Folkets Historia – Podden med Anders Lundin

00:03 Du lyssnar på Folkets historia med mig, Anders Lundin. 00:08 Man var i uppror i den sovjetiska luftförsvarsledningen. Shinkarenko var chef för det baltiska luftförsvarsområdet. Det var han som sa att han på eget beslut hade skjutit ner DC-trensen. Det var uppror i det sovjetiska luftförsvarsledningen, det är fullt klart. 00:29 Det här avsnittet handlar om Sverige under kalla kriget, om hur det var att leva i skuggan av en aggressiv stormakt, om avlysning, om hemliga samarbeten, om det politiska spelet och om en av de familjer som kanske drabbades hårdast. Vi ska prata om när spaningsflyget Hugin, eller mer känt som DC-3, försvann spålöst över Östersjön. 00:55 Jag har aldrig sett din pappa. 00:59 Vad är han? 01:00 Jag visste aldrig vad jag skulle svara. 01:03 Bor han inte här? 01:04 Magen krampade när pappor kom på tal. 01:08 Och när den där sabla dagen i november kom. 01:17 Imorgon är det fars dag och då vill jag att vi alla ritar en fin teckning till far. Kanske en teckning av något roligt ni brukar göra med far. 01:26 Jag brukade inte göra något roligt med far. 01:30 Jag visste ju inte var han var. 01:32 Var han död? Hade han en ny familj? Hade han ens funnits? 01:41 Ibland dyker den upp den där filosofiska frågeställningen. Om ett träd faller i skogen och ingen är där för att höra det. Gör det då ett ljud? 01:51 Det handlar såklart inte om fallande grenar eller granar eller knaket som blir eller inte blir. Det man frågar sig med tankeexperimentet är väl har saker verkligen hänt om ingen är där och bevittnar det? 02:05 Min son läser just nu filosofi på gymnasiet och tycker precis som tonåriga killar i den åldern alltid tyckt att det är en jävla massa skitsnack. Måste de krångla till allt? 02:15 Men så slår det mig nu plötsligt att den där frågan kan bli verklig. Man förstår att någonting oerhört måste ha hänt. Men alla skakar på huvudet och förnekar det. Ingen har sett något. Ingen har hört något. Världen snurrar till och man ifrågasätter allt. 02:33 När ett svenskt flygplan försvann över Östersjön blev åtta familjer lämnade ensamma i total tystnad. Fullständig ovisshet om vad som kunde ha hänt. Det ska vi prata om idag. Med en man som måste ha arbetat med hemligheter hela sitt liv. Hej, får man säga vad du heter? 02:51 Jag heter Christer Lohkind. 02:53 Och du har jobbat på FRA. 02:55 Du är personerad militär. Jag är flygofficer, markofficer, alltså inte pilot. 03:02 Men hamnade tidigt inom underrättetjänsten och fortsatte där ända fram till pension. 03:08 Det låter ju väldigt spännande. Var det många hemligheter på jobbet som du inte fick berätta om när du kom hem? 03:13 Man behöll det mesta för sig själv. Det var ingen partner som ville lyssna på det där. 03:18 Det är lite som jag hemma. Jag jobbar med Robinson. Jag får inte berätta henne som vinner. 03:24 Det känns som att du är lite hemlighetsfull nu också. Inte så, jag vill skryta med dig. Det är inte så, men visst var det hemligheter. 03:32 Det är hemligt länge, det är det vi kommer att prata om idag också. Vi kommer att prata om de här två flygplanen som sköts ner, vet vi ju nu, men det visste vi inte då. Ett försvann och ett sköts ner. 03:44 Det har ju varit mycket hemlighetsmakeri om det länge och du har fascinerats av det och skrivit två böcker i ämnet. Vad är det som är så fascinerande med det som kallas Katalina-affären? 03:55 Det blev Katalina-affären därför att det var bekvämare att prata om Katalina. Den besättningen räddades ju där och så vidare. Det var lättare för de officiella personerna att hantera Katalina som var så konkret. 04:10 Indirekt då också sopade det lite grann under mattan. För det var så känsligt. 04:16 Kan du sätta oss in i handlingen lite grann? Andra världskriget är slut sedan inte alls så hemskt många år. Sex år, kanske sju till och med. 04:24 Per Adler Hansen har inte längre statsminister. Det är Tage Lander och vi befinner oss i det som kallas kalla kriget. Vad befinner sig Sverige här? Vi är ju inblandade, kan vi ju. 04:37 Det var ju efter kriget som sagt och början på kalla kriget och då utvecklades ju också olika scenarier hur man såg på ett framtida krig och då hade man ju olika försvarsplaner som man utvecklade För Sverige så hade vi ett anfall över Nordkalotten, en sjöinformation över Östersjön eller en operation via Polen, Tyskland och mot Skåne. Man visste ju vilka egna stridskrafter man hade och man... 05:10 Man försökte också förutse hur motståndaren såg ut. Och där kommer underrättetjänsten in. 05:15 Men visst, det framkommer ju så småningom att vi samarbetar en hel del med NATO-länderna. Och att Spanien som görs här i början av 50-talet sker i samarbete med LR? 05:30 Vi samarbetade inte med NATO. NATO hade ingen central underrättsorganisation. Däremot så samarbetar vi med enskilda NATO-länder, ja. 05:38 Så Sverige är i hög grad inblandad i det utbyte av hemligheter och spaning och förberedelse som pågår? 