är också i slutet av deras liv Men det är ju ett fin slut på historien kan man säga.
37:16
Men är det kaffe, Budapest, stubbar och Napoleon-bakelse som är grunden till den här enorma framgången?
37:22
Ja, det kan man ju verkligen säga. Jag kan säga att de här kaféidkarna som etablerar sig i början av 1800-talet, de är som nöjesentreprenörer i Stockholm och bygger större och större etablissemang. Och där är ju Bröderna Davidsson en av dem, eller två av dem då, aktörerna som blir väldigt framgångsrika. Men det tillkommer ju massor med nya nöjeställen i Stockholm. En hel kafékultur, man tänker sig Bärssalonger, Blanche Café, Kungsträdgården, Hasselbacken.
37:54
Det blir liksom stora...
37:57
Och tivoli varietéer och allt det drivs av sockerbagare slash svejtsare som vi har pratat om, den här yrkesgruppen. De är nöjesentreprenörerna helt enkelt och väldigt framgångsrika.
38:11
Så en sockerbagare här bor i staden, det är ändå en indikation på att det är ett hett nöjesliv.
38:17
Ja, det skulle man verkligen kunna säga under 1800-talet.
38:24
Tack så hemskt mycket Ulrika Torell för en spännande historia om, ska man säga svensk fikakultur? Ja, men det tycker jag absolut. En del av det i alla fall. Tack så hemskt mycket.
38:35
Jag blev väldigt tugen på en Budapest-dubbe. Jag tar det på hemvägen tror jag.
38:42
Du har lyssnat på Folkets historia med mig, Anders Lundin. Manus skrevs av Magdalena Indibeto, skådespelare. Det var Ivan Mattias Pettersson, Max Ulfusson, Ia Langhammer, Sara Indibeto och Vilgot Paulsen. Dramaredigering gjordes av Joshi Schalin, producent. Det var Lars Indibeto. Studion heter Hype och det här är en produktion av Hildurs.
