Historien om podd

00:09 De bruna, nästan röda bergen sträcker sig från tjocka skogar. 00:18 Mellan rullande kullar klädda i gräs och vindrankor pålar klarblå floder. 00:24 Husen ligger glest i det pampiga landskapet här i västra Sydafrika, några mil utanför Kapstaden. 00:33 Men den 11 februari 1990 står tusentals människor samlade här, fulla av förväntan. 00:44 Undratals journalister från världens största nyhetskanaler trängs mellan människorna. 00:49 Alla försöker de hitta bästa möjliga utsikter för gatan. 00:54 Där ligger ett byggnadskomplex med höga stängsel, taggtråd och gallergrindar. 00:59 Och denna soliga eftermiddag är alla blickar fästa på just grindarna. 01:07 14 minuter över fyra på eftermiddagen händer det alla väntar på. 01:12 Grindarna rullar åt sidan och avslöjar två gestalter. 01:21 En äldre man med grått kortklippt hår och en mörkro kostym som håller sin fru i handen. 01:28 De tusentals åskådarna skriker ut sitt jubel. Journalister tävlar om att kabla ut nyheten först. Allt medan den gamle mannen vandrar nedför gatan och tar emot höraropen med en knuten näbe sträckt upp i luften. 01:45 Efter 27 år i fängelse är Nelson Mandela äntligen fri. 01:53 Du lyssnar på historien om Nelson Mandela. 01:57 Mannen som kämpade mot ett rasistiskt system och stämplades som terrorist. Så hur lyckas han bli en symbol för hopp i hela världen? 02:09 Jag heter Blenda Settevall-Klingert. 02:19 Jag såg människor dödas, vänner som blev avrättade. Jag satt i fängslar, arresterade ett par gånger. 02:29 Jag fick en gevärspipa i nacken av en polis. Som person blev man berörd som människa i detta. 02:40 Det här är Magnus Wallan, Sydafrika-expert och aktivist, som alltså var aktiv i Sydafrika under 80- och 90-talet. 02:50 Under de här åren, 84-94, så är det klart att jag var med om saker som var obehagligt och som fortfarande kommer färga mig under lång tid. 03:03 För att förstå hur vi hamnade här behöver vi gå tillbaka i tiden. 03:12 1948, över 40 år innan jublet utanför fängelset, går Sydafrika till val- Eller en femtedel av befolkningen gör det. 03:25 För på den här tiden är Sydafrika ett fundamentalt segregerat land. 03:31 Av de cirka 13 miljoner människor som bor i landet är det bara två miljoner som får rösta. 03:38 Och nästan alla de människorna är vita. 03:42 Och de röstar nu fram landets nationalistparti till makten. 03:46 De har en öppet rasistisk politik. Några år tidigare, under andra världskriget, hade de till exempel väldigt goda relationer med nazisterna i Tyskland. 03:58 Med valsegern i hand kan de införa sitt stora valöfte. 04:03 Ett system som ska göra det segregerade landet ännu mindre jämställt. 04:10 Bara vita ska få bo i de finaste områdena. All bördig mark, alla mineralfyndigheter, ja egentligen allt som är värdefullt i landet, tillfaller de vita. 04:24 Det kanske viktigaste är ju sedan början på 1900-talet då man bildade lagar, stiftade lagar som innebar att afrikanerna inte kunde äga sin mark. De kunde inte äga sin mark mer än på några reservat som utgjorde 13% av Sydafrikas yta. 04:45 Alla som inte är vita ska nu trängas i kåkstäder och slumområden runt städerna. 04:52 Systemet som nationalistpartiet gått till val på och nu ska införa har ett namn. 04:59 Apartheid. 05:01 Eller åtskillnad på språket afrikans. 05:06 Nu kategoriseras hela landet i fyra grupper. 05:10 Vita, svarta, färgade och indier. 05:17 Av dem är det alltså bara vita som har demokratiska fri- och rättigheter. 05:22 De andra som utgör runt 80 procent av befolkningen utsätts för kränkande regler. 05:28 Bland annat måste de bära ett inhemskt pass överallt. Där står var de bor, jobbar och var de tillåts resa. 05:38 Svarta får inte gifta sig eller ens ha ett förhållande med vita. 05:43 De får inte jobba i vita områden förutom i undantagsfall. 05:47 De får inte besöka samma sjukhus eller gå på samma universitet. 05:52 Allt detta är såklart en enorm kränkning som sticker i ögonen på miljontals människor. 