05:48 Jag vill säga att jag tycker alltid att man överdriver omfattningen. 05:52 Oj, berätta. 05:55 Har du svurit en lojalitetsed? Nej, jag ser det så. 06:02 Det här utvecklades efterhand men det är ju inte så att man bjuder på allting vad man har utan det sker ett välkontrollerat utbyte av konkreta fakta som man kanske är beredd att dela i andra av. 06:18 För att fråga, blir Sovjet... Alltså när kriget har slut, 1945, så då är Nati-Tyskland krossat och allt är över. Vad bra, hurra. Hur snabbt tar det innan vi upptäcker att vi har ett nytt hot i öst som ter sig nästan lika skräckenjagande? 06:38 Jag kan inte historien där, men man var nog ganska medveten om det redan i slutet på 40-talet. 06:45 Ett hot i någon form av... 06:50 Vi ska till den här tiden, men vi ska till familjen Elmeberg. Pappa Alvar, mamma Anna-Lisa, lilltjejen Eva och lillebror Roger. De har just flyttat till Hägersten, en förort utanför Stockholm- och ser fram emot att snart få spendera helgen med att hänga tavlor och sätta upp gardiner. 07:09 Sa du rätt tid till Kerstin? 07:13 Alvar? 07:13 Jag hör, jag hör. Brukar jag säga fel tider? 07:19 Nej förstås. 07:21 Nu är hon kvart över sju. 07:23 Den här dagen skulle vi ha barnvakt för mamma skulle till doktorn. 07:27 Min syster var sex hår och jag var tre och ett halvt. 07:30 Roger, drick upp din mjölk. 07:32 Vi hinner om vi småspringer. 07:34 Jag ska vara där om en halvtimme. 07:36 Då får du ta lågskorna så vi kan rusa. 07:39 Hur skulle det se ut? Komma till doktorn i lågskor. 07:44 Pappa var pilot. 07:47 Han arbetar på det civila flygfältet i Bromma. 07:50 Mörkt välkammat hår, skarpa ögon, alltid välrakade. 07:56 Här kommer ni ihåg doften av hega rakbalsam. Och så av pipan. 08:03 Godmorgon i stugan. Godmorgon. Jag är ledsen att jag är lite sen. 08:07 Ingen fara, vi hinner. Jag ska vara på firman först om 45 minuter. 08:11 Ja, vad bra. Godmorgon, tent Kerstin. Kan jag få en bunne? 08:15 Roger, kom och säg godmorgon, du är med. Jo, sitt inte där under bordet. Kom nu. 08:23 Kom nu. 08:25 Godmorgon, Roger kommer. 08:30 Fan, måste sticka nu? Ja, men han kommer nog fram när ni har åkt. På med kappan, Anna-Lisa. 08:36 Kerstin, du kan ge barnen varsin bull om det behövs. 08:38 Absolut. 08:43 Hej då, ungar! 08:44 Hej då! 08:45 Jag tror jag minns att jag stod i trappen och vinkade. 08:50 Jag såg mamma och pappa genom hissens lång, smala fönster. 08:54 Jag var tre och ett halvt år. Det var sista gången jag såg pappa. 08:58 Mars pannkaka nu, in igen. Nu ska vi klä på oss. 09:04 Mamma och pappa gjorde sällskap till Ornstull. 09:07 Mamma såg hur pappa klev på spårvagnen. 09:10 Vinkade. 09:12 Och försvann. 09:15 Det är Alvar som lämnar familjen för att åka till firman, kallar han det för. Det låter ju oskyldigt. Vilka var det egentligen som gömde sig bakom namnet firman? 09:26 Uttrycket firman var ju tidigt ett allmänt begrepp för det. 09:30 Både för rader det låg och flygplan, allting var firman. 09:34 Alvar, pappan som vi följer här, är han pilot eller är han signalspanare? 09:39 Han är pilot i flygvapnet, han har gått långa vägen, han flög sjöflygplan, han var med på sjöräddningen. Och så kom han över på transporten och i och med att han kom till transporten så flög han de tre signalspårningsflygplanen. 09:54 Visste man om att det här var ett ganska farligt jobb de hade? 09:57 Ja, det tror jag fruarna uppfattade genom att det var en hel del hemliga smaker i kring det. 10:03 Som även drabbade dem. 10:05 Och vad är det de gör rutinmässigt då? Går det att berätta om hur uppdraget ser ut för Alvar under den här tiden? 10:11 Ta besättning på DC-3 först så var det... 10:14 Man flög med en eller två piloter. 10:17 Man flög med en navigatör som tillika var signalist och man flög med en färdmekaniker. De var naturligtvis goda vänner men de hade helt åtskilda personer. 10:30 Så de som flög lade sig inte i vad de FRA-märkena gjorde och vice versa. 10:38 Det fanns en båsning där. Vad heter det? En båsning. 10:43 Var en håller sitt... 10:45 Man får intrycket av att vi var ganska långt framme i utvecklingen under den här tiden. 10:50 Det var en brytningstid som jag sa nyss. 10:53 Allting gick mot högre frekvenser. Man utvecklade radarsystem, man utvecklade sambandssystem och diverse annat navigationssystem. Totalförsvarens forskningsanstalt, FOA, som utvecklade material som passade våra syften också. 11:10 Och vad är det man vill få reda på? Vad är det man spanar efter på de här turerna? 11:15 Man spanar i huvudsak mot olika navigations- och radarsystem som utvecklades efter kriget. Det var intressant att följa. Det var de som skulle användas om det blev krig. DC-3 flög på 4000 meter och det gav en räckvidd på... 11:35 Över 20 mil. 11:36 Dels att han uppträdde normalt på en ganska stereotyp slinga över Östersjön. Längs en mittlinje som han hade definierat. Just för att inte provocera. 11:50 Förstod de besättningen om bordteknikerna och piloterna? Var de med på vad de gjorde och betydelsen och vikten av? 11:58 Det är jag övertygad om. 12:00 Och visste de om, det här är ju någonting som Sverige också delade med sig med andra länder. Visste de det också? 12:07 Det vill jag inte gå in på. 12:09 Det är vanligt, det är någon slags fascination över det här med utlandssamarbete. Men det är inte så som folk beskriver. Det är ett förtroendesamarbete i liten skala menar jag. 12:22 Men skiljer du dig lite där? När man hör andra prata om det här så finns det precis som du säger en fascination över att vi är agenter och vi spelar och vi är med i ett storspel. Men du menar att det är överdrivet. Vi spanar för vår egen del. 12:38 Ja, vi spanar i första hand för vår egen försvarsmakt. Och vi gör vad vi kan för att det ska lösas. Sen kan det vara en bonus att man ibland kan ha kontakter Och värdera vissa saker. Men det har ju alltid skett väldigt korrekt tycker jag. 13:03 Alvar, du är sen. Men inte för sen. Nej, nej. 13:07 Har frugan ordnat massäck just det? Nej, det får man fan göra själv. Hit och mugga av, va? 13:13 Hon snackar gott på morgonen. 13:16 Vi borde ha uniform. Jo. Jag har skrivit och bett att det ska bli ett krav. Ja, men ledningen verkar ovillig. Jo, men vi får stå på oss. Jo. I annat fall kanske det blir trafikflyget för mig. Det är bättre betalt också. 13:31 Vi avgår 0900, grabbar. 13:34 Vädret, bok. Har du några nyheter? Ja, Baltikum och Klinigrad kontrollerade och allt utan anmärkning. 13:40 Mattsson, Jonsson och Nilsson är på plats i Foahangaren. Avmarsch. Vad fan har du runt halsen, bok? 13:49 Vad är det för något? 13:50 Det är... Frugans strumpor. 13:55 Va? 13:57 Två nylonsrumpor, knutor till en stilig sjala. 13:59 Det var... udda. 14:03 Hon krävde att jag skulle ha strumpor runt halsen eftersom det är fredag den 13 idag. 14:08 Ja, jävlar. 14:10 Frumtinnor. 14:20 God morgon, Hugin är redo för klarering och avfärd. 14:22 Hugin, Hugin, bana 3-0 klart, starta. Strik i 1500 mot Kallskär, marsshöjd 9200 fot. Repetera. Vi stiger till 1500 mot Kallskär, marsshöjd 9200 fot. Hugin, lycka till, klart slut. 14:28 Klart slut. 14:50 Fredag den 13. 14:52 Var det det alltså? Jo, det var det. De pratade om att de ville ha uniformer på sig. Vad handlade det om? 14:59 Det var ju bara ett sätt att få flyg till Läggman. 15:03 För det här har ju använts som... 15:05 Det här har man ju pratat om att de ville ha uniformer för att de visste att de riskerade att bli nedtvingade på sovjetisk mark. Och då skulle de... Om de var civilt klädda så skulle man kunna bli anklagad och vara spion. Och då kan man bli skjuten. Med uniform så blir behandlingen annan. 15:20 Uniformer? Uniformeringen handlade om korrekt behandling enligt några sådana här staggar. 15:28 De insåg riskerna, det är fullt klart. 15:31 Åren innan här, tiden innan har ju amerikanerna varit lite framfusiga och till och med flytt in över sovjetiskt område. Hade de flugit en lov över Moskva till och med? 15:42 49, 50, någonting sådär. Då skapade amerikanerna ett särskilt projekt. 