06:00 En av dem är en 30-årig man. 06:03 Han är lång, bredaxlad, har smala nyfikna ögon och skarpt intellekt. 06:10 Han heter Nelson Mandela. 06:14 I början av 40-talet flyttade han till Johannesburg efter att ha religerats från sitt universitet. 06:21 Han gillade inte hur skolan styrdes och deltog i en protest mot ledningen. Vilket alltså slutar med att han snällt fick packa sina väskor. 06:31 Men Nelson är en karismatisk ung man och har lätt att hitta både arbete och vänner i den nya hemstaden. 06:40 Efter några ströjobb hamnar han på en advokatbyrå- Det är en ovanlig byrå eftersom den har både svarta och vita klienter. Och här börjar Nelson längst ner på stegen som articled clerk, typ en assistent. 06:57 Han är då, jag tror det är faktiskt den första svarta juristen i Sydafrika. 07:03 Och var med och startade ANCs ungdomsförbund vid den här tiden också. 07:10 Eller African National Congress. Det är en politisk rörelse som kämpar för ett jämställt Sydafrika. 07:20 Nelson blir medlem 1944 när han är 26 år gammal. 07:25 Men den här rörelsen hade ju då funnits och växt. Men när Oliver Tambo och Nelson Mandela bildade ugnsförbundet då ville man att få mera handling. Man ville tala om visionerna över Sydafrikas framtid på ett annat sätt. Det inte räckte bara med att skriva brev. Defiance campaigns. Där man brände passen till exempel. 07:54 Nelson startar alltså ANCs ungdomsrörelse men han fortsätter också studera på universitetet via korrespondens. 08:03 På kvällar och morgnar efter jobbet på advokatbyrån sitter Nelson vid skrivbordet och pluggar timme efter timme tills han tar sin examen. 08:14 För att motverka allt stillasittande håller han igång med boxning och löpning medan han fortsätter jobba hårt på byrån Utöver allt detta är han en av de högst uppsatta i den nya ungdomsrörelsen och deltar i många protester mot landets orättvisor. 08:35 Och 1948 blir det, som vi vet, ännu värre med de orättvisorna. 08:42 Det är nu nationalistpartiet vinner valet och inför sin kränkande apartheid-politik. 08:51 Och det är något som den nu 30 år gamle Nelson inte kan stå ut med utan vidare. 08:58 Jag tror att han ser systematiken i förtrycket och omfattningen över lagstiftningen, över kontrollsystemen, passlagarna och att det inte bara handlar om att man inte får sitta på samma parkbänk eller åka samma buss utan också hur det här är ett uppbyggt system för att tvinga bort afrikanerna från sin mark och få dem att bli... 09:25 lönarbetare åt vita i det vita Sydafrika. Det är den storskaliga grunden för apartheid. 09:35 En stor skillnad mellan ungdomsrörelsen och moderpartiet- är att ANC förespråkar passivt motstånd mot regimen. 09:44 Det kan vara boykott eller strejker. 09:47 Ungdomarna däremot vill som tidigare nämnt se mer aktiva tag- Nelson är själv i spetsen för flera aktioner under 40-talet där gruppens medlemmar till exempel tar sig in i stadsdelar och bostadsområden där svarta människor är förbjudna. 10:07 Med sin blotta närvaro protesterar de mot det rasistiska systemet. 10:14 Men Nelson stannar inte där. På 1950-talet öppnar han och vännen Oliver Tambo sin egen advokatbyrå. 10:24 Och han bildar då Sydafrikas första svarta juristfirma med Tambo i Johannesburg. Han bildade dessutom kontor i en vit stadsdel. 10:37 Och detta tycker ju myndigheterna inte om. Så man försöker att tvinga ut honom. Och han försöker stoppa och stänga hans kontor. Men... 10:50 De misslyckas, de fortsätter att driva rätt och han gör sig ett namn. Han blir berömd vid den här tiden kan man säga. 10:57 Nelson kan snart börja unna sig mer av livets goda. 11:02 Han klär sig gärna i tjusiga kostymer och kör runt på stan i en dyr bil. 11:09 Han vet mycket väl att det sticker i ögonen på vita medborgare att se en framgångsrik svart man leva gott. Men det bryr han sig inte om. 11:29 Men trots att Nelson lever bekvämt så tar han inte paus från sin övertygelse. 