15:49 Och det innebar att man flög kontinuerligt över Östersjön och hade långdistanskameror och signalspaning. Och det var ett sådant flygplan som sköts ner våren 1952. 16:02 Ett amerikanskt plan som sköts ner? Ett amerikanskt plan som sköts ner. 16:04 Det hade jag ingen aning om. Det kände man till på firman också. 16:11 Vad blev efterspelet på det? Det måste ju varit otroligt allvarligt. 16:16 De kom med stora förband till Kastrup och så flög de över hela Östersjön. Men de hittade ingenting på den tiden, SAS i alla fall. 16:25 Men nu har man hittat... 16:29 Jag vill inte gå in på vilkas ord, men man har dykt på de ställena där den ligger. Så det här har hänt? Det har hänt, men det händer mer saker. Det du antydde nyss om flygning över Moskva. 16:42 Det var operation Geojitsu, som den hette. 16:46 Britterna fick flyga över Sovjetunionen för Churchill men amerikanerna fick inte flyga över Sovjet för Truman. 16:52 Så Churchill tillät spaningsflyg som låter otroligt riskabel. 16:56 Ja, det gjorde han. Så britterna organiserade en flygning. De startade samtidigt från en bas i England och flög mot Danmarken. 17:08 luftankade och sen delade de på sig. Så en flög ner över vitryska Milot, en flög mot Moskva Milot och en flög över Baltiska Milot. Vad är Milot? Militärområde. Och sen vände de mot Danmark luftankade för att hinna orka hem till England. Men det där skapar ju storm i det sovjetiska luftförsvaret. 17:31 Det kan man förstå. 17:32 Och likadant den morgonen så sköts det ner ett spaniskt flygplan- japanska sjön i riktning mot Kamshaka där uppe. 17:41 Vilken morgon? Den 13 juni? 17:43 Den 13 juni, ja. Jaha. 17:45 Vad var ett amerikanskt plan som skötts ner där? 17:47 Ja, en stor RB29. Men alltså, jag nämnde det här därför att jag är övertygad om att man var i uppror i den sovjetiska luftförsvarsledningen. Det kanske ändå spelar en viss roll här. Jo, det är säkert det. För den här Shinkarenko, ett namn som förekommer i flera, han var chef för det baltiska luftförsvarsområdet. 18:08 Det var han som sa att han på eget beslut hade skjutit ner DC-3. 18:13 Jag har hört någonstans att de hade bytt besättning, att det var en ny pilot eller något sånt. 18:18 DC-3 tillhörde något som kallas för sjätte transportgruppen. 18:23 De flög av olika piloter, det var inget konstigt. Men just Alvar Elmerberg var nog den som flög mest, tror jag. 18:32 När Elmerberg förberedde sig att flyga så kom... 18:37 Husell dit. Husell var den flygande ingenjören. Men han blev avvisad av Elmeberg. 18:45 Det står bara så i pappret. 18:47 Och det betyder ju att Elmerberg flög ensam. 18:50 Så han räddade livet på sin kollega där? 18:52 Ja, jag har fått intrycket av att man ville att Elmerberg skulle flyga den här dagen. Det är svårt att bevisa, men jag har fått intrycket. 19:02 Finns det tecken som tyder på att svenska försvaret visste att den här flygningen kanske inte var lika oriskabel som de tidigare? 19:13 Man kände ju till privateen som hade skjutits ner tidigare. 19:17 Det kände man till. Men då är det också viktigt att påbygga att privateen flög på ett annat sätt, längs kusten. 19:25 Det är mer provocerande. Men det är klart att det kommer ju till senare. De här taggarna kan vara med säkerhet provocerande. Vad är taggar? Bakgrunden till taggar var... 19:39 Att man ville mäta mot en ny radarstation. 19:44 Det var en nyutvecklad radarstation. Och den var naturligtvis intressant i ett krigsläge att slå ut. 19:51 Det gällde alltså att spana på den där. 19:54 Dels att få reda på var den fanns och dels få spana in alla data på den. Och då hade DC-trean två antenner av speciellt slag i varje vingspets. 20:07 Och då flög man mot den här radarstationen, kurs rakt emot den. 20:13 Och sen kunde man pejla, för om du girade lite grann åt ett håll, då fick man en högre signalstyrka i den andra antennen. Och så kunde man gira åt andra hållet, då fick man högre signalstyrka i den andra. När man hade samma signalstyrka i båda, då hade man ju kursen. Och då tog man kursen från piloten. 20:33 Och då kunde man sätta in en attack via ett eventuellt? Mycket väl. Det låter ju offensivt att ett svensk plan sätter kurs rakt mot en radarsstation. Att det är provocerande. 20:44 Man flökte två taggar. 20:46 Startorden kom efter den andra taggen. 20:49 Den ryska eller sovjetiska startorden? Efter den andra taggen. 20:53 Då fick de nog. 20:58 Fredagen den 13 juni 1952. 