11:35 1956 möts tusentals aktivister i en stor utspridd förstad till Johannesburg hem åt stora delar av den svarta befolkningen i området. 11:47 Nelson kan inte själv vara på plats men tar del av budskapet. Något måste hända. 11:54 Inte bara ANC utan man byggde ju upp och Kader fanns också organisationer för de indiska befolkningsgrupperna och för de vita. Congress of Democrats och Indian Congress. Och det blev Kongressalliansen som det hette. Och det var ju ett sätt att mobilisera bredare. Här satte man ju upp de politiska visionerna för hur man ville ha ett framtida Sydafrika. 12:18 Tillsammans kommer aktivisterna överens om ett slags politiskt manifest som kommer att kallas för Freedom Charter, frihetsmanifestet. Och texten inleds med ord som kanske inte borde vara radikala. 12:33 Men i ett segregerat, förtryckande land som Sydafrika är det rena sprängstoffet. 12:43 Sydafrika tillhör alla som lever här, svarta och vita. 12:49 Nelson Mandela, 26 juni 1955. 12:56 Polisen slår till mot den stora folksamlingen i Sovjeto och mängder med demonstranter grips. 13:05 De utpeckades ju som kommunister, man åtalade dem för hög förräderi. 13:14 I den ultrakonservativa regimens ögon är kommunism ett hot mot landet och därför olagligt. 13:21 Och visst har väl Nelson och de andra på sätt och vis förespråkat ett klasslöst samhälle. 13:29 Det menar i alla fall åklagarna. 13:32 Den här rättegången drar ut på tiden i nästan fem år. I Sydafrika är den känd som The Treason Trial eftersom de anklagade misstänks för olika grader av föräderi. 13:47 Medan rättegången pågår fortsätter livet, kanske inte som vanligt. Det hänger ju ändå tunga anklagelser över Nelson. 13:56 Men mitt i allt klammeri med rättvisan är när han träffar någon som kommer spela en stor roll i hans liv. 14:06 En dag 1957 är han ute och kör i sin tjusiga bil. 14:11 När han stannar i en korsning lägger Nelson märke till en kvinna på en busstation. 14:17 Den numera 38-årige Nelson tycker att hon är slående vacker. 14:23 Blyg har han aldrig varit och nu börjar den välklädde mannen flirta med den unga kvinnan. 14:31 Det visar sig att hon är 21, nyexaminerad socialarbetare och heter Winnie. 14:39 De bestämmer sig för att träffas veckan därpå. 14:42 Winnie och Nelson blir ett slags it-couple- inom Sydafrikas aktivistgrupper. 14:49 Båda två är karismatiska, drivna och rejält klipska. 14:54 Dessutom är de stiliga att se på- och har lätt att skärma folk omkring sig. 15:01 Och det går inte att ta miste på hur kära de är. 15:05 Men kärleken kan tyvärr inte hålla omvärldens ohyggligheter borta- Apartheid-regimen tar till hårdare tag mot alla de rörelser i landet som kräver ett slut på segregationen. 15:20 Polisen möter demonstranter med batonger, hundar och tårgas. Aktivisterna är vana vid misshandel och orättvist bemötande. Men inget de sett kan förbereda dem på det som händer den 21 mars 1960. 15:40 Sharpville är ett svart bostadsområde, 3-4 mil söder om Soveto och Johannesburg. 15:47 En ljus och mild dag samlas här flera tusan demonstranter för att protestera. 15:53 Många dansar och andra sjunger folkvisor medan de rör sig lugnt och fredligt mot polisstationen. 16:01 Protesten går ut på att lämna sina inhemska pass hemma och sen be polisen att gripa alla demonstranter. 16:10 En fredlig knäpp på näsan mot övermakten i form av civil olydnad alltså. 16:17 Medan om tusentals människorna rör sig mot stan börjar pansarfordon kanta vägen. 16:25 Ett par av dem kör till och med genom den stora folkmassan. 16:32 Det dånar från himlen. Arméns jättplan spränger över himlen på låg höjd, precis över demonstranterna. Sen, utan förvarning, öppnar polisen eld. 16:53 Man möter det då med våld. Det är regimen som tar till våld mot den här icke-våldsrörelsen. 17:00 Och här blir det en brytpunkt för Sydafrika, för Mandela och för ANC. 17:09 Minst 69 människor mördas i Sharpeville och runt 200 till blir skadade. Så gott som alla blir skjutna i ryggen när de försöker fly polisens brutalitet. 17:25 Nelson är inte på plats, men precis som miljontals landsmän blir han förfärad av det han läser i tidningen och hör från bekanta. 17:37 Den känslan sprider sig över världen. Sharpeville leder snabbt till globala protester mot Sydafrikas regim. 17:45 FNs säkerhetsråd utfärdar ett mandat som kräver att landet ska slopa apartheid. 17:54 ANC får ett internationellt stöd och uppvaknande runt om i världen. 18:00 Genom också att de är så tydliga med att Sydafrika tillhör alla som bor här. 18:09 Och om lika rättigheter så får det stöd av också liberaler och socialdemokrater runt om i världen. 18:20 Men istället för att ge efter går myndigheterna ännu hårdare åt landets svarta befolkning. Till exempel förbjuds ANC helt och hållet. Nelson är nu medlem i en olaglig organisation. 18:35 Året efter, 1961, avslutas rättegången mot Nelson och de andra aktivisterna som skrev under frihetskontraktet. 18:45 Alla frias i brist på bevis– Men Nelson firar inte. 18:51 Efter Sharpeville vet han bättre. 18:54 Staten kommer aldrig erkänna landets svarta befolkning som likvärdiga medborgare. Och de kommer inte sluta jaga honom med anklagelser. Det är han helt säker på. 19:07 Staten kommer fortsätta dra honom inför rätta- oavsett hur fredligt han protesterar. 19:13 Så inte långt efter att han friats i rätten- bestämmer sig Nelson för att gå under jord. 19:21 Men inte bara det. Han gör något annat också- som kanske spär på beslutet- att gömma sig från myndigheterna. 19:29 För nu, efter Sharpeville och orättvisa rättegångar- är Nelson Berg säker på en sak- Att regeringen aldrig kommer släppa sin apartheid-politik genom protester eller tryck från omvärlden. 19:45 Därför bestämmer sig Nelson och flera andra inom ANC för att starta en ny gren inom partiet på våren 1961. 19:55 Den heter Landets spjut, eller umkonto wisiswe, ursäkta uttalet. 20:03 Gruppen kommer dock mest att kallas för MK. Och MKs mål är att sabotera och försvåra myndigheternas möjlighet att föra sin politik. 20:14 Nelson blir alltså ledare för en väpnad guerillagrupp. 20:21 Det är inte något annat som återstår. Vi har försökt i årtionden men vi har bara mötts med kalla handen och nu har vi också mötts med brutalt våld. 20:34 Så det räcker inte. Vi kan inte bara sitta stilla och ta emot både det strukturella våldet men också polisens våld. 20:43 De håller till på en farm i Johannesburgs utkanter i ett område som heter Rivonia. 20:50 Idag på 2020-talet är det en myllrande stadsdel, men 1961 är det en naturnära plats med vackra floder, skogspartier och stora gårdar. 21:03 Härifrån planerar och utför MK sprängdåd i flera städer. 21:10 De ger sig på elverk och oljeraffinaderier, brännar åkrar och briserar bomber på fabriker. 21:18 Totalt kommer de att ligga bakom över 200 attentat under ett och ett halvt år. 21:25 Nelson är en av landets mest efterlysta människor och han visar sig vara en fena på att hålla sig gömd. 21:33 Han använder förklädnader, falska identiteter och ständigt nya frisyrer och skägg. 21:39 När han inte gömmer sig på farmen verkar han röra sig nästan som en skugga mellan olika gömställen i landet, ständigt ett steg före polisens banare. 21:49 Pressen döper honom till den svarta nejlikan och hans kamp mot myndigheterna blir en allt större nagel i ögat på apartheidregimen. 22:00 Kanske är det därför Nelson bestämmer sig för att lämna landet. 22:05 I januari 1962 lyckas den nu 43-årige Nelson nämligen ta sig över gränsen med falska papper. 22:14 Han reser genom det ena landet till det andra, från södra till norra Afrika. 22:21 Nästan överallt knyter han kontakt med ledare i olika länder och politiska rörelser- Han pratar gärna med frihetskämpar från olika länder för att lära sig hur deras erfarenhet kan hjälpa i kampen mot apartheid. 22:35 Nelson deltar på konferenser och stora möten och hans image bara växer. 