21:04 Piloten och pappan Elmeberg lyfter från Bromma flygplats och styr mot Gottska Sandön. 09.47 gör man en så kallad tagg mot en sovjetisk marinövning. 21:18 10.37 gör man ytterligare en tagg mot radiostationen i Liepaja innan man styr tillbaka norrut och skickar en lägesrapport. 21:27 11.23. 21:29 Ett avbrutet nödanrop sprakar ut på HF-nätet och efter det blir allt tyst. 21:40 Mamma! Ja? 21:41 Vi ringer! Jag hör! 21:56 God dag. Mitt namn är Roland Bengtsson. Jag kommer från Försvarsmakten. 22:01 Ja. 22:02 Fru Anna-Lisa Elmerberg. 22:05 Ja. 22:07 Kan vi komma in? 22:09 Vi behöver tala med er. 22:12 Jaha. 22:14 Kanske barnen kan gå till någon granne. 22:18 Varför? 22:18 De kanske har en barnkammare. 22:21 Jo, ja. Eva och Roger. 22:25 Ni får gå in i barnkammaren. 22:30 Vi sätter oss ner, fru Elmerberg. 22:34 Er make och vår kollega är saknade efter en navigeringsflygning på Östersjön. 22:43 Vad menar ni? 22:45 Sista lägesuppgiften är när det hölls 11.08. 22:47 Vad betyder det? 22:48 Det kan ha skett en olycka, eller inte. 22:51 Nej. Vi vet ingenting. 22:53 Nej. 22:59 Hela kvällen satt mamma i hallen vid telefonen och väntade på nyheter. 23:04 Hon skulle vänta hela livet. 23:11 Ett flygplan ur flygvapnet saknas sedan tolvtiden idag, meddelar försvarstaben. Planet som var av typ DC-3 skulle utföra navigeringsflygning över Östersjön. Ombord befann sig åtta man, varav sex radiotelegrafister. 23:27 Flygplanet startade från Stockholm klockan 9.05 och hade bränsle för sex timmars flygning. Vädret var jämförelsevis gott med relativt liten sjöhävning. 23:45 Det är från Dagens Nyheter här. 23:49 Vi har frågor. Jaha. 23:52 Fru Judith Mattsson, vad är er reaktion på att DC-trean är saknad? Ja, vad gör de för att hitta våra män? 24:01 Vad har ni fått veta? Ingenting. Vi får ingen information. Kan det ha varit något konstruktionsfe på planen, tror du, Mattsson? Nej. 24:09 Vad tror ni då? Jag tror att de har blivit nedskjutna. 24:17 Vad tror fru Elmerberg har hänt? 24:19 Jag ber för att ett under skett. 24:22 Tror ni flygplanet har störtat? 24:24 Det får inte vara så att min man och hans kamrater är borta. 24:33 Var är DC-3? Hur kan denna försvunnit spårlöst? 24:38 Vi har inga kommentarer. Kustflottan samt två Katalina-flygplan och åtta spaningsflygplan deltar i eftersökningarna. 24:49 Ett svenskt Katalinaplan har som omtalades i morgonyheterna beskjutits av ryskt jaktflyg och saknas sedan dess. 24:58 Besättningen består av sju man. 25:01 Katalinaplanet som hade deltagit i spaningarna efter den saknade DC-3 besköts tidigt i morse av två ryska jaktplan typ MiG-15. 25:14 Katalina fick väldigt stort utrymme på bekostnad av diskussionerna kring DC3. Det var ju tacksamt att diskutera Katalina. Besättningen hade räddats. 25:27 De fick någon slags hjältestatus. 25:30 Till exempel när de hämtades i Finland och flög hem och landade på Barkaby. Där står hela pressen och Dagens EK och Sven Gäring och tar emot honom. 25:40 Det kan man ju bara spekulera om. 25:43 Det var en spännande historia att berätta för där kunde man berätta någonting. Och det fanns en hjältesaga. Det fanns en hjältemodig pilot som hade landat skeppet. 25:56 Om vi ska säga någonting om det. De var ju beskjutna och sårade. Det var ju folk som blivit träffade och skadade. Det var ju krigsoffer som kom hem. 26:06 Det kan man säga. Men just den där hjältestatusen Det var lite olycklig, för det var ju så att säga sorg efter DC-3. 26:13 Det var bekvämt för regeringen och det var tacksamt för journalisterna. Vet vi vad som hände bakom det här då? Bakom hemlighet i den politiska världen så måste ju ändå DC-3 ha varit en enormt stor fråga. Vad visste man och vad var det man berättade och vad var det man inte berättade? Vad vet vi om det? 26:34 Man försökte börja med att prata om att det var utbildning i telegrafitjänsten. 26:40 Det var ju en lögn. 26:41 Det var osäkert vad det slog ner. Man hade ingen riktig nedslagt plats men man beräknade faktiskt tre olika områden. 26:51 Och när man långt senare hittade den så var den faktiskt mitt i det första prioriterade spaningsområdet. 26:58 Vad vet vi idag om spelet i den politiska världen? Det är tunga namn som vi känner till än idag. Det är Lander och Dag Hammarskjöld som är inblandade. 27:09 Vad vet vi? Vad sa de? Vilka pratar de är? Hur gick snacket? 