22:42 Men det är inte allt han hinner med på sin stora resa. 22:46 Han stannar i två månader i Etiopien för intensiv militärträning så han ska bli en bättre befälhavare. 22:56 Nelson återvänder till Sydafrika i slutet av juli 1962 och knappt en vecka senare sker ett ödestigert möte ute på landets vägar. 23:18 En bil puttrar genom det slående landskapet i östra Sydafrika. 23:22 Bortom den dammiga vägen sträcker sig gräslätter i flera mil. 23:27 De vita blommorna lyser i den mörkgröna milan. 23:31 Men i Nelsons bil trycker sommarvärmen mot blåtaket. 23:37 Fönstren är nervevade för att få korsdrag men det hjälper inte särskilt mycket. 23:43 Framför sig på vägen ser han något som får honom att bita ihop och samla sig. En vägspärr. 23:50 Men han är förberedd. 23:52 I kavajens innerficka ligger det falska passet han skaffat. Det som ger honom rätt att resa så här långt ifrån Johannesburg. 24:00 Dit han nu är på väg. 24:03 Bilen stannar framför vägspärren och den vita polismannen kliver fram. 24:10 Med van röst kräver han passet som Nelson lämnar över. 24:14 Han verkar hur lugn som helst, nästan kylig trots hettan. 24:19 Men något är fel. 24:21 Polisen låter blicken gå från passet till mannen i bilen flera gånger och han ser skeptisk ut. 24:28 Till slut går något upp för den uniformerade vita mannen. 24:32 Detta är inte någon vanlig arbetare. 24:35 Det är den svarta nejliken. Landets mest eftersökta brottsling. Och nu är han fast. 24:56 Sydafrika går ju allt mer mot en polisstat med undantagstillstånd, med repressiva medel, med massarresteringar, förbud, kontroll. 25:07 Så ja, rörelsen dör ut kan man säga nästan i decennier innan det växer fram någonting nytt. 25:16 Nelson hinner alltså inte få användning för träningen han fick i Etiopien. 25:21 Istället grips han vid en vägspärr. Han har lämnat landet olagligt. Svarta medborgare får ju inte resa utan tillstånd. 25:31 Dessutom misstänks han för att ha organiserat olagliga protester och strejkat ett par år tidigare. 25:39 Några terrorbrott åtalas han däremot inte för, möjligen för att åklagaren har för lite bevis. 25:47 Men trots det faller domen snabbt och utan medkänsla. Fem år i fängelse. 25:54 Men snart visade sig att fem år vore rena barnleken. 26:00 För ett år efter att Nelson grips i juli 1963 står polisen till mot gården i Rivonia där MK har sitt högkvarter. 26:12 De hittar mängder med bevis mot gruppens ledarfigurer, bland annat flera dokument som knyter Nelson till MKs många attentat. 26:22 I november samma år ställs han därför inför rätta igen. 26:26 Han är inte ensam. Totalt är det tio ledare inom ANC och MK i rätten. 26:33 De anklagas för sabotage, kommunism och för att ha konspirerat mot staten med utländska makter– Det innebär förräderi och kan leda till dödsstraff. 26:46 Rättegången tar lång tid och pågår till den 12 juni nästa år. Nelson föreställer sig aldrig att de kommer vinna domarens sympati. 26:58 Så när det är hans tur att kliva upp i vittnesbåset håller han ett planerat tal- 27:05 Han höll ett fyra timmar långt tal i domstolen. 27:10 Det blev också stora protester och samtal i FN, i säkerhetsrådet, över hela världen. Det uppmärksammas den här rättegången och det blir ju hans räddning för att inte få dödsstraff utan att livstidsfängelser. 27:26 Nelson pratar i flera timmar om de djupa, kränkande orättvisor som tvingat dem till protester, motstånd och till slut till vapen. 27:38 Han sammanfattar på ett sätt som gör att hans övertygelse inte går att ta miste på. 27:47 Jag har varnat om idealet om ett demokratiskt och fritt samhälle där alla lever tillsammans i harmoni och med lika möjligheter. 27:56 Det är ett ideal som jag hoppas leva för och åstadkomma. 28:00 Men om det behövs, är det ett ideal jag är beredd att dö för. 28:09 Nelson slipper dö för sitt ideal istället för en livstidsfängelse. 28:15 Men när han skickas till sitt nya hem kanske han undrar om det verkligen är bättre än döden. 28:23 Han kliver nu i land på en karg och vindpinad ö i Atlanten- 28:30 Robben Island är ju en ö utanför Kapstaden som är väldigt isolerad som egentligen bara består av fängelset och det är ju också hav runt omkring. Det går inte att simma in till Kapstaden. Det är väldigt mycket hajar till exempel. 28:46 Och i början efter fängslandet och domen så var det väldigt hårda villkor. 28:53 Dålig med mat, man sov i baracker där det var kallt. 28:58 Man fick också jobba i ett dagbrott där Mandela skadade sina ögon genom dammet i det här stendagbrottet. 29:13 Timme efter timme, dag efter dag, står Nelson och slår med släggan mot stenen. 29:21 Skenet från solen mot den vita stenen svider i ögonen. 29:25 Om han vilar utan tillåtelse eller ens pratar med en medfånge kommer bestraffningen snabbt. Indragen matranson eller tidig isoleringsceller. 29:39 I just isoleringen kommer Nelson tillbringa stora delar av sina år i fängelse. 29:45 Nelson tillbringar 18 år av sitt liv på Robben Island. 29:51 Därefter flyttas han till andra fängelser runt om i Sydafrika. 29:56 Villkoren blir något bättre med tiden och han kan ha mer kontakt med sina medfångar. 30:03 Under de stunderna diskuterar de politik och kampen mot apartheid. 30:08 De blir oerhört nära och en trygg punkt för varandra i en annars hopplös situation. 30:15 Nelson läser mycket också. Något han verkligen får upp ögonen för är Indiens landsfader Mahatma Gandhi. 30:22 Nelson läser allt han kommer över som skrivits av eller om Gandhi och hur han lyckades befria sitt land utan att ta till vapen. 30:33 Det gör djupt intryck på Nelson som nu börjar undra om hans guerillametoder verkligen varit rätt väg att gå. 30:40 Kanske kan det gå att besegra apartheid genom ett annat sätt. 30:49 Medan Nelson sitter inne händer mycket i världen. Bland annat blir han själv en global kändis. ANC bestämmer sig nämligen för att göra honom till ansiktet utåt för hur svarta sydafrikaner behandlas i landet. I en stor reklamkampanj på sena 70-talet sprider de bilder på Nelson över världen. 31:10 Berättar om hans långa kamp för ett jämställt samhälle. Och det är ännu längre straff han nu plågas med. 31:18 Men inte bara det. Sydafrikas regering vägrar konsekvent att avskaffa sitt rasistiska system. Landet blir en internationell paria. Och boykottas av allt fler länder. 31:33 Och internt präglas livet av konflikter på många håll. Våld mellan svarta och vita är vardagsmat. 31:41 Det finns beväpnade ligor och förband som kämpar mot staten och mot varandra i olika omgångar. 31:50 Och de värsta förövarna är nog statens egen säkerhetspolis. 31:57 Första gången jag kom ner, 84, så var det en vit professor, David Webster, sociologi, som jobbade på universitetet Vitvattersdand, som tog emot mig. Jag fick bo i hans lägenhet. 32:13 Han avrättades. 32:16 Han avrättades blodigt på sin garagetuppfart av dödspatruller. 32:22 Ehm. 32:24 Så det fanns ju också tider av förtvivlande, man absolut inte trodde att det här skulle gå vägen. 32:33 Det uppskattas att flera tusen människor mördas av dem bara under 80-talets andra halva. 32:40 Och under den perioden händer något i Nelsons liv. 32:44 Han är en gammal man nu, närmare 70 år, men han är lika skarp som alltid. Och vid det här laget en internationell symbol för kampen mot landets orättvisor. 32:57 Och just därför kontaktas han av apartheidregimen. I samtalen som inleds 1985 får Nelson veta att han kan släppas fri. 33:09 Inte bara det, utan flera av hans vänner från ANC kan också befrias. Men då måste Nelson lova några saker i gengäld. Som att ta avstånd från väpnat motstånd från ANC och från alla tankar på ett demokratiskt land. 33:31 Nelson tackar nej, han sitter hellre kvar i fängelset tills han dör. 33:36 Men lyckligtvis kommer han inte behöva göra det. 33:39 För fyra år efter de hemliga samtalen på hösten 1989 får landet en ny president. 