27:12 När man tittar på vad som skrevs vid den tiden så till exempel i Landers memoarer och dagbok Det verkar precis som om regeringen var helt ovettande om den här verksamheten. 27:27 Till och med Norde själv möjligen var okunnig om det här. 27:31 Det var flygvapenschefen. 27:35 Det gällde att hålla pressen på avstånd också. Det gällde att pressen skrev rätt saker. 27:40 Vad var man mest rädd för att pressen skulle skriva tror du? 27:44 Ja, vad det verkligen handlade om. Att det verkligen var signalsparning, det blev ju klart först, senare. 27:50 Men undrade inte folk, men det måste ju ställas väldigt mycket konstiga frågor. Förstod man, i vilken grad förstod man att det hade blivit nedskjutet? Eller var det ett mysterium att det kanske bara störtade av tekniska skäl? 28:01 Nej, man hade ju det där avbrutna anropet. 28:05 Det tog man som tecken på att det måste ha varit någonting som hade hänt. Men man kunde inte förklara varför. 28:13 Vi hade ju ingen radar på den här tiden i Sverige, utan radarn tillkom som en följd av det här, det påskyndade som en följd av den här händelsen. Man hade alltså inte något annat att gå efter än färdplan och anropet. Och sen kan man lägga in väder och sånt där också, och tidpunkterna för de andra lägesrapporterna. 28:34 Som vi ser det med ögonen som fanns 1952. Nu vet vi, nu pratar vi om ett plan som blev nerskjutet. Vi vet så mycket. Men då visste inte allmänheten, inte pressen och inte de anhöriga vad som hade hänt. 28:49 Nej, det var bara spekulationer. 28:51 Men hittade man ingenting efter planet? Man brukar ju ändå brakspiller och oljefläck, någonting. 28:57 Jo, efter ett par dagar så hittade man... 29:00 Livbåten. Men det intressanta var att livbåten var ju fortfarande packad i sitt hölje. Den hade alltså i samband med kraschen så hade den slungats ut. Men den var inte utvecklad. 29:11 Det var ju det verkliga tecknet. Och den hade alltså granatsplitter som hade trängt igenom höljet. 29:17 Och kom det ut då? Ja, det kom ut. Men i det ögonblicket så måste ju, det har varit uppenbart att planet blev beskjutit. 29:24 Det var en bekräftelse. 29:26 Ja. 29:26 För det första så beordrades två utredningar. En för DCT och en för Katalinan. Och de var färdiga på 10-12 dagar. 29:38 Och brådskan ledde också till att man skrev en liten bok som kallas för Blåboken. För regeringen tänkte ta upp den här nedskjutningen i FN. 29:50 Så man forcerade lite utredningarna i början där. Men det var inte särskilt djupgående utan det byggde på livbåten i stort sett. 30:01 Anna-Lisa, du och barnen kanske vill komma in till oss och se på vår tv. 30:07 Ikväll är jag lite trött. 30:10 Jag skulle fylla åtta år och det var en isande kall vinter. 30:15 Många snögubbar att bygga och jag tänkte väl mest på nya hockeyrör där jag skulle få en ny klubba. 30:23 Du, ta en bulle till av mina hemvakna. Tack, tack. 30:29 Mamma, jag hittar inte fågeltröna. Gå ner till butiken och köp. Får du lite frisk luft? Nej, jag vill inte. Jo, ta med dig grannflickan. 30:44 Hon ville aldrig gå ut och leka. Nej. 30:48 Man vet ju inte vad det beror på heller. Nej, så kan det väl vara. 30:52 Om Alvar varit här hade jag kunnat prata med honom om saken. 30:58 Det hade varit VM i hockey när jag var sex. Sovjetunionen mot Sverige. 31:04 Ryssarna hade cykelhjälmar. 31:07 Det var spännande. 31:10 Men mamma, hon vill inte tala om ryssar, matchen eller hockeyrör. 31:20 Men du, följ med till Ballpalet på fredag. 31:23 Vet du, det är den där lillbapp som ska sjunga. Sånt måste ju planeras. 31:28 Med barnvakt och allt. 31:34 Jo, sen vet man ju inte. 31:38 Vad vet man inte? 31:39 Jo, det talas ju. 31:42 De hittar en livbåt. 31:44 De kan ha blivit upplockade. 31:52 Att allvar skulle vara tillfångatagen? Ja. 31:57 Ja, man vet ju inte. 31:59 Rätt var det är så kanske han kommer hem. 32:02 Och då vill jag vara hemma. 32:05 Eller om han skulle ringa. 32:17 Sverige dansade glass till Hound Dog och fick tomatkatchup. Och visst levde vi i den nya tiden. Och visst fick jag den nya tidningen 91 Ann Karlsson och glassen Top Hat. 32:30 Men fonden i vårt liv var mörk. 32:33 Vi levde i disharmoni med tiden. 32:36 Vi väntade. 32:42 Anna-Lisa. 32:43 Ja? 32:46 Tänk om Alvar och hans kamrater valt ett annat liv. Nej. 32:52 De kan ha haft andra familjer i Sovjetunionen. 32:55 Det kan jag inte tänka mig. 32:58 Det kan ha varit planerat. 