33:47 Han är en man med stort ansikte, vit hårkrans och en lång bakgrund inom nationalistpartiet. 33:56 Han heter F.W. de Klerk. Han har varit positiv till apartheid i hela sitt politiska liv. Men nu kommer han göra en rad saker som förvånar hela landet, både svarta och vita. 34:13 Sista januari. 34:14 1990 får jag ett förfrågan om att vara chaufför åt en delegation som kommer på besök till Stockholm. Då visade det sig att jag ska träffa en delegation som består av Mandelas kompisar från fängelset. Och vi åker ut till Gustavsberg, en liten stugor ute i skogen, och träffar Oliver Tambo. Och i det här rummet i skogen så delar Tabunbeke ut de Klerks tal- i parlamentet som han ska hålla dagen efter. 34:49 I det här talet upphäver de Klerk förbudet mot ANC och andra organisationer. 34:56 Efter nästan 30 år som en terrorklassad rörelse blir ANC alltså lagligt igen. 35:03 I samma veva driver de Klerk igenom ett provisoriskt förbud mot dödsstraffet också. 35:11 Men knappt en vecka efter att ANC blivit lagligt igen kommer den verkliga bomben att smälla i landets sidningar. 35:20 Efter 27 år i fängelse ska Nelson Mandela släppas fri. 35:27 Nu händer det någonting, nu händer det verkligen. Man kunde ju nästan inte tro på det. 35:38 Nu är vi alltså tillbaka där vi började. Nelson kliver ur genom gallergrindar och taggtrådsstängsel- med hustrun Winnies hand i sin- Han möts av en jublande, extatisk folkmassa och journalister från Jordans alla hörn. 35:55 Efter detta storslagna mottagande ut i friheten väntas ett ännu större. 36:02 Nelson körs nu till Kapstaden där han välkomnas av en folkmassa på mer än hundratusen människor och håller ett tal. 36:14 När jag lyssnar på det här talet så blir jag fundersam. Jag känner igen det här. Och det inser jag att Mandelas ord där i tv den 11 februari var ju precis det som Oliver Tambo sa när vi satt i skogen. Det är Oliver Tambo ord som Mandela säger här. 36:33 Alltså orden som skrevs i en liten stuga utanför Gustavsberg bara dagar tidigare. 36:42 Det kommande året reser Nelson över halva jorden. Han besöker gamla vänner som flyttregimen och regeringar som stöttat Sydafrikas folk mot apartheid genom åren. 36:54 Presidenter, kungahus och kändisar tävlar om att synas med honom. 37:00 Men själv har han bara siktat på en sak, att avsluta kampen mot apartheid. 37:08 1991 väljs Nelson till ANCs nya ledare. Det kanske känns som en triumf efter alla år i fängelset, men det finns många problem att handskas med. 37:22 Våldet som plågat landet är värre än någonsin, och Nelson oroar sig mycket för vad som kan hända härnäst. 37:31 Det finns en verklig risk att landet ska förfalla i inbördeskrig. 37:36 Och Nelson är säker på en sak. 37:39 Om det händer så kommer det bli ett rent helvete. 37:43 Med tanke på alla splittringar mellan landets folkgrupper kommer våldet inte sluta förrän miljontals människor förlorat livet. 37:53 Och Nelson är inte ute efter att göra upp med de vita. Han vill inte bli kvitt och ta ut flera generationers ilska på de gamla förtryckarna. 38:05 Hur svårt det än är vill han enas med dem och bygga ett jämställt land där både vita och svarta känner sig hemma. 38:14 Och om det någonsin ska bli möjligt krävs vansinnigt mycket jobb. 38:28 Att vara fri innebär inte bara att kasta sina egna kedjor utan att leva på ett sätt som respekterar och förhöjer andra människors frihet. 38:38 Nelson Mandelas självbiografi 1994 Om den sortens frihet ska bli verklig är det bäst att sätta igång. Nelson förhandlar regelbundet med de Klerks regering under tidiga 90-talet. 38:57 De pratar om vad som krävs för att minska våldet och hur man ska uppnå det. 39:03 De tycker olika om många saker. Till exempel vill de Klerk få till en slags vetorätt inom politiken för den vita minoriteten. 39:14 Men Nelson viker sig inte. Landet måste bli en demokrati i ordets fulla mening. 39:20 Halvmessyrer duger inte. 39:23 De kommer överens om att tillsätta en kommitté som ska skriva en ny grundlag. Den är provisorisk, men nog så radikal. 39:33 Nu införs allmän rösträtt för alla män och kvinnor i landet. För första gången i landets historia spelar det ingen roll vilken hudfärg någon har. De kan vara med och bestämma hur landet ska styras ändå. 39:47 Efter 45 år av apartheids brutala rasism och flera generationers förtryck innan det är Sydafrikas befolkning jämställd. Apartheid-tiden är över. 40:05 För sitt jobb med att avskaffa apartheid-regimens orättvisor belönas Nelson och de Klerk gemensamt med Novells fredspris. 40:15 Den nya grundlagen till känna ges på hösten 1993. Och nu, när landet är fritt och alla får rösta- är det snart dags för nya presidentval- Huvudmotståndarna blir inga mindre än de två Nobelpristagarna. 40:34 Men det råder aldrig något tvivel om vem de kommer gå segrande ur valet. 40:41 Nelson och ANC vinner 62 procent av rösterna i valet 1994- Nelson svär president Eden någon månad innan han fyller 76. 40:54 Med tanke på sin ålder tänker han mest spela en ceremoniell roll. Mycket av det dagliga arbetet lämnar han över till skickliga kollegor. 41:05 Men en sak driver han igenom med snabba tag. Han etablerar en kommission som ska försöka göra upp med allt det trauma som apartheid-tiden lämnat bakom sig- Den här kommissionens arbete fortsätter i många år framöver. Och under tiden vet Nelson mycket väl att landet inte kommer läka eller enas över en natt. 41:31 Och det finns en sak han är rädd för. 41:34 Nämligen en våldsam reaktion från vita grupper som ogillar att landet blivit jämställt. 41:43 Som del i att motverka något sånt har Nelson en plan. 1995 anordnar Sydafrika VM i rugby. Sporten är enormt poppis bland de vita i landet. Men generellt avskydd av den svarta befolkningen. 42:00 Den betraktas nästan som synonym med apartheid-förtrycket och landslagets mörkgröna tröja med gyllen gul krage har blivit en slags inofficiell symbol för de vita klassernas överhöghet. 42:15 Det tänker Nelson ändra på. 42:18 Han marknadsför landslaget envist i uppbyggnaden till VM. Ett lag, ett land. Så sammanfattar han vikten i att alla ställer sig bakom landslaget och hejar på dem. Han besöker laget och skärmar varenda en av de muskulösa ärprydda herrarna i laget som nu dessutom har en svart spelare i truppen. 42:47 Han ville visa att han menar allvar över att även de kolonialisterna platsar och är välkomna i Sydafrika. Och att han också är en president för de vita. 43:01 Det är också intressant att det gamla nationalistpartiet som då hade genomfört apartheid som en ideologi Och som gjorde allt för att försöka behålla vita privilegier. 43:15 Också efter att man började förhandla. 43:20 De krackelerade, de kollapsade. 43:22 De gick upp i ANC. Och det tycker jag är en fascinerande politisk utveckling. De stora... 43:30 Det var så otroligt övertygande och välkomnande- att de slog sig ihop till slut. Och det tror jag är väldigt mycket Mandelas förtjänst. 43:44 Det verkar funka. Den svarta befolkningen sluter upp bakom laget allt mer. Och den vita publiken sluter i sin tur upp bakom sin nya president- När landslaget dessutom vinner finalen blir det grädden på moset för Nelsons PR-arbete. 44:06 Han kliver nu in på planen inför 62 000 åskådare. 44:11 Nästan alla är afrikanstalande vita och de brister ut i jubel när de ser Nelson klädd i lagets tröja. 44:22 I en öronbedövande kör skanderar de hans namn medan han räcker pokalen till lagets kapten. 44:30 Självklart har landets trauma inte blåst bort på grund av en rugbytrofé. 44:37 Men det visar åtminstone att landet har förmåga att läka. 44:47 Du har lyssnat på historien om Nelson Mandela med mig, Blenda Settevall-Klingert. 44:53 Scenerna lästes av Ola Ringdal, manuset är skrivet av Carl Häger och producent är Jonas Lindskov. 45:02 Redaktör är Alex Häger och exekutivproducent är Victoria Rinkos. 45:08 Historien om produceras av Podplay. 45:35 Podplay, en del av...