32:59 Du pratar. 33:01 Du är ung. 33:05 Nej vänner, nu följer du med till Ball Palais. Och du får låna en klänning av mig va? Från den där nya butiken Kappahl. 33:13 Nej, jag är hellre hemma med Roger och Eva. 33:19 Vad var det som de inte fick besked om? 33:23 Man försökte ju skriva i tidningar. Karin Jonsson skrev en artikel i en veckotid. Vem var hon? Karin Jonsson var maka till en av spanarna. Och den artikeln blev censurerad sen. 33:38 Menar du att den inte trycktes någonsin, hennes artikel? 33:41 Jo, den trycktes med viss korrigering. Men de försökte på så sätt intervjuer i tidningar och krav på besked där flygarna fångade sig. Det skrevs en del om det. 33:54 Man uppvaktade försvarsministern, man uppvaktade utrikesministern, men de fick alltså inga bra svar någonsin. 34:01 Vad var det de inte visste? 34:03 Med tanke på granatplanet blev beskjutet. Det verkar ju som att det har störtat om man hittar den där fallskärmen. 34:14 Den hittades ju strax öster om Golska Sanden. 34:21 Då kan vi bara tolka det som så att om det var där den slog ner så har den ju inte varit inne över Sovjetunionen eller något sånt där. Ryssarna rörde sig aldrig över vattnet så långt norrut. Möjligen så var det en del båtar ute men det var ingen som var i nedslagsområdet. 34:41 Det finns ju andra konsekvenser för familjerna än de emotionella. 34:48 De har ju förlorat sina familjeförsörjare. 34:51 Det var ju trassel från början att de inte fick säga att deras män tillhörde FRA till exempel. De skulle säga att de tillhörde flygvapnet. 35:01 Redan där gick det snett. Och sen det här att inte få något besked hur långt utringen har kommit- Några av de anhöriga skrev brev. En ville begära att få ta del av alla handlingar i ärendet. 35:19 Det avslogs och man skrev att inget av materialet kunde släppas. Man försäkrade samtidigt att det i handlingar inte fanns något som kunde kasta ytterligare ljus över frågan och flygplanens och besättningens övde. Därmed hade man stängt dörren. 35:35 Det skulle inte bli något mer. 35:42 Vet du någonting om hur rutinerna är i andra länder? Det här händer ju såklart i den här underrättelsetjänsten lite här och var. Vi pratade ju om ett amerikanskt plan som försvunnit under. Hur förhåller sig andra statsmakter till anhöriga som förhåller? 35:59 Man kunde ju tänka sig att de anhöriga blir, på samma sätt som deras män visste vad de höll på med, kan ju fruarna också få information mot löften om att det här får ni av oss och det får ni inte läcka ut. 36:12 Flygvapnet har alltid haft rutiner för hur man tar hand om... Folk som omkommer. Det är ju nästan rutin i flygvapnet. Men man hade ingen rutin för att hantera de civila. Och därför gick det ut över dem. När privateeren skötts ner så kom det tre till fem flygplan till Kastrup. Hade Kastrup som bas och sen flög de kontinuerligt och spanade i Östersjön efter privateeren. Men den hade ju alltså sjunkit helt... Men bara det att man satte in helt andra resurser än någonsin vi gjorde. 36:45 Tyder på att... Ibland kan man få intryck att de kanske inte ville hitta den. 36:51 Vad skulle det kunna bero på då i så fall? 36:53 Det är svårt att hantera. 36:57 Köp folket i bil! Kom och köp! Stå inte där och gasta! Kom och köp folket i bil! Vill han köpa intressanta artiklar om DC-trean? 37:07 Vadå för DC-trean? 37:09 Jätteviktig händelse i Sverige. Planet var utrustat med radiospaning. Jag ska in på systemet. Flytta på dig. 37:16 Jag hade hoppat in för en kompis och skulle sälja Vänsterns tidning. 37:21 I den här blaskan fanns artikeln. 37:24 Beskrivningen om radarflygningarna över sovjetiskt område. 37:29 Ska du inte läsa om hur Sverige har samlat in uppgifter för USAs strategiska bombflygsräkning? Nej, tack. Det är bra. Läs om hur Sverige i hemlighet samarbetar med USA. 37:41 Du har fått allt om bakfoten, grabben. Vi är neutrala. Köp folket i bild! Om du sålt Hemmets veckotidning hade jag kanske köpt. 37:52 Jag fick ta med mig alla tidningarna tillbaka till studentrummet. 38:00 Jag fastnade i artikeln av Duncan Campbell. 38:03 Det stod att uppgifterna som min far och hans kamrater samlat in skulle användas när kärnvapenbestyckade amerikanska flygplan skulle flyga mot Sovjet i händelse av krig. 38:18 Alltså DC-3 har samlat in uppgifter. De spanade liksom. 38:23 Och uppgifterna skulle användas för kärnvapenbestyckade amerikanska flyg. 38:28 Ska du inte ha mer vin? 38:29 Kärnvapen... Alltså, kärnvapenbestyckade amerikanska flyg som skulle flyga mot Sovjet i händelse av krig. 38:37 Ja, du säger samma sak hela tiden. 38:40 Det handlar ju om att avslöja vad som händer. 38:43 Erik, ska vi dansa? 38:46 Mina kamrater var inte intresserade. Min mamma förmådde inte prata om varken pappa eller vad som hänt. Ingen kollega till far hade hört av sig. Myndigheterna teg. Allt var tyst. 39:05 Jag springer, rusar fram. Det grenar, moln, stigar, vind... 39:13 Långt där framme ser jag hur han rör sig. 39:15 Hans kortklippta frisyr. Jackan. Jag springer och så närmar jag mig. 39:21 Men så plötsligt är han långt före. 39:23 Som en liten prick bland kumul och smålanden. 39:28 Det är sonen som pratar här om sin pappa som har präglat hans liv också. Det är han som så småningom, vi får följa när han hittar nya uppgifter i tidningen om DC-3 och Sveriges informationsutbyte med andra stormakter. Vad är det för uppgifter som kommer fram? Det låter som om vi är i 70-talet någonstans här. 39:49 Jag tycker bara att det här med utlandssamarbetet ska inte ha för stor plats. För det är överdrifter, för det låter så spännande. 39:59 Men det var en välkontrollerad verksamhet. 40:02 Men vi behöver inte slå fast att det var så. Det intressanta är kanske att det är det som har... 40:07 blivit en stor fråga. Att den har uppkommit och att man har diskuterat det så mycket och att konspirationsteorien så småningom ligger upp. 40:15 Men vi gjorde inte någonting på uppdrag av någon. 40:20 Det tycker jag är en väsentlig skillnad. Det är inte uteslutet att det någonstans finns ett intresse hos någon annan stat också. Visst, det kan hända. Men man gjorde inte uppdrag på... Man bedrev inte 40:35 Spaning på uppdrag menar jag. 40:37 Du har ju pratat med Roger, sonen. 40:40 Ja, jag kände honom väl. 40:42 Vad har han sagt om all den här ovissheten gjorde med familjen? 40:46 De blev ju aldrig kvitt historien heller. 40:49 De blir ju ständigt påmindare. Bara namnet hans har ju känt. 40:53 Och här sitter vi och gör ändå ett avsnitt. 40:56 Jag berättade för honom att jag gör det här. Jag tyckte jag skulle informera honom. 41:01 Du kände att du ville berätta det för honom? 41:03 Nej, det kommer gå med. Jag tror inte han vill bli överraskad. Vi har samarbetat så väl tidigare. Han har hjälpt mig med mina böcker. 41:12 Så om jag gör någonting nu så ska inte han vara okunnig om det här. 41:17 Slutade man spionera efter det här? Lugnade det ner sig eller? 41:20 Spionerat. 41:25 Som vi kallar det. 41:26 Slutade man spana, förlåt. Lugnade det kanske det gjorde en stund, men man hade ju en reservmaskin som man hade använt för materiell utveckling och alldeles möjligt forskningsuppdrag för FOA och sånt där. 41:41 Det var 02-an som man kallar den för. 01-an var ersättningsmaskinen. Och den hade man då under tre kvarts år eller ett år. Sen kom ersättaren, en vickers varsity- En större maskin, en lite större maskin med lite större kapacitet. 41:59 Ja, men det som är spännande för oss nu det är ju att det går att se den mytomspunna DC-trean finns på museet i Linköping. Ja, det gör det. Värt ett besök. 42:13 Det är väldigt väl ordlott. 42:15 Och i nästa avsnitt så ska vi få berätta om jakten på det försvunna planet om de personer som jobbar med att få fram sanningen att den ska komma fram och vad familjerna gjorde för att få upprättelse och om konspirationsteorierna som i tiden växte fram i media. Och till sist kanske vi också får reda på vad som faktiskt hände den här förmiddagen över Östersjön. Nu tackar vi så hemskt mycket Christer Lohkind. Tackar. 42:45 Passionerad. Passionerad menar jag. Men kanske det är bägge. Och vi får se det i flygvapnet. Det blir otroligt spännande. 42:54 Det här avsnittet gjordes i samarbete med Flygvapenmuseum i Linköping där man kan se DC-3 och uppleva det kalla kriget Sverige. Manus skrevs av Magdalena Indebeto. Skådespelare var Ivan Mattias Pettersson, Vilgot Pausen, Max Ulfesson, Ia Langhammer, Sara Indebeto, Pia Halvorsen och Alexander De Sosa. Dramaredigering gjordes av Anders Olsen. Det här var en produktion av Hildurs och studion heter Haim. Det här avsnittet gjordes i samarbete med Flygvapenmuseum i Linköping där man kan se DC-3 och uppleva kalla kriget Sverige på riktigt.